Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter. / Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

Regleringen gällande revisorsrotationen syftar till att stärka revisorers oberoende men tidigare forskning har dock påvisat diverse påföljder som kan anses som både negativa och positiva för revisorernas arbete. Således förekommer det många oeniga resultat angående revisorsrotationens olika effekter i den tidigare forskningen.   Syftet med denna studie är att förklara revisorsrotationens effekter utifrån ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter och professionella karriärer. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar revisorsrotationen, byråtillhörighet och revisorsprofessionen använts. Utifrån den tidigare forskningen har   studien   utformat   åtta    hypoteser   som behandlar    revisorsrotationens   ekonomiska   effekter, förtroendeeffekter och kvalitetseffekter. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till revisorer som arbetar på små och stora revisionsbyråer i Sverige.     Denna studie påvisar att revisorer med längre erfarenhet inom revisionsbranschen har en mer negativ syn på rotationens förtroendeeffekter. Studien bekräftar även att revisorerna anser att regleringen överlag är nödvändig för revisionsbranschen vilket även stöds av den tidigare forskningen. Däremot kunde studien inte påvisa någon skillnad i ställningstagandet hos revisorer i olika byråtillhörigheter. Likaså kunde ingen skillnad påvisas mellan revisorer med olika långa professionella karriärer och rotationens ekonomiska effekter och kvalitetseffekter.   Studiens viktigaste bidrag är uppmärksammandet av revisorsrotationens effekter för revisionsbyråer och deras klientföretag. På så sätt blir revisionsbyråerna mer medvetna om rotationens påföljder vilket innebär att de eventuellt kan införa åtgärder för att hantera dessa. Studien kan även visa sig relevant för klientföretagen då studien bidrar med ökade kunskaper om hur regleringen påverkar revideringen av deras räkenskaper. / Mandatory audit rotation aims to improve auditor’s independence however previous research has shown that the regulation can cause both advantages and disadvantages on the audit profession. Researchers are therefore in a disagreement over whether or not the effects caused by the regulation are considered to be favourable or damaging to auditors.   The purpose of this study is to explain mandatory audit rotation based on audit firm affiliation and auditors’ professional careers. A considerable amount of previous literature and research papers have been examined in order to reach the purpose of this study. Eight hypotheses have been defined based on earlier research within the subject. The hypotheses deal with the three main effects caused by the regulation, namely effects related to economics, public assurance and quality. A survey was used to test the study’s hypotheses and the selected respondents were auditors in Sweden.     The results of the study show that more experienced auditors have a more negative view on the regulations effects related to public assurance. The study also confirms that auditors general view is that the regulation is necessary and important. On the other hand, the study could not prove that auditors within different firm affiliations have different views on the regulation.   This study contributes to an increased understanding of how mandatory audit rotation effects auditors and their clients. By increasing the audit professions understanding and knowledge about the regulation audit firms can focus on taking action to handle the effects in a more efficient way.

Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.

