<p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.</p><p><em>Metod: </em>Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.</p><p><em>Resultat</em> <em>& slutsatser:</em> Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.</p><p><em>Förslag till</em> <em>vidare </em><em>forskning: </em>Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra<em> </em>marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.</p><p><em>Uppsatsens</em> <em>bidrag: </em>Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.</p>

<p>Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien.</p><p>Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s.</p><p>Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte.</p><p>Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen.</p><p>Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.</p>

<p>Marketing is an important tool for companies to use in today’s consumptions society, to reach out with products and services. The message that has been sent out is also important, because the message can be distort or reach wrong customer group. Above all this the competition and the struggle round the customer’s increases and it has become more common that the customers tend to be less loyal towards the company. To keep and to develop customer relations it has been more common that the companies consider their trademark has become a very important strategic competition means. A strong trademark gives competitor advantages and more loyal customers, and this has led to more efficient ways for companies to find methods to create value around their trademark.</p><p>Many new trademarks and products are presented every year. In the same time market salesmen are working hard to reach out with these and old trademarks and products and old commercial methods are loosing its effect. The company can use different marketing strategies to strength their trademark to reach out to their customers. One way that has been used by many companies is presenting different TV-series.</p><p>The purpose with this paper is to study how companies are using TV-series in their marketing, what image the company wants to mediate and what they want to achieve by marketing through TV-series.</p><p>An abductive way has been used in this study and the authors have chosen to use a qualitative method, because the method agrees with the problem and purpose of the study. Interviews will be used in this study.</p><p>The study shows that the reason why companies choose to present TV-series is to be seen and remind consumers about the company and its products. They also want the consumers to be aware of their trademarks and new products. The companies furthermore want to reach out to as many as possible and create knowledge and an association to their trademark thru the TV-series. The companies choose their TV-series in relation to their target group so that the right target group is reached and can identify with the TV-series and the companies.</p> / <p>Marknadsföring är ett viktigt redskap för företag att använda i dagens konsumtionssamhälle för att nå ut med sina produkter och tjänster. Det budskap som sänds ut av företagen är också av stor vikt, då budskapet kan förvrängas på vägen eller nå ut till fel kundgrupp. Dessutom ökar konkurrensen och kampen om kunderna och det har blivit vanligare att kunderna i större utsträckning tenderar att vara mindre lojala gentemot företagen. För att bibehålla och utveckla sina kundrelationer har det därmed blivit vanligare att företagen betraktar sitt varumärke som ett strategiskt mycket viktigt konkurrensmedel. Ett starkt varumärke ger konkurrensfördelar och lojalare kunder, och har följaktligen lett till att företag försöker hitta effektivare metoder i att skapa värde kring sitt varumärke.</p><p>Varje år introduceras mängder av nya varumärken och produkter. Samtidigt som marknadsförare arbetar för att nå ut med både dessa och befintliga varumärken och produkter avtar den effekt som dagens reklam har. För att stärka sitt varumärke kan företagen använda sig av olika marknadsföringsstrategier för att nå ut till sina kunder. Ett sätt som många företag använder sig av är att presentera olika tv-serier.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur företag använder sig av tv-serier i sin marknadsföring, vilken bild företagen vill förmedla av sig själva och vad de vill uppnå genom att marknadsföra sig genom tv-serier.</p><p>I denna studie har ett abduktivt angreppssätt använts och författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, då metoden bäst överrensstämmer med problemformuleringen och syftet. I denna studie ska intervjuer användas.</p><p>Studien visar att anledningen till att företag presenterar tv-serier är för att de vill synas och påminna konsumenterna om företaget och dess produkter. Dessutom vill de ge konsumenterna en medvetenhet om deras varumärke och nya produkter. Vidare vill företagen nå ut till så många som möjligt och skapa kännedom och association till deras varumärke genom tv-serien. Valet av tv-serie påverkas av företagets målgrupp där rätt målgrupp ska nås så att målgruppen kan identifiera sig med tv-serien och företaget.</p>

