Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 8 uppsatser.

<p>Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.</p>

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.

Trots att teorierna kring atomer och partiklar är grundläggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svårigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att många elever ser materia som en kontinuerlig substans även på partikelnivå, att de har svårt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förståelsen för materiens partikelnatur även är kopplad till en bristfällig förståelse för andra begrepp såsom densitet. Syftet med denna studie var att med hjälp av enkäter bestående av främst öppna frågor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska händelser på partikelnivå samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes även om de har en uppfattning av densitet på partikelnivå. Resultaten visar att nästan samtliga elever har någon sorts partikelmodell av hur materia är uppbyggd men framträdande brister i den är att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förståelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant använder sig av partiklar i sina beskrivningar beror på typ av uppgift och resultatet när det gäller överföring av egenskaper och beteende är även det ojämnt. Då det gäller densitet har många elever en uppfattning av begreppet på partikelnivå men tenderar att inte använda denna spontant. Resultatet i denna studie visar alltså att eleverna fortfarande har brister i sina partikelmodeller, trots att man länge vetat om elevers svårigheter med materiens partikelnatur och att dessa påverkar hur de tar sig an makroskopiska fenomen som beror på det mikroskopiska.

I arbetet undersöks hur elevers progression mot en förståelse för materiens partikelnatur beskrivs i aktuella forskningsstudier. En systematisk litteratursökning leder fram till 10 vetenskapliga arbeten som alla behandlar elevers progression i ämnet. Arbetena analyseras utifrån olika aspekter; dels hur de beskriver en stegvis progression i förståelse, dels hur ”inzoomade” partikelkunskaper inledningsvis kan vara. Beskrivningarna diskuteras i relation till aktuell forskning och den svenska kursplanen i kemi. Studien bidrar med en diskussion kring materiens partikelnatur kopplat till utbildning, och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning av progression i ämnet.

In systems of ultracold atoms,  the  quantum  Efimov  effect  can  appear where identical bosons form an infinite tower of bound trimer states in the resonant limit, at the bound dimer dissociation threshold. The most characteristic feature of this effect is that their energy spectrum obey a geometric scaling law, which is universal in the sense that it emerges irrespective of the nature of the two body forces. Using  a  model  potential,  constructed  to  resemble the two body interaction between alkali atoms,  which was  fine tuned to control the  scattering  length,  energy  eigenvalues  for  the  two-  and  threebody problem were calculated numerically. The results where  fitted  to  the analytic theory and the appearance of the first Efimov state was positioned at a scattering length of -9.23rvdW , which is in good  agreement  with  the universal value -9.2rvdW . / I system av ultrakalla atomer kan en kvanteffekt, kallad Efimoveffekt, uppkomma  där  identiska  bosoner  bildar  ett  oändligt  torn  av  bundna  trekroppstillstånd då spridningslängden går mot oändligheten, vid dissociationströskeln för en svagt bunden dimer.  Det mest utmärkande för denna effekt är att Efimovtillståndens energispektrum följer en geometrisk skalningslag, som är universell i den meningen att den framträder oberoende av hur atomernas parvisa växelverkan ser ut.  Med hjälp av en modellpotential som konstruerats för att efterlikna den parvisa växelverkan mellan två alkaliatomer finjusterades spridningslängden.  Energiegenvärdena för två- och tre-kropps problemen  beräknades  numeriskt  vid  olika  spridningslängder.   Resultaten jämfördes  med  den  analytiska  teorin  och  den  första  tre-kroppsresonansen uppkom  vid  spridningslängden  -9.23rvdW ,  vilket  överenstämmer  med  det experimentellt funna universella värdet -9.2rvdW .