Bakgrund: Idag pågår en debatt om huruvida gränsvärdena för revisionsplikt ska höjas eller sänkas. FAR, enda branschorganisationen för revisorer, hävdar att revisionsplikten i de minsta aktiebolagen borde återinföras. Som stöd för detta har de en rapport från Riksrevisionen som visar att effekterna av intentionerna med avskaffandet av revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i stort har uteblivit och att det istället fått negativa konsekvenser. Samtidigt hävdar flera bransch- och företagarorganisationer att Sverige kan hantera småföretagens redovisning utan att återinföra revisionsplikten och anser snarare att gränsvärdena bör höjas. Eftersom nästan alla Sveriges företag är småföretag med färre än tio anställda där ägare och ledning är samma person menar de att behovet av en oberoende kontrollfunktion som revision saknas. Det är tydligt att nuvarande situation inte är önskvärd. De mindre företagen har behov av tjänster som möjliggör att de kan utnyttja sina resurser på bästa sätt samtidigt som staten har behov av att säkerställa att lagar efterföljs, att skatt inte undandras och att ekonomisk brottslighet förhindras. Frågan kvarstår hur dessa båda behov bemöts på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva yrkesverksamma revisorers syn för att identifiera hur hög redovisningskvalitet kan upprätthållas utan revision och revisionsplikt som den är utformad idag, så att redovisningen fortfarande blir tillförlitlig. På så sätt syftar vi till att öka lagstiftares och standardsättares förståelse för hur lagar och standarder ska utformas så att detta kan uppnås. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts med utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer av åtta stycken yrkesverksamma revisorer på både större och mindre revisionsbyråer i Skaraborg genomförts. Slutsats: Studien visar att någon form av granskning/kontroll kan behövas i mindre företag för att hög redovisningskvalitet ska kunna upprätthållas utan revision. I de allra minsta företagen verkar behovet av rådgivning och fokus på att redovisningen är rätt gjord kunna vara mer viktig än en helt oberoende revision. Denna uppfattning är mest framträdande bland revisorer från mindre revisionsbyråer. Befintlig revisionsstandard resulterar i för mycket dokumentation och checklistebaserat fokus i de mindre företagen varvid större fokus borde läggas på revisorns professionella omdöme, för att revisionen ska bli kostnadseffektiv. / Background: There is an ongoing debate whether or not the thresholds for mandatory audit in Sweden should be increased or decreased. FAR, the only trade association for auditors claims that the mandatory audit for the smallest companies should be reinstated. In support of their positions, they have a report from the Swedish National Audit Office which shows that the effects of the intentions with the abolition of the mandatory audit for the smallest companies have failed in general, and that it instead has had negative consequences. At the same time, several trade associations claim that Sweden can handle the small companies accounting without reinstating the mandatory audit and rather that the mandatory audit thresholds should be increased. Since most of Sweden’s companies are small companies with fewer than ten employees where the owner and management is the same person, they claim that there is no need for an independent control function as the audit. It is clear that the current situation is not desirable. Small companies need services which enable them to utilize the resources in the best possible way, whereas the government needs to ensure that laws are followed, tax is not avoided and that economic crime is prevented. The question remains how these two needs are best addressed.        Purpose: The purpose of this study is to describe professional auditors’ view in order to identify how high accounting quality can be maintained without the audit and the mandatory audit in its current form and still maintain the reliability of the accounting. In this way we aim to increase legislators’ and standard setters’ understanding on how laws and standards should be designed in order to achieve this. Method: In this study, a qualitative method based on an abductive research approach has been used. In order to answer the research questions of the study, semi structured interviews of eight professional auditors in Skaraborg, Sweden have been conducted at both smaller and larger audit firms.    Conclusion: The study shows that some form of review/control may be needed in smaller companies in order to maintain high accounting quality without auditing. In the smallest companies the need for advice and focus on that the accounting is done correctly seems to be more important than a completely independent audit. This view is most prominent among auditors from smaller auditing firms. Existing auditing standard results in too much documentation and checklist-based focus in smaller companies, wherein greater emphasis should be placed on the auditor’s professional judgment in order for the audit to be cost-efficient.