Marketing is an important tool for companies to use in today’s consumptions society, to reach out with products and services. The message that has been sent out is also important, because the message can be distort or reach wrong customer group. Above all this the competition and the struggle round the customer’s increases and it has become more common that the customers tend to be less loyal towards the company. To keep and to develop customer relations it has been more common that the companies consider their trademark has become a very important strategic competition means. A strong trademark gives competitor advantages and more loyal customers, and this has led to more efficient ways for companies to find methods to create value around their trademark. Many new trademarks and products are presented every year. In the same time market salesmen are working hard to reach out with these and old trademarks and products and old commercial methods are loosing its effect. The company can use different marketing strategies to strength their trademark to reach out to their customers. One way that has been used by many companies is presenting different TV-series. The purpose with this paper is to study how companies are using TV-series in their marketing, what image the company wants to mediate and what they want to achieve by marketing through TV-series. An abductive way has been used in this study and the authors have chosen to use a qualitative method, because the method agrees with the problem and purpose of the study. Interviews will be used in this study. The study shows that the reason why companies choose to present TV-series is to be seen and remind consumers about the company and its products. They also want the consumers to be aware of their trademarks and new products. The companies furthermore want to reach out to as many as possible and create knowledge and an association to their trademark thru the TV-series. The companies choose their TV-series in relation to their target group so that the right target group is reached and can identify with the TV-series and the companies. / Marknadsföring är ett viktigt redskap för företag att använda i dagens konsumtionssamhälle för att nå ut med sina produkter och tjänster. Det budskap som sänds ut av företagen är också av stor vikt, då budskapet kan förvrängas på vägen eller nå ut till fel kundgrupp. Dessutom ökar konkurrensen och kampen om kunderna och det har blivit vanligare att kunderna i större utsträckning tenderar att vara mindre lojala gentemot företagen. För att bibehålla och utveckla sina kundrelationer har det därmed blivit vanligare att företagen betraktar sitt varumärke som ett strategiskt mycket viktigt konkurrensmedel. Ett starkt varumärke ger konkurrensfördelar och lojalare kunder, och har följaktligen lett till att företag försöker hitta effektivare metoder i att skapa värde kring sitt varumärke. Varje år introduceras mängder av nya varumärken och produkter. Samtidigt som marknadsförare arbetar för att nå ut med både dessa och befintliga varumärken och produkter avtar den effekt som dagens reklam har. För att stärka sitt varumärke kan företagen använda sig av olika marknadsföringsstrategier för att nå ut till sina kunder. Ett sätt som många företag använder sig av är att presentera olika tv-serier. Syftet med denna uppsats är att studera hur företag använder sig av tv-serier i sin marknadsföring, vilken bild företagen vill förmedla av sig själva och vad de vill uppnå genom att marknadsföra sig genom tv-serier. I denna studie har ett abduktivt angreppssätt använts och författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, då metoden bäst överrensstämmer med problemformuleringen och syftet. I denna studie ska intervjuer användas. Studien visar att anledningen till att företag presenterar tv-serier är för att de vill synas och påminna konsumenterna om företaget och dess produkter. Dessutom vill de ge konsumenterna en medvetenhet om deras varumärke och nya produkter. Vidare vill företagen nå ut till så många som möjligt och skapa kännedom och association till deras varumärke genom tv-serien. Valet av tv-serie påverkas av företagets målgrupp där rätt målgrupp ska nås så att målgruppen kan identifiera sig med tv-serien och företaget.

Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s. Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen. Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar. Metod: Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer. Resultat &amp; slutsatser: Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång. Uppsatsens bidrag: Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.

Att färger och former kan inge iakttagare i negativa, positiva eller neutrala känslotillstånd är något som framkommer i tidigare forskning inom ämnet. Vad den här studien önskar undersöka är hur dessa associationer kan användas i virtuella, interaktiva miljöer för att informera en spelare om nyckelobjekts funktioner. Kan man med hjälp av färger och former berätta att ett objekt är farligt? En kvalitativ undersökning utfördes där tio deltagare fick röra sig i en virtuell miljö och välja att plocka upp eller lämna kvar miljöns nyckelobjekt. Genom observation under spelsessionen och en komplettering med semistrukturerade intervjuer kunde ett resultat sammanställas. Utfallet bekräftade till stor del resultaten av tidigare forskning, främst när det kom till färger. Vad gäller former varierade resultaten i den här studien och resultaten i tidigare studier. Studien välkomnar vidare forskning inom ämnet där mer mångfald i färg- och formkombinationer och deltagare önskas.

