Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.      Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?   För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder. Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer. Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen. Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

Daniel Beckman: Datorspelsmusik: En undersökning om de känslor och associationer som den skapar hos lyssnare och huruvida kompositören lyckats förmedla spelets och musikens åsyftade känslor. Högskolan Dalarna, Falun. Institutionen för Kultur, Media, Data. C-uppsats Vt. 2004. Genom att göra en undersökning med gymnasiestuderande, vana datorspelare, försöker uppsatsen påvisa på vilket sätt man som användare av datorspel lyssnar och anammar datorspelmusik. Eleverna fick lyssna på ett antal datorspelmusikstycken utan vetskap om till vilket spel musiken tillhörde. Samtidigt fyllde de i en enkät till varje stycke de hörde. De tämligen entydiga resultaten visade, att ungdomar med stor vana av datorspel, i många fall lätt kan avgöra någorlunda exakt vilka känslor som åsyftats att beskriva med musiken, samt även vilken typ av spel det rör sig om. Förförståelsen för känslor och yttringar som datorspelsmusik försöker förmedla har börjat bli så väl rotade hos den vane användaren, att man genom att bara höra musiken alltså kan bestämma både spelets karaktär och genre. Kompositörerna till musiken har då även lyckats väl med intentionerna att i toner beskriva spelets beskaffenhet.

Colour has encountered to be a significant part in marketing, which advantageously can be used in todays competitive market. Therefore, the purpose of this study is to analyze the colours varying associations and present ideas how colours can affect the hotel business. In coherence with the purpose we deveoled the research question, which resulted in following: How can hotels affect their servicescape and identity by the help of colour? The study has a qualitative method that began in an empirical problem that has been tested against theory, which subsequently developed the research question. This implies that our study alternated between induction and deduction. The empirical data was collected using semi-structured interviews where respondents consists of color specialists and general managers in the hotel industry. During the working process we have encountered that colour holds general, cultural and traditional associations. We also discovered that hotel company's servicescape, identity and colour are strongly related to each other. This affects, creates and conveys feelings and can be competitive advantages if the choice of colour conforms with the hotel company's identity. The final discussion presents varying colour associations and ideas how colours can affect the hotel business.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt. En betydelsefull komponent för medarbetares möjlighet att skapa förståelse för ett arbetsgivarvarumärke är att arbetsgivarvarumärket genomsyrar företaget. På så vis kan medarbetarna koppla metaforer till de abstrakta innehåll som arbetsgivarvarumärket består av samt finna utrymme för reflektion kring arbetsgivarvarumärkets associationer.

Titel: Om företaget är bra, behöver folk få veta om det   Författare: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén och Oskar Bloom   Handledare: Dan Halvarsson   Nivå: Enterprising & Business Development, Examensarbete (kandidat) 15 hp   Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, marknadskommunikation, associationer, attraktionskraft, potentiella arbetstagare.   Bakgrund: Bilden av ett arbetsgivarvarumärke ger ett resultat om vilken attraktionskraft en arbetsgivare har. Bilden formas beroende hur associationerna ser ut mot arbetsgivaren och marknadskommunikationen blir ett verktyg för att kunna påverka potentiella arbetstagares uppfattning om ett arbetsgivarvarumärke.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur marknadskommunikationen påverkar attraktionskraften gentemot en arbetsgivare.    Metod: Studien är kvalitativ med en konstruktionistisk ståndpunkt och en hermeneutisk kunskapssyn. 13 semistrukturerade intervjuer utfördes där ett exempelföretag användes för att möjliggöra en konkret relation mellan arbetsgivarvarumärket och marknadskommunikationen. Urvalet bestod av universitetsstudenter som gick sista året och sedan kom att bli potentiella                arbetstagare.   Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de 13 intervjuer som utfördes där olika aspekter från respondenterna presenteras. Slutsats: När den interna och externa marknadskommunikationen inom ett företag inte överensstämmer uppstår ett gap. Desto större gapet är desto mindre attraktivt uppfattar potentiella arbetstagare en arbetsgivare. Den interna marknadskommunikationen är mest trovärdig och därför måste företag arbeta med den för att skapa positiva associationer och sedan låta den externa kommunikationen bekräfta vad den interna förmedlar. / Title: If the company is good, people need to know it   Authors: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén & Oskar Bloom   Tutor: Dan Halvarsson   Keywords: Employer brand, market communication, associations, attractiveness, potential employees.     Background: The image of an employer brand gives a result of what attractiveness the employer has. Depending of how the associations are too an employer will shape the image and the market communication could be used as a tool to affect the potential employees perception of an employer brand.   Purpose: The purpose of the study is create understanding about how the market communication affects the attractiveness of an employer.   Method: The study is qualitative with a constructionist position and a hermeneutic view. 13 semi-structured interview were made and a company was used as an example to enable a concrete relationship between the employer brand and the market communication. The sample was last year university students that later became potential employees.     Empirical data: The empirical data is a summary of the 13 interviews that were conducted               and where different aspects are presented.   Conclusion: When the internal and external market communication within a company do not conform a gap is created. The larger the gap is the less attractive potential workers perceive an employer. The internal market communication is most reliable and to create positive associations companies have to work with the internal communication and let the external market communication confirm what the internal communicates.

Denna uppsats kommer att undersöka vad för slags känslor och associationer lyssnarenfår av bakgrundsmusik från spelgenrerna survival-horror, RPG-spel och äventyrsspel.Genom att undersöka två grupper med olika erfarenheter kring musik och spel har detvå grupperna genomfört en enkätundersökning där de lyssnar på olika musikstyckenutan kännedom om vad för spel musikstyckena kommer från. Samtidigt som deltagarnalyssnar på musikstycket får de beskriva vad för känslor de upplever och vad deassocierar med dem olika musikstyckena. Syftet är att hjälpa kompositörer ochspeltillverkare att förstå på vilket sätt bakgrundsmusik inom spel påverkarspelupplevelsen. Resultat visar att de två grupperna tenderar att associera liknandescenarion och miljöer men gruppen med musikkunskaper återger mer detaljerade svarän gruppen med högre spelvana. Genom att etablera miljöer och associationer hosspelaren med hjälp av musik så kan spelarens immersion i den virtuella världenförstärkas.