In der heutigen Zeit ist der Wettbewerbsdruck in der Textilindustrie sehr präsent. Ein Qualitätsmanagementsystems nach DIN EN ISO 9000 ff. erhöht die interne Unternehmenstransparenz, vereinfacht Unternehmensstrukturen und verbessert interne Prozessabläufe. Eine permanente Analyse des Systems durch Audits, dient zur Fehlerprophylaxe und senkt letztendlich Kosten. Die Forschungsarbeit befasst sich mit der Frage, in welchem Umfang die DIN EN ISO 9000 ff. auf die Textilindustrie anwendbar sind. Qualitative Experteninterviews wurden im Rahmen der Untersuchung angewandt und das Ergebnis zeigt, dass die Normen auf die Textilindustrie anwendbar sind. Die Untersuchung zeigt ergänzend, dass Voraussetzungen zur Implementierung eines solchen Systems geschaffen werden müssen. Auf Grundlage der Erkenntnisse werden die erarbeiteten Voraussetzungen aufgegriffen und unter Berücksichtigung der Textilindustrie vertieft. Ein Kostenplan wurde bis zur Zertifizierung aufgestellt.:Abbildungsverzeichnis 5 Tabellenverzeichnis 6 Abkürzungsverzeichnis 7 1 Einleitung 8 1.1 Problemstellung 9 1.2 Zielsetzung der Arbeit 9 2 Theoretische Grundlagen 11 2.1 Textil- und Bekleidungsindustrie in Deutschland 11 2.2 Definition des Begriffs „Qualität“ 12 2.3 Branchenunabhängiges Qualitätsmanagementsystem 14 2.4 Qualitätsmanagement in der Textilindustrie 16 2.5 Entstehung der Normen 18 2.5.1 Entwicklungen der Normen 20 2.5.2 Entwicklung des Qualitätsaudits 23 2.6 Kernnormen der ISO-9000-Familie 24 2.6.1 ISO 9000 26 2.6.2 ISO 9001 27 2.6.3 ISO 9004 28 2.6.4 ISO 19011 29 2.6.5 Relevante Normen, Leitfäden und Best-Practice-Modelle fürs Qualitätsmanagement 31 2.7 Dokumente eines QS-Systems 34 2.8 Prinzipien des Audits 36 2.8.1 Qualitätsaudit 39 2.8.2 Systemaudit 41 2.8.3 Prozessaudit 41 2.8.4 Produktaudit 42 3 Untersuchungsmethodik 44 3.1 Experte I 45 3.1.1 DQS – Deutsche Gesellschaft zur Zertifizierung von Managementsystemen 46 3.2 Experte II 46 3.2.1 Intertek 47 4 Ergebnisse 48 4.1 Qualitätsmanagement-Handbuch 52 4.1.1 Qualitätshandbuch für den externen und internen Gebrauch 55 4.1.2 Enterprise Wiki als Dokumentationsverwaltungssystem 55 4.2 Auswahl geeigneter Auditoren 60 4.2.1 1. Persönliches Verhalten von Auditoren 61 4.2.2 2. Allgemeines Wissen und Fertigkeiten von Auditoren 62 4.2.3 3. Disziplin- und branchenspezifisches Wissen und Fertigkeiten von Auditoren 64 4.2.4 4. Allgemeines Wissen und Fertigkeiten eines Auditteamleiters 64 4.2.5 Auditorenauswahl in der Praxis 65 4.3 Kostenplan bis zur Zertifizierung 67 4.3.1 Unternehmen I 67 4.3.2 Unternehmen II 69 4.3.3 Kostenplan 70 4.3.4 Erläuterung des Kostenplans 74 4.3.5 Kosten und Nutzen 78 5 Nebenerkenntnis 80 5.1 Der Weg zur Zertifizierung 80 5.2 Ausblick auf die Norm 9001:2015 87 6 Fazit 90 7 Gender-Erklärung 92 8 Literaturverzeichnis 93 9 Anhang 98 9.1 Fragenkatalog – Interviewleitfaden 98 9.2 Aufwand und Kosten für eine Erst-Zertifizierung nach ISO 9001 100 / Nowadays, competitive constraints are very famous in the textile industry. A quality management system subject to DIN EN ISO 9000 et sqq. increases the intern transparency of companies, simplifies the structures of them and improves the intern processes. A permanent analysis of the system, undertaken by audits, is used to avoid mistakes and to reduce costs in the end. This research deals with the question to what extend the DIN EN ISO 9000 et sqq. can be used for the textile industry. Qualitative interviews of experts were used in this study and the result is that the rules can be used for this branch of industry. The study shows also that preconditions must be created to implement such a system. On the basis of these findings the prepared preconditions are used and deepened under consideration of the textile industry. A financial plan (overview) has been established up to the certification.:Abbildungsverzeichnis 5 Tabellenverzeichnis 6 Abkürzungsverzeichnis 7 1 Einleitung 8 1.1 Problemstellung 9 1.2 Zielsetzung der Arbeit 9 2 Theoretische Grundlagen 11 2.1 Textil- und Bekleidungsindustrie in Deutschland 11 2.2 Definition des Begriffs „Qualität“ 