<p>Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, <em>De rerum natura</em>. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta.</p><p>För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter.</p><p>Frågan är om<em> </em>Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, <em>De rerum natura.</em> The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear.</p><p>To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus.</p><p>The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.</p>

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura. Uppsatsen följer Lucretius argumentation kring naturen, världen och universums uppbyggnad , gudarnas förehavanden och till slut döden som en icke-händelse och därför inget att frukta. För att förstå Lucretius bör man även studera Epikuros originaltexter. Frågan är om Lucretius argument tillför någonting nytt inom den epikureiska filosofin, eller om Lucretius endast omformulerar och ger nya liknelser kring det som redan står att finna i Epikuros originaltexter. Uppsatsens slutsats blir att Lucretius egentligen inte tillför någonting nytt och att Epikuros argument om döden som en icke-händelse står sig bra. / The purpose of this essay is to examine the question of death within the epicurean philosophy. The main question can be divided into part questions. These part questions are connected to different fears. The essay also discusses how the question of death becomes the bridge between metaphysics and ethics within the epicurean philosophy. The essay’s main focus is the examination of Lucretius, De rerum natura. The essay follows Lucretius argumentation about the construction of nature, the word and universe, the whereabouts of the gods and finally death as a non-event and therefore nothing to fear. To understand Lucretius one also has to study the original texts written by Epicurus. The question is if Lucretius argument adds anything new to the epicurean philosophy, or if Lucretius only rephrases and comes up with new metaphores about what already is found in the original texts by Epicurus. The essay’s conclusions are that Lucretius doesn’t add anything new, and that Epicurus original argumentation about death as a non-event is strong.

I arbetet undersöks lärares uppfattningar om partikelmodeller och vad de anser vara nödvändiga kunskaper för att elever ska kunna använda dessa. I undersökningen deltar fem legitimerade och verksamma lärare inom naturvetenskapsämnena. Lärarna bidrar med att ge sina perspektiv på begreppet partikelmodell och hur det kan skilja sig från läroplanens begrepp ”enkel partikelmodell”. De sätter även ord på vad eleverna behöver utveckla för kunskaper för att använda enkla partikelmodeller. Datainsamlingen utgörs av intervjuer med de fem lärarna som transkriberas och citeras. Resultatet från intervjuundersökningen diskuteras i relation till aktuell forskning och den nu gällande- och den kommande kursplanen i kemi där det relativt ospecificerade begreppet ”enkla partikelmodeller” används. Undersökningen bidrar med flera förklaringar till vad partikelmodeller kan vara och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning. / This study explores teacher descriptions of particle models and the particle model of matter. The teachers also describe what they consider to be necessary knowledge for young students to make use of them. The interview study is based on the thoughts of five science teachers regarding “simple” particle models in comparison to particle models. The gathered data from the interviews is analysed and the result of the study is compared to recent studies and the Swedish curriculum for chemistry. The aim of the study is to shed some light and various viewpoints on the particle model and to propose further studies in relation to the Swedish curriculum and its debatable description on the particle model.

Nástroj Atomer je statický analyzátor založený na myšlence, že pokud jsou některé sekvence funkcí vícevláknového programu prováděny v některých bězích pod zámky, je pravděpodobně zamýšleno, že mají být vždy provedeny atomicky. Analyzátor Atomer se tudíž snaží takové sekvence hledat a poté zjišťovat, pro které z nich může být v některých jiných bězích programu porušena atomicita. Autor této diplomové práce ve své bakalářské práci navrhl a implementoval první verzi nástroje Atomer jako zásuvný modul aplikačního rámce Facebook Infer. V této diplomové práci je navržena nová a výrazně vylepšená verze analyzátoru Atomer. Cílem vylepšení je zvýšení jak škálovatelnosti, tak přesnosti. Kromě toho byla přidána podpora pro několik původně nepodporovaných programovacích vlastností (včetně např. možnosti analyzovat programy napsané v jazycích C++ a Java nebo podpory pro reentrantní zámky nebo stráže zámků, tzv. "lock guards"). Prostřednictvím řady experimentů (včetně experimentů s reálnými programy a reálnými chybami) se ukázalo, že nová verze nástroje Atomer je skutečně mnohem obecnější, přesnější a lépe škáluje.