Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

Bakgrund: Under 2000-talet har ett antal skandaler skakat om revisionsbranschen, både inom den privata och den offentliga sektorn. Detta har väckt ett intresse för att undersöka hur revisionen går till inom dessa två sektorer. Tidigare forskning som jämför revision inom den privata sektorn med statlig revision är begränsad, vilket motiverar den här undersökningen då en sådan jämförelse kan ge större kunskap kring huruvida företag och myndigheter är föremål för samma nivå av granskning. Vidare är granskningsprocessens påverkan på revisionskvaliteten ett relativt outforskat område, vilket motiverar undersökningen ytterligare. Syfte: Undersökningen jämför granskningsprocessen för revision inom den privata sektorn med granskningsprocessen för statlig revision, i en svensk kontext. Syftet är att undersöka huruvida det finns skillnader eller likheter i hur granskningsprocessen är utformad mellan de två sektorerna, och vidare vad eventuella skillnader eller likheter kan ha för påverkan på revisionskvaliteten inom respektive sektor. Metod: Undersökningen har en induktiv utgångspunkt, och utförs i form av en innehållsanalys bestående av en dokumentgranskning och intervjuer. I dokumentgranskningen ställs relevant lagstiftning, gransknings-standarder, och styrdokument för kvalitetskontroll för de två sektorerna mot varandra. Ett antal intervjuer görs även med revisorer från KPMG och Riksrevisionen, som representerar revision inom den privata respektive den offentliga sektorn. Slutsats: Resultatet visar att granskningsprocessen till stor del ser likadan ut, men att det finns ett antal skillnader som framför allt har att göra med mer långtgående krav på rapportering för myndigheter. Detta kan förklaras med att agent-problematiken är större inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur leder till en mer omfattande granskning för den statliga revisionen. God revisionskvalitet kommer av efterföljelse av lagar och regler, samt revisionsstandarder. Den privata sektorn har mer detaljerad lagstiftning, och därmed fler aspekter att beakta för att uppnå god revisionskvalitet. Vad gäller revisionsstandarder är dessa likartade, varför båda sektorerna har samma utgångsläge för att uppnå revisionskvalitet och undvika revisions-misslyckanden. / Background: During the 21st century, a number of scandals have shaken the audit industry - both within the private and the public sector. There is an increasing interest in knowing how the audit process is designed within these two sectors. Previous research comparing private sector audits to public sector audits is scarce; this motivates an investigation such as this one, because a comparison could provide insight into whether corporations and government agencies are subject to the same level of scrutiny. Further, the impact of the audit process on audit quality is a relatively unexplored area of research, which motivates the study even more. Purpose: The investigation compares the review process of private sector audits with the review process of public sector audits, within a Swedish context. The purpose is to find out whether there are differences or similarities in the review process between these two sectors, and if these potential differences could affect the audit quality of the sectors respectively. Method: The investigation has an inductive starting point, with a content analysis of a document review and interviews. The document review compares relevant laws, standards for the review process, and regulations of quality control, for each of the sectors. A number of interviews are carried out with auditors from KPMG and Riksrevisionen (Swedish NAO). The participants are representatives for auditors in the private sector and the public sector respectively. Conclusion: The findings show that the review process overall is very similar, but that there are a number of differences that mostly have to do with the more extensive reporting requirements for the public sector. This could be explained by the fact that the principal-agent problem is more complex within the public sector, which, in turn, leads to a more extensive review in the public sector audit. Audit quality comes from following laws and regulations, as well as audit standards. The private sector has more detailed audit laws, and thereby more aspects to consider in order to achieve good audit quality. The audit standards are similar in the private and the public sector, indicating that they have the same starting ground for achieving audit quality and avoid audit failures.