12 2.3 Branchenunabhängiges Qualitätsmanagementsystem 14 2.4 Qualitätsmanagement in der Textilindustrie 16 2.5 Entstehung der Normen 18 2.5.1 Entwicklungen der Normen 20 2.5.2 Entwicklung des Qualitätsaudits 23 2.6 Kernnormen der ISO-9000-Familie 24 2.6.1 ISO 9000 26 2.6.2 ISO 9001 27 2.6.3 ISO 9004 28 2.6.4 ISO 19011 29 2.6.5 Relevante Normen, Leitfäden und Best-Practice-Modelle fürs Qualitätsmanagement 31 2.7 Dokumente eines QS-Systems 34 2.8 Prinzipien des Audits 36 2.8.1 Qualitätsaudit 39 2.8.2 Systemaudit 41 2.8.3 Prozessaudit 41 2.8.4 Produktaudit 42 3 Untersuchungsmethodik 44 3.1 Experte I 45 3.1.1 DQS – Deutsche Gesellschaft zur Zertifizierung von Managementsystemen 46 3.2 Experte II 46 3.2.1 Intertek 47 4 Ergebnisse 48 4.1 Qualitätsmanagement-Handbuch 52 4.1.1 Qualitätshandbuch für den externen und internen Gebrauch 55 4.1.2 Enterprise Wiki als Dokumentationsverwaltungssystem 55 4.2 Auswahl geeigneter Auditoren 60 4.2.1 1. Persönliches Verhalten von Auditoren 61 4.2.2 2. Allgemeines Wissen und Fertigkeiten von Auditoren 62 4.2.3 3. Disziplin- und branchenspezifisches Wissen und Fertigkeiten von Auditoren 64 4.2.4 4. Allgemeines Wissen und Fertigkeiten eines Auditteamleiters 64 4.2.5 Auditorenauswahl in der Praxis 65 4.3 Kostenplan bis zur Zertifizierung 67 4.3.1 Unternehmen I 67 4.3.2 Unternehmen II 69 4.3.3 Kostenplan 70 4.3.4 Erläuterung des Kostenplans 74 4.3.5 Kosten und Nutzen 78 5 Nebenerkenntnis 80 5.1 Der Weg zur Zertifizierung 80 5.2 Ausblick auf die Norm 9001:2015 87 6 Fazit 90 7 Gender-Erklärung 92 8 Literaturverzeichnis 93 9 Anhang 98 9.1 Fragenkatalog – Interviewleitfaden 98 9.2 Aufwand und Kosten für eine Erst-Zertifizierung nach ISO 9001 100

The primary goal of this study is to identify the influence of auditor incentives in audit quality and how and why it influences the auditor in practice in south Asian countries like Sri Lanka and Bangladesh. This research will be relevant to authorities like audit firms, regulators, practitioners, and academics and it will be helpful to make the standard setup to establish the methods or procedures to offer the incentives which can be matched with the global context.  Theoretical concepts are based on previous research and publications regarding incentives, technological use in audit, auditor motivation, auditor behaviour, audit report and audit quality. Literature was used to derive the research gap and research questions. According to the literature, there is no universal definition to define the audit quality and presently, it is applying the standard frameworks to overcome that requirement. In this study, the authors also identified such frameworks and were mainly concerned about the Knechel et al, (2013) and IAASB (2014). According to the Knechel et al, (2013), the authors recognized the audit quality indicators under input, process, context, and outcome.  The study is conducted based on the Interpretivism paradigm as qualitative research concerning subjective viewpoints of ontology and humanist ways. For this thesis purpose the authors use semi-structured interviews with auditors from big four, private firm and large local audit firm in Sri Lanka and Bangladesh as it helps to develop the findings, because these sorts of interviews provide detailed answers to the questions, interviewer can change the questions during the interview session according to the answer of the interviewee. From each country six participants have been chosen to conduct the interview.  The findings shows that auditor incentives have influenced on audit quality. Auditors who are highly motivated with incentives can produce audit report with free of misstatement. Moreover, Bangladeshi audit firms are not using technology and automation for auditing and accounting system except big four, whereas Sri Lankan audit firm are conducting their auditing and accounting through automation. Finally, the authors found that the Incentives, it may be financial or non-financial, are motivating the auditors and then auditors are doing their best effort to deliver the quality audit report.