Lexikal organisation hos äldre personer är ett relativt outforskat område. Studies syfte var att tillföra information om lexikal organisation hos äldre personer med svenska som modersmål i form av kartläggning av associationsmönster, samt att undersöka om samband fanns mellan associationsmönster och benämningsförmåga, ålder samt utbildningsnivå hos ovan nämnda population, då tidigare forskning om detta är begränsad. I studien deltog 45 personer i åldern 60 till 89 år, vilka delades in i tre olika grupper utefter ålder oavsett utbildningsnivå samt tre olika grupper baserade på utbildningsnivå oavsett ålder. Samtliga deltagare genomförde ett testbatteri inkluderande Boston Naming Test och en omarbetad version av Kents och Rosanoffs associationstest. Mini Mental State Examination i svensk revidering användes för att ge en översiktlig bild av deltagargruppens kognitiva förmåga. Resultaten visade att äldre personer har en hög andel paradigmatiska associationer. Vid jämförelse med tidigare forskning om associationsmönster hos unga vuxna upp till 26 år, har äldre en högre andel paradigmatiska associationer. En tendens fanns till ett samband mellan hög utbildningsnivå och högre andel syntagmatiska associationer än hos grupper med lägre utbildningsnivå. Inga samband kunde påvisas varken mellan associationsmönster och benämningsförmåga eller mellan associationsmönster och åldersvariation. / Lexical organisation in the elderly is a relatively unexplored area. The aim of this study was to broaden the understanding of lexical organisation in an elderly, Swedish population through the mapping of associative patterns. The study also aimed to examine if relationships existed between association patterns and naming ability, age and level of education in the above-mentioned population. Participants in the present study were 45 persons between the ages of 60 to 89 years. They all had Swedish as their first language and they did not have any known aphasia or cognitive disorder. Participants were divided into three different groups based on age regardless of level of education, as well as three different groups based on level of education regardless of age level. All participants completed a test battery including Boston Naming Test and a remodelled version of the Kent and Rosanoff Association Test. A Swedish version of the Mini Mental State Examination was carried out to give basic view of cognitive ability in the participants. In comparison with earlier research on association patterns in young adults up to 26 years, older individuals have a higher number of paradigmatic associations. There was a tendency to a relationship between a higher level of education and a high number of syntagmatic associations, in comparison with groups with lower level of education. No relationship was found between association patterns and naming ability or between association patterns and age variation.

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft på internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att särskilja varumärket från konkurrenter. Litteraturgenomgången berörde vad forskning tidigare sagt om varumärkes värde och varumärkesidentitet, ”country of origin” samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjälp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO används av Filippa K eftersom det differentierar varumärket och skapar konkurrenskraft. Däremot skiljer sig användningen inom företaget då huvudkontoret anser att det svenska ursprunget genomsyrar alla element som utgör varumärkesidentiteten, något som de internationella verksamheterna inte anser i lika stor utsträckning. Filippa K:s verksamhet karaktäriseras av en koordinerad företagsstruktur där de internationella verksamheterna styrs genom både kontroll och självständighet, något som möjliggjort COO betydelse för de internationella verksamheterna.

Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

The purpose of this study was to examine if people's knowledge about mental illness is related to their stigma against mental illness. We examined four types of knowledge a) knowledge treatment, b) knowledge of non-traditional diagnoses, c) knowledge of traditional , diagnoses, and d) personal knowledge of people with mental illness (called associations). Based on prior research, we hypothesized that the relation between high knowledge about mental health problems and treatment effectiveness would be curvilinearly related to stigma - with the higher and lower levels associated with more stigmatic cognitions, but moderate levels associated with holding fewer stigma. We also hypothesized that knowing others would be negatively related to stigma. We collected self-report survey data from 256 participants, using convenience sampling via social media forms. The results revealed that people's ability to identify traditional forms mental illness diagnoses was related to their stigmatic cognitions. In terms of associations the result revealed two subsets, including the groups we expected, but revealing more complexity. The results point to several issues that need to be addressed by future research. / Syftet med denna studie var att undersöka om människors kunskap om psykiska sjukdomar är relaterat till deras stigma mot psykisk sjukdom. Vi undersökte fyra typer av kunskaper a) kunskap om behandling, b) kunskap om icke-traditionella diagnoser, c) kunskap om traditionella diagnoser, c), och d) personlig kunskap om personer med psykisk sjukdom (kallade associationer). Baserat på tidigare forskning hypotiserade vi att förhållandet mellan hög kunskap om psykiska problem och behandlingseffektivitet skulle vara kurvlinjärt relaterad till stigma - med högre och lägre nivåer associerat med mer stigmatiserande kognitioner men måttliga nivåer associerade med mindre stigma. Vi hypotiserade också att känna andra skulle vara negativt relaterat till stigma. Vi samlade självrapporterings data från 256 deltagare, med hjälp av bekvämlighetsurval via sociala medier. Resultaten visade att människors förmåga att identifiera psykiska sjukdomsdiagnoser var signifikanta för deras stigmatiska kognitioner. Vidare visade resultatet i samband med associationer två delgrupper. De lägsta nivåerna av stigmatiska kognitioner hittades i den förväntade gruppen, men det fanns andra grupper som inte var signifikant olika.