Sammanfattning   Revision är ett än mer aktuellt ämne nu än på flera decennier då det debatteras vitt och brett kring vad en revisor skall eller bör göra. I och med de tidigare införda byrårotationskraven begränsar det företag av allmänt intresse att inte under mer än maximalt tio år använda samma revisionsbyrå, med chans till förlängning. Vi har därför valt att undersöka hur längden på revisionsuppdragen kan inverka på stora onoterade bolag i en mindre geografisk zon, i vårt fall Umeå kommun med omnejd genom att intervjua tre revisorer och deras klienter.   Baserat på problemdiskussionen har vi bestämt följande problemformulering för studien.      Hur upplever revisionsbyråerna och deras klienter att oberoendet samt revisionskvalitet samspelar med revisionsprocessen vid korta respektive långa revisionsuppdrag?   Syftet med vår studie är att undersöka hur förhållandet mellan klient och revisor upplevs ha en samverkan med kvaliteten i revisionen samt på revisorernas oberoende till deras klienter över tid. Detta kan ligga till grund för framtida diskussioner gällande byrårotation för huruvida oberoende och revisionskvalitet utvecklas över tid under revisionsuppdraget.   Med en kvalitativ ansats har vi genomfört nio intervjuer med tre revisorer samt sex klienter. Klientförhållandena till respektive revisor är ett långvarigt revisionsuppdrag (fler än fem år) och ett kortvarigt revisionsuppdrag (mindre än 5 år sedan övertagandet). Denna unika inblick i revisor-klientförhållandet kopplas till flertalet faktorer samt teorier vilka kan ha en samverkan och förklaring till förändringen i oberoendet samt revisionskvaliteten.    Vi kommer i vår studie fram till att revisionsprocessen ser väldigt lik ut vid korta samt långa revisionsuppdrag där första året är speciellt omfattande, men år 2 och framåt vanligtvis är lika omfattande år efter år. Vad gäller oberoende finner vi att desto längre relation som skapas mellan klient och revisionsbyrå desto mer omfattande blir rådgivningen till klienten vilket kan påverka revisionsbyråns oberoende mot klienten rent finansiellt. Vidare är revisionskvalitet en term som definieras olika, men i teorin hävdar flertalet att detta kan speglas av oberoendet till klienten. I vår studie har definitionen uppfattats olika mellan revisor och klient vilket visar på ett förväntningsgap mellan de båda. Enligt respondenterna är revisionskvalitet något som skulle kunna förbättras av byrårotation när flera anser att långa revisionsuppdrag kan bli för rutinmässiga och att det skulle vara bra om nya individer kommer in och tittar på uppdraget från ett nytt perspektiv.   Förslag till vidare forskning skulle till exempel vara en enkätundersökning med ett mer omfattande geografiskt område där fler företag av större storlek innefattas av populationen för att kunna jämställa dessa med de företag som redan omfattas av reglerna om obligatorisk byrårotation.   Nyckelord: Audit, big four, big seven, audit quality, audit independence, audit firm rotation, auditor rotation, expectation gap, evidential matter, audit procedures och audit tenure.

O propósito central deste estudo é investigar se existe um prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria no Brasil. Primeiramente, buscou-se evidências através da percepção de agentes do mercado para fundamentar o desenvolvimento de um modelo de estudo da qualidade de auditoria em função do tempo de relacionamento auditor-auditado tenure, considerando de forma isolada o efeito da tenure nas vertentes da qualidade, competência e independência, de acordo com o conceito de DeAngelo (1981b). Com base em um modelo quadrático, que consiste em uma simplificação do modelo originalmente proposto, foi realizada uma aplicação empírica com dados de companhias abertas brasileiras, listadas na Bovespa, referente ao período de 1998 a 2016. Os resultados sugerem ser possível estimar o prazo \"ótimo\" para o rodízio mandatório de firmas de auditoria em aproximadamente 5,7 anos. Testes adicionais foram realizados para conferir robustez a este resultado, indicando que o prazo \"ótimo\" seria em torno de 6 e 8,8 anos. Esses resultados indicam, portanto, que o prazo atualmente utilizado pela CVM (5 anos para empresas que não têm comitê de auditoria estatutário e 10 anos para as que têm) é compatível com os prazos estimados para se estabelecer o maior nível de qualidade média de auditoria possível. Tendo em vista que os prazos estimados são superiores a 5 anos, talvez não haja prejuízos, no que se refere à maximização da qualidade média da auditoria, se o prazo atualmente adotado for ligeiramente estendido. / The aim of this work is to investigate whether there is an \"optimal\" period for the mandatory audit firm rotation in Brazil. Firstly, evidence was sought through the perception of market agents to support the development of a model of audit quality as a function of the audit tenure, considering separately the effects of audit tenure on the audit quality components, competence and independence, according to DeAngelo\'s (1981b) concept. Based on a quadratic model, which consists of a simplification of the model originally proposed, an empirical application was made with data from Brazilian companies, listed on Bovespa, for the period from 1998 to 2016. The results suggest that it is possible to estimate an \"optimal\" audit tenure period for the mandatory audit firm rotation in Brazil around 5.7 years. Additional tests were performed to give robustness to the results, indicating that the \"optimal\" period would be around 6 and 8.8 years. These results indicate, therefore, that the term currently used by the CVM (5 years for companies that do not have statutory audit committee and 10 years for those that have) is compatible with the estimated terms to establish the highest possible level of the average audit quality. Given that the estimated timeframe is greater than 5 years, there may be no impairment in maximizing the average audit quality if the current rotation period is slightly extended.