Bakgrund och problemdiskussion. Den globala Covid-19 pandemin har påverkat många, både personligt och professionellt. Företag och organisationer tvingades att bedriva verksamheten från distans och via digitala kanaler i ett försök att minska smittspridningen, där revisionsbyråer var en av de yrkesgrupper där detta var genomförbart. Revisorers yrkesroll är förknippad med en professionell identitet där både positiva och negativa förändringar har inflytande på denna identitet. För att säkerställa att klienter upplever fortsatt nytta med den tjänst revisorerna tillhandahåller bör dessa professionsutövare, även under oförutsedda situationer, kunna upprätthålla kvalitet och professionalitet i sitt arbete. Syfte. Studiens syfte är att bidra med kunskap och ökad förståelse kring den effekt Covid-19 pandemin haft på kvaliteten i revisionsprocessen i Sverige, för att sedan undersöka om detta medfört en förändring i de auktoriserade revisorernas professionella identitet. Studien avser även att bidra med kunskap kring huruvida revisorer upplever distansarbete som ett lämpligt tillvägagångssätt för arbetsprocessen samt i vilken utsträckning den professionella identiteten kan upprätthållas under dessa förutsättningar.   Teori. Den teoretiska referensramen utgörs av professionsteorin, där studien huvudsakligen utgår från den professionella identiteten. Den professionella identiteten innefattas av flertalet faktorer vilka alla har en påverkan på professionsutövarens identitet. Denna studie utgår från tre huvudsakliga aspekter från denna teori; social förmåga, kognitiv förmåga och personlig kunskap. Dessa aspekter är alla centrala i analysen av de auktoriserade revisorernas professionella identitet.   Metod. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med auktoriserade revisorer för att fylla studiens syfte. Intervjuerna med revisorerna avser att undersöka huruvida dessa upplever att omställningen till distansarbete och förändrade kommunikationskanaler påverkat kvaliteten i arbetsprocessen kring revisionsarbetet. Vidare tillämpas en abduktiv ansats då denna anses vara mest lämpad för studier där observationer av verkligheten kan kopplas samman med den teoretiska referensramen.   Studiens resultat. Trots att arbetsprocessen har förändrats för de auktoriserade revisorerna upplever respondenterna i denna studie att det varit möjligt att upprätthålla kvaliteten i arbetet och revisionen. Kvalitet och professionell identitet anses vara starkt sammankopplade vilket innebär att de auktoriserade revisorernas professionella identitet kan antas vara oförändrad då kvaliteten inte försämrats. / Background. The global Covid-19 pandemic has affected a lot of people, both personally and professionally. Companies and organizations were forced to conduct their business by teleworking and digital in an attempt to reduce the spread of the infection. Audit firms had to take this into consideration and adapt to this new way of working. The professional role of auditors is associated with a professional identity where both positive and negative changes have the power to influence this identity. To ensure that clients continue to benefit from the service provided by the auditors, these professionals should be able to maintain quality and professionalism in their work, even in unforeseen situations.   The purpose of the study. The purpose of this study is to contribute with knowledge and increase the understanding of the effect the Covid-19 pandemic has had on the quality of the audit process in Sweden. This in order to investigate whether this has led to any changes in the professional identity of the certified auditor. Furthermore, the study aims to contribute knowledge about whether auditors perceive telework as a suitable approach to the work process and to what extent the professional identity can be maintained under these conditions. Theoretical framework. The theoretical framework consists of the professional theory where the study is mainly based on the professional identity. The professional identity consists of several different factors which all have a direct impact on the professional identity of the professional. This study is based on three main aspects of this theory; social ability, cognitive ability and personal knowledge. These aspects are all important to the analysis of the professional identity of the certified auditors during the Covid-19 pandemic.   Method. This study is based on a qualitative method. To fulfill the purpose of the study semi-structured interviews with certified auditors were conducted. The purpose of these interviews is to examine whether the auditors experienced that the transition to telework and the change in communication has had a negative effect on the quality of the audit process. Furthermore, an abductive approach is applied as this approach is considered to be most suitable in studies where observations of reality can be linked to the theoretical framework.    Results of the study. Despite the fact that the audit process has changed for the certified auditors, the respondents in this study all agree that it has been possible to maintain the quality in the audit. Quality and professional identity are considered to be strongly interconnected. This indicates that the professional identity of the certified auditors can be assumed to be unchanged as the quality has not deteriorated

