Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Högskolan i Skövde.Kandidatuppsats, Externredovisning, vårterminen 2016 Bakgrund: Datorer har under ett halvt sekel använts i näringslivet och revisorer har använt datorer i revisionsprocessen sedan 1980-talet. Teknik är menat att effektivisera revisionen och möta behov av automatisering för att öka lönsamheten, minska tidsåtgången och underlätta revisorernas arbete. Betydelsen och utnyttjandet av automatisering och informationsteknik [IT] i revisionen har ökat kraftigt under 2000-talet som en följd av den tekniska utveckling som sker i samhället. Revisionsbevis går från papper till elektronisk form och informationssystem [IS] kontrollerar data med lite eller helt utan mänsklig inblandning. Branschens digitalisering innebär flera fördelar som flitigt belyses i litteraturen, medan eventuella nackdelar och risker lämnas obelysta.FAR publicerade år 2013 en framtidsstudie där de önskar förbereda branschen på olika förändringar och vara i framkant för att undvika fallgropar och utnyttja möjligheter. I studien utreds flera framtida drivkrafter och en av dem är digitaliseringen. Flera fördelar med digitaliseringen belyses, men också här missas eventuella nackdelar och risker. Syfte: Syftet med denna studie är att, genom att undersöka dagens yrkesverksamma revisionsutövare syn, öka revisionsbranschen och revisionens intressenters förståelse för hur revisionens tillförlitlighet och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen. Metod: Studiens empiriska material samlades in genom en kvalitativ metod. Nio revisorer och tre personer som arbetar med risker inom revision och IT-revision har intervjuats genom elva semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien har kommit fram till att revisorerna i studien och forskningen är eniga om att digitaliseringen innebär flera positiva effekter för revisionen. Exempelvis en ökad kvalitet på slutprodukten, effektivare revisionsprocess och minskad upptäcktsrisk genom att större datamängder kan analyseras. Det föreligger dock en tvetydighet kring huruvida det påverkar revisionens tillförlitlighet som slutprodukt. Studien har visat att yrkesverksamma revisorer har svårt att se risker med den tekniska utvecklingen. Studien har även visat att revisorerna inte har eller anser sig behöva några speciella IT-kunskaper, samtidigt som forskningen menar att IT-kunskaper är mycket viktiga för revisorernas förmåga att göra kvalificerade riskbedömningar. Nyckelord: Revision, digitalisering, tillförlitlighet, förtroende, revisionsrisk, revisionskvalitet, revisionsautomatisering, IT, teknik, IT-revision, ARM. / Abstract Degree in Business Administration, University of SkövdeBachelor Thesis, Financial Accounting, spring term 2016 Background: Computers have been used for half a century in business and auditors have been using computers in the audit process since the 1980s. Technology is meant to make the audit more efficient and meet the needs of automation to increase profitability, reduce the timescale and facilitate the work of the auditors. The meaning and utilization of automation and information technology [IT] in the audit has increased greatly in the 2000s as a result of technological developments taking place in society. Audit evidence goes from paper to electronic and information systems [IS] controls data with little or no human intervention. The industry digitization has several advantages as extensively illustrated in the literature, but the possible disadvantages and risks left not observed. FAR published in 2013 a prospective study in which they wish to prepare the industry to various changes and be in the forefront to avoid pitfalls and exploit opportunities. The study investigated several future drivers and one of them is digitization. Several benefits of digitization are illuminated, but also this study missed potential disadvantages and risks. Purpose: The purpose of this study is that, by examining today's professionals audit practitioners sight, improve the accounting profession and audit stakeholders' understanding of how the reliability of audit and audit risks are affected by digitization. Method: The study's empirical material was gathered through a qualitative method. Nine auditors and three people working with risk assurance and IT audit have been interviewed through eleven semi-structured interviews. Conclusion: The study has concluded that the auditors of the study and research agree that digitization brings several positive effects for the audit. For example, a higher end product quality, a more efficient audit process and reduced detection-risk as a result of larger amounts of data being analyzed. However, there is an ambiguity as to whether it affects the reliability of the audit as a final product. The study has shown that practicing auditors has difficult to see the risks of technological progress. The study has also shown that the auditors did not have or think they need any special IT skills, but research says that IT skills are very important for the auditor's ability to make qualified risk assessments. Keywords: Audit, digitization, reliability, trust, audit risk, audit quality, audit automation, IT, technology, IT audit, ARM.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

