Syftet med studien var att undersöka hur golfspelare på elitnivå förklarar (attribuerar) medgång respektive motgång samt att undersöka om det förekommer självtjänande tankemönster hos respondenterna. Studien byggde på följande frågeställningar: (1) Vilka attributioner förekommer bland golfspelare på elitnivå för framgång respektive motgång? (2) Till vilken grad stämmer dessa attributioner in på Weiners (1985a) attributionsteori som består av de fyra aspekterna ansträngning, tur, förmåga och uppgiftens svårighetsgrad? (3) Förekommer fenomenet självtjänande tankemönster hos respondenterna? Semistrukturerade intervjuer utfördes med fem manliga och fem kvinnliga golfspelare på elitnivå (M=20.6; SD= ± 0.8). En innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) utfördes där relevant material bröts ned till meningsenheter som sedan kategoriserades. Utöver detta analyserades även respondenternas subjektiva uppfattning om attributionernas dimensionella tillhörighet. Resultaten visade att de attributioner som gavs endast till viss del stämmer in på Weiners teori (1985a). Exempelvis angavs tankar och känslor till stor del som förklaring till både medgång och motgång. Vad gäller självtjänande tankemönster fanns inga tecken på att detta förekom bland deltagarna. Resultaten diskuteras utifrån teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning samt implikationer ges.

<p>Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärd</p><p>än att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor är</p><p>benägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationella</p><p>och mindre externt influerade i sina preferenser än individer som inte</p><p>håller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologisk</p><p>distans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högre</p><p>psykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hur</p><p>psykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,</p><p>utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.</p><p>Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som har</p><p>samma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,</p><p>och att maktposition leder till ökad bias. Studien har betydelse för</p><p>förståelsen om hur gruppmedlemmar interagerar med varandra, samt</p><p>hur oreflekterat innehavande av makt och status kan leda till felaktiga</p><p>tankemönster, vilka i sin tur kan leda till felaktiga beslut.</p>

<p>Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.</p><p>Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar. För att påverka elevernas motivation och självuppfattning är det av betydelse med lärostoff som intresserar och ger lagom utmaning. Öppenhet och engagemang samt förmåga att själv kunna kritisera och reflektera över sitt arbete är egenskaper en lärare behöver som vill arbeta med sina elevers motivation.</p><p>Denna litteraturstudie belyser vikten av motivation och självuppfattning, samt hur läraren i sitt arbete kan påverka dessa.</p>

<p>Sammanfattning </p><p>Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.</p>

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning. Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar. För att påverka elevernas motivation och självuppfattning är det av betydelse med lärostoff som intresserar och ger lagom utmaning. Öppenhet och engagemang samt förmåga att själv kunna kritisera och reflektera över sitt arbete är egenskaper en lärare behöver som vill arbeta med sina elevers motivation. Denna litteraturstudie belyser vikten av motivation och självuppfattning, samt hur läraren i sitt arbete kan påverka dessa.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärd än att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor är benägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationella och mindre externt influerade i sina preferenser än individer som inte håller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologisk distans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högre psykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hur psykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt, utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner. Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som har samma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt, och att maktposition leder till ökad bias. Studien har betydelse för förståelsen om hur gruppmedlemmar interagerar med varandra, samt hur oreflekterat innehavande av makt och status kan leda till felaktiga tankemönster, vilka i sin tur kan leda till felaktiga beslut.

Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för nybörjartränares upplevda orsaker till coaching efficacy. Frågeställningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartränare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog på sig tränaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartränare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster använder nybörjartränare sig av i förhållande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fem nybörjartränare. En induktiv analys genomfördes. Alla respondenter upplevde att kunskap var en bidragande orsak till att de började som tränare. När tränaruppdraget utövades var stöd den mest citerade orsaken. Stabiliteten i respondenternas attributionsmönster verkar vara framför allt varierande. De orsaker till coaching efficacy som hittades diskuteras utifrån tidigare forskning och implikationer ges. / The purpose of this study was to create a deeper understanding of the sources to novice coaches coaching efficacy. The following questions where used: (1) Witch sources do novice coaches perceive contributed to their coaching efficacy witch made them take the trainer mission?; (2) Witch sources do novice coaches perceive raise and lower their coaching efficacy?; and What attribution pattern uses novice coaches in relation to the sources they perceive increase and decrease their coaching efficacy. Semi-structured interviews where conducted with five novice coaches. An inductive analysis where conducted. All respondents perceived knowledge to be a contribution source for starting as a coach. During the trainer mission support was the most cited source. The stability of the respondents attribution patterns seems to be mostly varying. The sources to coaching efficacy that where found are discussed based on earlier work and entailments are given.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?