Bakgrund: Ett obegränsat revisionsuppdrag förmodas ha en negativ inverkan på revisionskvaliteten. I syfte att stärka revisionskvaliteten infördes reglerna om revisorsrotation. Genom att begränsa uppdragstiden förmodas revisorsrotation stärka revisorns oberoende vilket i sin tur har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Tidigare studier menar att revisionskvaliteten utgörs av revisorns oberoende och kompetens. Medan en del studier hävdar att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och därmed ökar revisionskvaliteten, hävdar andra studier att revisorsrotation försämrar revisorns kompetens vilket har en negativ inverkan på revisionskvaliteten. Mot denna bakgrund är det intressant att studera hur revisorerna själva upplever att reglerna om revisorsrotation inverkar på deras oberoende, kompetens och revisionskvalitet.  Problemformulering: Hur upplever revisorer att de obligatoriska reglerna om revisorsrotation inverkar på revisionskvaliteten? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för revisorsrotationens konsekvenser på revisionskvalitet utifrån revisorers uppfattningar. Denna studie bidrar således till att öka kunskap om revisorsrotationens inverkan på revisorns oberoende och revisorns kompetens utifrån revisorernas egna uppfattningar. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuade respondenter är auktoriserade revisorer som har relevant kunskap om revisorsrotation. Resultat och slutsats: Denna studie visar att revisorer upplever att revisorsrotation stärker revisorns oberoende och kan därför ha en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Revisorsrotation upplevs även ha en positiv inverkan på revisorns kompetens då revisorsrotation ger revisorn ett nytt perspektiv på revisionsuppdraget vilket förbättrar hens förmåga att upptäcka oegentligheter i finansiella rapporter. Studien visar samtidigt på att revisorer upplever en negativ inverkan på revisorns kompetens som i sin tur har en negativ inverkan på revisionskvaliteten eftersom den insamlade kunskapen om klienten förloras vid en rotation. Studien har verifierat resultaten i många tidigare studier dessutom har funnit att klientens storlek har en inverkan på revisorns oberoende och längden på uppdraget. / Background: An unlimited audit tenure is assumed to have a negative impact on the audit quality. The auditor rotation rules were introduced in order to improve the audit quality. By limiting the assignment time, auditor rotation is assumed to strengthen the auditor's independence, which in turn has a positive impact on the audit quality. Previous studies believe that the audit quality consists of the auditor's independence and competence. While some studies claim that auditor rotation strengthens the auditor's independence and thus increases the audit quality, other studies claim that auditor rotation impairs the auditor's competence and that has a negative impact on the audit quality. Against this background, it is interesting to study how the auditors themselves feel that the auditor rotation rules affect their independence, competence and audit quality. Questions: How do auditors feel that the mandatory auditor rotation rules affect the audit quality? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the auditor rotation rules affect the audit quality based on auditors' perceptions. This study thus contributes to increased knowledge about the impact of auditor rotation on the auditor's independence and the auditor's competence based on the auditors' own perceptions. Method: The study was conducted using a qualitative method and the data collection took place through six semi-structured interviews. The interviewed respondents were authorized auditors who had appropriate knowledge about the auditor rotation.  Results and conclusion: This study shows that auditors feel that auditor rotation rules strengthen the auditor's independence and can therefore have a positive impact on audit quality. Auditor rotation is also perceived to have a positive impact on the auditor's competence as auditor rotation gives the auditor a new perspective on the audit tenure, which improves her ability to detect irregularities in the financial reports. At the same time, the study shows that auditors also experience a negative impact on the auditor's competence, which in turn has a negative impact on the audit quality. Because the auditor rotation leads to the auditor losing client-specific information. This study verifies the previous studies' conclusions but also shows that the client size has also an impact on the auditor’s independence and the length of the tenure.