自2005年開始PCAOB對外國之註冊會計師事務所進行國際檢查，至今已逾十年，然而制度實施之初面臨許多質疑。而今，已有文獻指出不論是美國或是其他國家，PCAOB的檢查皆具有一定效益，且具有外溢效果。惟各國間的國家特性因素於目前文獻中尚有發展空間，因此本研究欲了解國家特性是否會影響PCAOB國際檢查的外溢效果。 　　本研究以2004年至2013年間35國的資料計算裁決性應計數，以此代理審計品質，觀察各國審計品質於檢查前後的變化，並以法規執行力以及四大會計師事務所市占率代理國家特性，進一步了解不同特性的國家，其審計品質改變幅度的差異。 　　根據實證結果發現，當一國的法規執行力較高或是四大會計師事務所市占率較高時，審計品質較佳，因此於PCAOB國際檢查後審計品質提升幅度較小。各國的準則制定機構可透過本研究的國家分類，量身訂定更符合國家的準則，以改善審計品質。 / Since 2005, PCAOB has inspected foreign registered audit firms for a period over ten years. The benefits of inspection in both the United States and other countries are documented by extant literature, but the research of country characteristics on the spillover benefits is still lacking. In this study, we document how country characteristics influence the spillover effect of PCAOB international inspection on audit quality. This study uses discretionary accruals as the proxy of audit quality. Our data of non-US-listed companies from 35 countries during 2004-2013 are taken from Datastream. In addition, we use legal enforcement and Big 4 dominance to investigate how country characteristics affect the magnitude of audit quality changes. According to empirical results, we find that countries with higher legal enforcement or Big 4 dominance provide better audit quality. Therefore, PCAOB international inspections in these countries generate smaller magnitude of audit quality improvement than in countries with lower legal enforcement and Big 4 dominance . Our results suggest that regulators of different countries should develop more tailored regulation in order to improve audit quality of their respective countries.

在國內外陸續爆發財務報表舞弊案件(如安隆、博達等)後，我國主管機關透過增修各項規範(如會計師法、上市上櫃公司治理實務守則等)以及準強制性會計師輪調的實施，加強會計師的法律責任與獨立性，期許能確保會計師的審計品質，並保障投資人的權益，維護資本市場的健全。 在文獻回顧中發現，會計師的任期對審計品質的影響，目前尚未有較一致的看法；有學者主張強制性會計師輪調下，繼任會計師需付出較高的審計初始成本，且因對產業及公司之不熟悉，導致繼任會計師於審計初始任期時，審計品質反而較前任會計師低落。我國遭受懲戒會計師之審計品質較未受懲戒會計師低，但會計師遭受停業懲戒後，繼任會計師並未能對審計品質有所改善。本研究欲探討企業歷經會計師遭受停業而被迫必須予以更換下，繼任會計師在更換初期及擔任較長任期後的審計品質，相較原任會計師的審計品質是否有差異。 本研究以裁決性應計數報導幅度作為衡量審計品質的代理變數，參考相關文獻建立研究模型，並以台灣金管會證期局於民國96年公佈之近5年會計師懲戒名單為基準樣本，找出受懲戒會計師之客戶公司為觀察樣本，分析當企業因原任會計師受懲戒被停業或除名而必須更換會計師時，繼任會計師是否能改善原任會計師較差的審計品質，結果並未能發現繼任會計師審計品質相較原任會計師有顯著改善的證據。本研究進一步分析所內繼任會計師(相對初始成本較低、但獨立性亦較低)及所外繼任會計師(相對初始成本較高、但獨立性亦較高)間，審計品質改善是否有所差異，結果未能發現兩者有顯著的差異。 / From USA to Taiwan, lots of financial scandals have disheartened investors in recent years. For the purpose of improving audit quality of financial reports and protecting interests of the investing public, regulators in Taiwan instituted new rules and implemented a “quasi-forced CPA rotation system” to enhance auditors’ legal responsibility and independence. In literature review, findings about the relationship between auditor tenure and audit quality are not all consistent. Under forced CPA rotation, because of the necessary higher start-up cost and unfamiliarity of client business, succeeding auditor’s audit quality is often lower than the predecessor. Prior studies find the audit quality of sanctioned CPAs to be lower than those not sanctioned, and their succeeding auditors who replace CPAs whose licenses’ are suspended can not improve the audit quality significantly. The purpose of this study is to investigate the difference between the audit quality of predecessor CPAS, who are under temporary suspension of license and that of their successor auditors both at the initial stage of the change several years afterwards. ABSDA is the proxy of audit quality in this study, and a model based on literature to date is developed. This study uses the CPA sanction cases posted on the website of the Securities and Futures Bureau (SFB). The client firms whose CPAs were sanctioned by regulatory authorities during the part five years are taken as samples in the research. The empirical tests find that succeeding CPAs can’t significantly improve the audit quality subsequent to the change. Moreover, the study tests if the succeeding CPAs from the same firm of the predecessor CPA can make greater improvement on audit quality than succeeding CPAs from another firm can. The findings show no significant difference between those two either.