Made available in DSpace on 2016-04-25T18:40:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Jefferson de Paula Fernandes Barbosa.pdf: 1168635 bytes, checksum: 3f177a510dfa22c0b368c4b7a34aa5b3 (MD5) Previous issue date: 2008-10-22 / This study had for main objective to performed a comparative analysis of the accounting measures of risk between the companies listed in Bovespa audited by Big Four and Non Big Four, and the secondary objective concentrated on the existence of accounting measures of risk that its indicate an uncertainty about the normal continuity of the businesses, and its influence to disclosure in the audit report an emphasis paragraph related such uncertainty. The interest in a study about the audit quality with focus in the capital market it has as motivation to evaluate the auditing opinion is accomplishing its role to provide credibility in financial statements. The hypotheses of this study are the following ones: (i) company audited by Big Four has lower risk when compared to the company audited by Non Big Four; and (ii) if the company audited by Big Four has higher risk probably the auditing opinion has an emphasis paragraph about the going concern. The evaluation of the quality of the auditing is a difficult task, once the only public result of the auditing work is the audit report. 236 companies listed in Bovespa in the period from 2002 to 2007 composed the study sample. The obtained results indicated that companies audited by Big Four have lower risk than companies audited by Non Big Four. However, due to the occurrence of three inconsistencies in the audit reports from Big Four, which did not report an emphasis paragraph about the going concern, the second hypothesis of this research was rejected / O estudo teve por objetivo principal proceder a uma análise comparativa das medidas contábeis de risco entre as companhias listadas na Bovespa clientes das Big Four e clientes das Non Big Four, e o objetivo secundário concentrou-se na existência de medidas contábeis de risco que indicam uma incerteza sobre a continuidade normal dos negócios, e sua influência na emissão de um parecer de auditoria com um parágrafo de ênfase sobre a referida incerteza. O interesse num estudo sobre a qualidade da auditoria com ênfase no mercado de capitais tem como motivação avaliar se o parecer de auditoria está cumprindo o seu papel de proporcionar credibilidade as demonstrações contábeis. As hipóteses deste estudo são as seguintes: (i) as companhias abertas clientes das Big Four possuem menor risco em relação aos clientes das Non Big Four ; e (ii) as companhias abertas clientes das Big Four que possuem medidas contábeis de alto risco terão um parágrafo de ênfase sobre a continuidade operacional. A avaliação da qualidade da auditoria é uma tarefa difícil, uma vez que o único resultado observável do trabalho de auditoria é o parecer. A amostra utilizada foi composta por 236 empresas de capital aberto listadas na Bovespa no período de 2002 a 2007. Os resultados obtidos indicaram que companhias abertas que são clientes das Big Four possuem um risco menor em relação às companhias abertas que são clientes das Non Big Four. No entanto, devido à ocorrência de três inconsistências nos pareceres de auditoria de companhias abertas de clientes das Big Four, pela omissão dos parágrafos de ênfase sobre a continuidade normal dos negócios, a segunda hipótese desta pesquisa foi rejeitada

Bakgrund: År 2016 infördes lagen om tidsbestämd obligatorisk byrårotation för företag av allmänt intresse in i svensk lagstiftning. Definitionen "företag av allmänt intresse" innefattar börsnoterade företag och vissa finansiella företag. Regeln om obligatorisk byrårotation ingick i EU:s så kallade revisionspaket. Tanken med EU:s revisionspaket var att förbättra revisionskvaliteten och stärka reviorns oberoende för medlemsländerna. Det fanns även ett behov av att stärka förtroendet för revisionen efter alla revisionsskandaler som inträffat. Tidigare forskning anser att det finns både för- och nackdelar med obligatorisk byrårotation. Vissa forskare menar att revisionskvaliteten ökar av obligatorisk byrårotation medan andra menar att revisionskvaliteten minskar. Således är det intressant att studera vilken påverkan obligatorisk byrårotation har på revisionskvaliteten samt revisionens legitimitet. Problemformulering: Hur påverkas revisionskvaliteten och revisionens legitimitet av obligatorisk byrårotation? Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisionskvaliteten samt allmänhetens förtroende för revisionen. Studien syftar således till att skapa en ökad förståelse kring hur revisionskvaliteten och revisionens legitimitet påverkas av obligatorisk byrårotation. Metod: Studiens tillvägagångssätt var kvalitativt och datainsamlingen bestod av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Alla informanter har revisorsbakgrund. Resultat och slutsats: Studien visar att obligatorisk byrårotation har en övervägande positiv påverkan på såväl revisionskvaliteten som revisionens legitimitet. Detta gäller för både börsnoterade företag och finansiella företag. Obligatorisk byrårotation motverkar långvariga relationer mellan revisor och klient. Samtidigt går kunskap om ett företag förlorad när det genomförs en byrårotation. / Backgrounds: In 2016, mandatory audit firm rotation was confirmed as a new law for public interest entities into Swedish legislation. The definition of "public interest entities" include listed companies and certain financial undertakings. The mandatory audit firm rotation rule was included in the EU audit package. The idea with the audit package was to improve the audit quality and increase the auditor independence for the member states of EU. There was also a need to improve the legitimacy confidence in the audit after all the scandals that occurred. Previous research finds that there are both advantages and disadvantages with mandatory audit firm rotation. Some research shows that the audit quality increase by mandatory audit firm rotation, while some shows that the audit quality decrease. Thus, it is interesting to study the impact of mandatory audit firm rotation on audit quality and audit legitimacy. Questions: How does the audit quality and the audit legitimacy affect by mandatory audit firm rotation? Purpose: The purpose of the study is to investigate, form an auditor's perspective, how mandatory audit firm rotation affects audit quality and public confidence in the audit. The study thus aims to create an increased understanding about how audit quality and audit legitimacy are affected by mandatory audit firm rotation. Method: The study's approach was qualitative and the data was collected by six semi-structured interviews. All informants have background in the audit profession. Result and conclusion: The study shows that mandatory auditor rotation has a predominantly positive impact at the quality of the audit and the audit legitimacy. This applies to both financial undertakings and listed companies. Mandatory auditor rotation decreases the risk of counteracts long-standing relationships between the auditor and tha client. At the same time, knowledge of a company is lost when an audit firm rotation is implemented.