Uppsatsen undersöker hur/om ekologisk hållbarhet presenteras på förpackningar av frysta sojabaserade köttsubstitut. Med hjälp av 66 respondenter utförs en diskursanalys av varumärkena Oumph!, Anamma och Hälsans Kök. Resultatet tolkas med teori inom meningsskapande och varumärkesprofilering mot respondenternas vetande om hållbarhet och deras attityd/konsumtion av soja. Syfte är att finna strategier för att positionera soja som hållbart livsmedel för att differentiera det mot köttindustrins ohållbara sojaproduktion där soja används som foder.Resultatet visar förpackningarnas anropning till olika diskurser, där själva soja som köttsubstitut ofta hjälper att förmedla idén om hållbarhet när förpackningens grafik/material inte känns hållbara. 55% av respondenterna tycker att förpackningarna inte är behjälpta av en aktivistisk tonalitet, då positiva associationer kring sojakonsumtion bättre förmedlar en klimatvänlig konsumentattityd.

Denna studie undersöker hur grafik kan utformas för att motsvara konsumenters uppfattningar och associationer kring fyra olika kosthållningar; vegetarisk, vegansk, laktosfri och glutenfri. Olika former av kosthållningar blir idag allt vanligare att följa vilket leder till att samhället i stort måste anpassa sig till olika konsumenters behov, däribland restauranger och hur de presenterar innehållet i maten på sina restaurangmenyer. En förstudie utfördes för att undersöka vilka associationer som kopplades till kosthållningarna och utifrån förstudiens resultat inleddes en designprocess som innefattade utformning av kosthållningssymboler till fyra olika restaurangmenyer. Designresultaten värderades genom semistrukturerade intervjuer och utifrån detta kunde vi utläsa att de utformade kosthållningssymbolerna skapade starka associationer till respektive kosthållning, men de var inte tillräckligt inarbetade hos konsumenten för att ge full förståelse. För att utforma grafik som skapar rätt associationer till respektive kosthållning krävdes det att symbolerna placerades i rätt kontext, samt att en förklarande text fanns tillgänglig för att särskilja och förtydliga kosthållningssymbolerna.

Intense competition in the food sector makes food-product design play a significant role in the consumers' choices. Product design includes a number of parameters among which the product's color is one of the factors that matters the most. Emotions are of high importance when choosing low-involvement products. The above assumptions indicate the purpose of this research that is to examine the meaning and correlation of associations between emotional attributes, colors and food-products, which the consumer subconctiously takes into consideration when choosing food-products. The theoretical framework for the research is based on a number of academic papers concerning emotional connections people have towards colors, as well as emotional connections when it comes to making a purchase. An experiment and a survey among 200 respondents have been carried out to investigate the phenomenon. The food product which became the survey objective was coffee and the studied colors were primary and secondary colors. The result clearly depicts there are associations between emotional attributes and various colors of food products, moreover, that one of the emotional attributes and one of the colors had a stronger interconnection than others. This leads to the conclusion that the associations between emotional attributes, colors and food products help consumers to make choices more effectively. Keywords: marketing, choice, associations, colors, emotions, emotial attributes, product design / En intensiv konkurrens inom livsmedelsbranschen bidrar till att livsmedelsprodukters design spelar en central roll vid konsumenters valsituationer. Produktdesign utmärks av ett antal parametrar var av produktens färg är en av de viktigaste. Vid transaktioner av lågengagemangsprodukter spelar känslor en avgörande roll för konsumentens beslut. Detta resonemang leder till denna studies syfte vilket söker att utreda vilken betydelse som associationer mellan känsloattribut, färger och livsmedel har för valsituationen av livsmedelsprodukter. Det teoretiska ramverket för studien är framtagen ur ett antal forskares artiklar som behandlar emotionella sammankopplingar som människor har med färger samt vid transaktioner av produkter. För att utreda fenomenet har ett experiment och en enkät genomförts ur ett urval med 200 respondenter. Undersökningsobjektet i form av livsmedel inom studien blev kaffe och de utvalda färgerna blev primär- och sekundärfärgerna. Resultatet för undersökningen påvisar att det finns vissa samband mellan känsloattributen för olika färger och livsmedlet kaffe och det betraktades att det finns indikatorer som visade på att ett känsloattribut och en färg hade en särskilt stark sammankoppling. Detta mynnar ut i slutsatsen för undersökningen vilket är att betydelsen för associationer mellan livsmedel, färger och känsloattribut vid konsumenters valsituationer är att de hjälper till att effektivisera för konsumenterna att genomföra dessa val. Nyckelord: marknadsföring, valsituation, val, associationer, färger, känslor, känsloattribut, produktdesign