The purpose of the study is to understand the complex relationship between audit firm culture and audit quality within the unique context of Sri Lanka. Solely dependent on insights provided by a group of auditors the research identifies key factors that influence the culture of audit firms and its impact on the quality of audit services. The study highlights the fundamental role of ethics and professionalism as main components of audit firm culture in Sri Lanka. The auditors operate as per code of ethics promoting independence and transparency which is essential in developing trust and reliability in financial reporting and audit services. Work-life balance is another critical cultural aspect that significantly influences audit quality. Lack of emphasis on personal well-being and work-life balance will negatively impact auditors' performance and job satisfaction. The hierarchical structures in Sri Lankan society are also seen in audit firms, affecting business culture. Therefore, open communication within audit teams and senior management is essential for knowledge sharing and conflict resolution. The implementation of modern technology, improving technical skills, and regular training in accounting and auditing standards have been identified as vital factors in ensuring audit quality. Furthermore, the study recognizes that competitive remuneration and the recognition of professional auditors play a substantial role in retaining and motivating staff as equal opportunity audit firm culture ultimately enhances audit quality. The Sri Lanka’s regulatory influence and audit framework highlights the importance of adherence to ethical and professional standards where practicing audit firms influences its culture and improve audit quality. The interaction of the above factors forms the culture within audit firms in Sri Lanka, subsequently impacting the quality of audit services. Addressing these aspects Sri Lanka can enhance its audit quality and create a reliable financial reporting environment

Revision är en viktig funktion för bolags intressenter som en säkerhet att bolagets företagsinformation är att lita på. Revisionsskandaler runt om i världen har dock gjort att revisionskvaliteten ifrågasatts. I syfte att öka kvaliteten på revisionen har det införts krav på revisorsrotation för bolag av allmänt intresse i Sverige. För en personvald revisor får uppdragstiden som längst vara sju år. Sedan måste bolaget byta revisor. Vidare menar Martin Johansson, tidigare VD för Svenska Revisorsamfundet (SRS), att över 200 uppdrag per revisor påverkar revisionskvaliteten negativt och att ett spann mellan 70 och 150 uppdrag är optimalt.Studiens syfte är att beskriva och analysera om revisionsuppdragets längd och antalet uppdrag påverkar revisionskvaliteten och att diskutera detta i termer av oberoende och kompetens. Genom att mäta going concern-yttranden från revisorn räkenskapsåret innan det år ett bolag gick i konkurs visar studien inget samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvalitet. Det är således inte möjligt att slå fast att kortare eller längre revisionsuppdrag ger bättre eller sämre revisionskvalitet. Inte heller finner studien något samband mellan antalet uppdrag och revisionskvalitet. Studien finner således inte något optimalt antal uppdrag med hänsyn till revisionskvalitet. Däremot återfinns de undersökta revisorerna i spannet strax ovanför 70 till 150 uppdrag. / Audit is an important function for corporate stakeholders as an assurance that the company's corporate information is to be trusted. Due to audit scandals around the world, the quality of the audit has been questioned. In order to increase the quality of the audit, requirements have been introduced for auditor rotation for companies of general interest in Sweden. For a person-elected auditor, the term of office may not exceed seven years. Later the company must change the auditor. Furthermore, Martin Johansson, former CEO of the Swedish Auditors' Association (SRS), believes that over 200 assignments per auditor adversely affect the quality of the audit and that a range between 70 and 150 assignments is optimal.The purpose of the study is to describe and analyze whether the length of the audit assignment and the number of assignments affect the quality of the audit and to discuss this in terms of independence and competence. By measuring going concern statements from the auditor for the fiscal year before the company went into bankruptcy, the study shows no relationship between the length of the audit assignment and the quality of the audit. It isn’t possible to state that shorter or longer audit assignments provide better or worse audit quality. Nor does the study find any connection between the number of assignments and audit quality. The study doesn’t find an optimal number of assignments with regard to audit quality. By contrast, the auditors surveyed are just above the 70 to 150 assignments.