本研究探討分析師在進行盈餘預測時是否會考慮會計師的審計品質。不同於過去文獻，本研究除了測試「品牌層級」的審計品質（brand-name level audit quality）與「事務所層級」（firm level audit quality）的審計品質外，利用我國簽證制度進一步檢視分析師盈餘預測之品質是否因會計師個人層級之審計品質 (individual-level audit quality) 的差異而有所不同。本研究以Heckman (1979) 之兩階段模型來控制會計師選擇內生性的問題，進行實證分析。實證結果顯示：(1) 四大會計師事務所對於分析師預測準確度具有正面影響，但侷限於小規模公司，呈現顯著正相關。(2) 四大事務所彼此之審計品質對於分析師預測準確度與離散程度之影響，並無顯著之差異，但整體來說，資誠會計師事務所之表現最佳，而小規模公司中，安永之表現較差；大規模公司中，勤業眾信之表現較差，此與一般市場所認知者不同。(3) 當分析師盈餘預測之對象為小規模公司時，審計品質最差的個別會計師會降低（提高）分析師預測準確度（離散程度）。反之，測試對象為大規模公司時，審計品質最佳的個別會計師會降低分析師預測準確度但，審計品質最差者，與本研究預期不符。結果顯示我國之分析師在進行盈餘預測時，會考量個別會計師之審計品質。 / This paper investigates the association between audit quality and properties of analysts’ earnings forecasts. Three levels of audit quality are identified and examined: brand-name level (proxied by a dummy Big 4), firm level (proxied by four dummies DT, PWC, KPMG, and EY), and individual-level (proxied by the average of the absolute values of discretionary accruals for all companies audited by the same auditor, grouped by quartiles). After separating sample companies into big, medium, and small sizes, the empirical results document several important findings. When audit quality is measured at the brand-name level, Big 4 improve analysts’ forecast accuracy for small companies only. However, Big 4 do not decrease analysts’ forecast dispersion. When the audit quality is measured at the firm level, analysts seem to regard EY and DT as of relatively low audit quality when small and big companies are the forecast targets, respectively. When the audit quality is measured at the individual level, auditors who are deemed to have the lowest audit quality (i.e., in the fourth quartile) are associated with less forecast accuracy and greater forecast dispersion in small companies. In contrast, auditors who are deemed to have the highest audit quality (i.e., in the first quartile) are associated with lower forecast dispersion in big companies. Taken together, the empirical results indicate that audit quality affects analysts’ forecast properties. More importantly, analysts are able to identify individual auditor’s audit quality and react accordingly.

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag. / Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.

Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden. / Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

O propósito central deste estudo é investigar se existe um prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria no Brasil. Primeiramente, buscou-se evidências através da percepção de agentes do mercado para fundamentar o desenvolvimento de um modelo de estudo da qualidade de auditoria em função do tempo de relacionamento auditor-auditado tenure, considerando de forma isolada o efeito da tenure nas vertentes da qualidade, competência e independência, de acordo com o conceito de DeAngelo (1981b). Com base em um modelo quadrático, que consiste em uma simplificação do modelo originalmente proposto, foi realizada uma aplicação empírica com dados de companhias abertas brasileiras, listadas na Bovespa, referente ao período de 1998 a 2016. Os resultados sugerem ser possível estimar o prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria em aproximadamente 5,7 anos. Testes adicionais foram realizados para conferir robustez a este resultado, indicando que o prazo \"ótimo\" seria em torno de 6 e 8,8 anos. Esses resultados indicam, portanto, que o prazo atualmente utilizado pela CVM (5 anos para empresas que não têm comitê de auditoria estatutário e 10 anos para as que têm) é compatível com os prazos estimados para se estabelecer o maior nível de qualidade média de auditoria possível. Tendo em vista que os prazos estimados são superiores a 5 anos, talvez não haja prejuízos, no que se refere à maximização da qualidade média da auditoria, se o prazo atualmente adotado for ligeiramente estendido. / The aim of this work is to investigate whether there is an \"optimal\" period for the mandatory audit firm rotation in Brazil. Firstly, evidence was sought through the perception of market agents to support the development of a model of audit quality as a function of the audit tenure, considering separately the effects of audit tenure on the audit quality components, competence and independence, according to DeAngelo\'s (1981b) concept. Based on a quadratic model, which consists of a simplification of the model originally proposed, an empirical application was made with data from Brazilian companies, listed on Bovespa, for the period from 1998 to 2016. The results suggest that it is possible to estimate an \"optimal\" audit tenure period for the mandatory audit firm rotation in Brazil around 5.7 years. Additional tests were performed to give robustness to the results, indicating that the \"optimal\" period would be around 6 and 8.8 years. These results indicate, therefore, that the term currently used by the CVM (5 years for companies that do not have statutory audit committee and 10 years for those that have) is compatible with the estimated terms to establish the highest possible level of the average audit quality. Given that the estimated timeframe is greater than 5 years, there may be no impairment in maximizing the average audit quality if the current rotation period is slightly extended.