Chen et al.(2010)以中國審計市場為調查對象，研究會計師對簽證客戶的經濟依存度(以資產衡量)對審計品質的影響。他們發現在2001年以前經濟依存度會傷害審計品質；然而在2001年至2004年間，因中國法律規範的改善，而未發現經濟依存度的負面影響。基於近年中國資本市場的長足發展且審計公費成為公眾可取得之資訊，本文延伸他們的研究樣本期間(至2008年)並以實際的審計公費計算經濟依存度。實證結果發現，無論以整體事務所或合夥會計師來計算經濟依存度，Chen et al.(2010)的結論並未改變。 / Chen et al.(2010) examine how the legal and regulatory changes in China affect the relationship between client economic importance (measured by assets audited by audit firm ) and audit quality. They find that audit quality is negatively correlated with client importance from 1995 to 2000. Therefore, when the institutional environment became more investor friendly, started from 2001 to 2004, they do not find that audit quality negatively correlated with client importance anymore. Following Chen et al.(2010), this study extends the sample period to 2008 and I use ratio of client’s total audit fees to audit firm’s total revenue as proxies for client importance to examines whether the client importance affect audit quality in china. Based on the data for firms listed in Shanghai and Shenzhen stock exchanges from 2004 to 2008, I do not find that audit partners compromise independence for economically important clients, no matter at the firm or the partner level.

<p>Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.</p><p>The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.</p><p>Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.</p>

本研究探討中國國務院國有資產監督管理委員會(國資委)，實施統一委託審計之規範對於中央國有企業審計品質及審計公費的影響。國資委於2004年發布有關統一委託審計的規定，要求中央國有企業的年度財務決算審計須由國資委統一委託會計師事務所進行，並規定會計師事務所的審計年限必須介於2~5年之間，本研究欲探討此規定對中央國有企業審計品質及審計公費的影響。具體而言，本研究以異常應計數作為審計品質的代理變數，並使用差異中的差異法檢驗統一委託審計的影響，研究樣本為2001~2009年中國滬深A股上市公司。實證結果顯示，就審計品質而言，實施統一委託審計後中央國有企業的審計品質有提升，但其中會計師事務所的審計年限規定並未對審計品質造成明顯影響；就審計公費而言，實施統一委託審計後中央國有企業的審計公費下降，且在市場發展程度愈低的地區效果愈明顯。 / This paper examines the effect of regulations on audit quality and audit fees in China. China’s State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council (SASAC) issued some rules in 2004 to improve audit quality for state-owned enterprises controlled by the central government (CSOEs), such as SASAC Order No. 5 and SASAC Rule No. 173. Under these rules, SASAC mandatorily assign auditors for CSOEs, and CSOEs’ managers have to retain auditors for at least 2 years and at most 5 years. This paper investigates listed companies in Shenzhen and Shanghai Stock Exchange from 2001 to 2009, and uses abnormal accruals as proxy for audit quality and a difference-in-differences design to examine the effect of these rules on audit quality and audit fees. The empirical results suggest that after the enactment of these rules, the audit quality for CSOEs relative to other companies improves and the audit fees for CSOEs relative to other companies reduce.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.