I mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi och kan liknas en kris vilket medförde att flera företag fått ändra om sina arbetssätt för att kunna förhålla sig till restriktionerna. Revisionsyrket har likt många andra verksamheter drabbats av distansering där fysisk kontakt med kollegor och kunder begränsats. Detta har gjort att revisorn har behövt hitta alternativa sätt för att genomföra arbetet. De nya omständigheterna innebär att det krävs mer forskning inom ämnet för att se hur det påverkar revisorns arbete, då tidigare kriser har visat sig ha en påverkan på revisionskvaliteten. Det förändrade arbetssättet förväntas även delvis fortsätta framgent vilket gör studien aktuell.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorns arbete har påverkats under distanseringen och hur det har påverkat revisionskvaliteten. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sammanlagt tio respondenter deltog genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har varit verksamma inom revisionsyrket i minst två år från det att Covid-19 klassades som en pandemi, vilket gjorde att de hade erfarenhet av såväl arbete på distans som på arbetsplatsen.  Studiens resultat indikerar att distanseringen har påverkat revisorns arbete, vilket har påverkat revisorns tillstånd av komfort som i sin tur har en inverkan på revisionskvaliteten. Revisorn har behövt använda alternativa sätt vid insamling av revisionsbevis vilket har varit extra kännbart vid lagerinventering. Distanseringen har påverkat kommunikationen med kollegor och kunder vilket har försvårat kunskapsutbytet och förståelsen av det reviderade bolaget. Samtidigt har distanseringen effektiviserat arbetet och gjort det mer flexibelt där nya möjligheter skapats. För att möjliggöra arbetet under distanseringen har digitala lösningar använts i större utsträckning av både revisorerna och kunderna. Fortsättningsvis kommer revisorerna kombinera distansarbete, arbete på kontor och ute hos kund eftersom studien indikerar på att fysiska möten är av betydelse. / In March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic and can be likened to a crisis, which meant that several companies have changed their working methods to be able to relate to the restrictions. The auditing profession, like many other businesses, has been affected by distancing where physical contact with colleagues and customers has been limited. This has meant that the auditor had to find alternative ways of carrying out the work. The new circumstances mean that more research is needed in the subject to see how it affects the auditor's work as previous crises have been shown to have an impact on the audit quality. The changed way of working, which is partly expected to continue in the future, makes this study relevant. The purpose of the study is to increase the understanding of how the auditor's work has been affected during the distancing and how it has affected the audit quality. The study is based on a qualitative research strategy and a total of ten respondents participated through semi-structured interviews. All respondents have been active in the auditing profession for at least two years since covid-19 was classified as a pandemic, which meant that the auditors had experience of both working from home and at the workplace.  The results of the study indicate that the distancing has affected the auditor's work, which has affected the auditor's state of comfort, which in turn has an impact on the audit quality. The auditor has had to use alternative methods when collecting audit evidence, which has been particularly noticeable during the inventory. The distancing has affected communication with colleagues and customers, which has made it difficult to exchange knowledge and understand the audited company. The distancing has at the same time streamlined the work and made it more flexible where new opportunities have been created. To enable the work during the distancing, digital solutions have been used to a greater extent by both the auditors and the customers. The auditors will continue to combine homeworking, office work and out at the client's because the study indicates that physical meetings are important.

Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga. / Title: New Education Requirements – How is the Recruitment Affected? A Qualitative Study on the Impact of the New Educational Requirements on the Recruitment of Auditors Authors: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm and Oscar Hermodsson Supervisors: Linus Axén and Rickard Wilhelmsson Keywords: Auditor, profession theory, auditor education, audit quality, competence, recruitment, audit teams Introduction: As the world changes in consequences of globalization, technological development and regulations in financial and non-financial reporting, the traditional role of auditor is facing a change and the industry of auditing demands to adapt accordingly. On July 1, 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors changed the educational requirements to become an authorized auditor. The new educational requirements implied that from previously including a total of eight years of academic and practical education, to the current requirements of six years of academic and practical education. Also, the requirement to have a bachelor’s degree in the main field of business administration has been removed. With the new requirements, the main field can be in any subject but it demands to contain a certain of mandatory topics. The lowered requirements have led to various reactions from different sides. For example, it is believed that the lowered education requirements may benefit the audit industry in the short term, but there is a risk that the audit’s control function and trust towards the industry will be weakened. In addition, it is believed that the new educational requirements affect the professional character of the auditors as well as the status of the profession are at risk of deteriorating and likewise the audit quality. On the other hand, it is argued that it provides a broader base for recruitment as future auditors may need skills that previously were lacking and the attractiveness of the profession may increase. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the recruitment of auditors has been affected by the new educational requirements based on the aspects of education, competence and team. Method: The study is based on a qualitative research strategy where semi-structured interviews were used as a data collection method. The deductive approach was primarily applied with elements from the inductive approach. Conclusion: The results of the thesis show that the new educational requirements have made it easier to become an authorized auditor from an academic perspective. Likewise, it is also shown that the audit firms have a larger selection of potential future auditors who can be recruited to the firms as a result of the new educational requirements, where multiple educational backgrounds with different competences are given the opportunity, which is considered as positive according to the respondents. Based on the respondents, basic knowledge in economy and accounting is preferred as this knowledge constitutes a good basis for succeeding in the profession. Furthermore, it is stated that personal characteristics are the single most important factor which matters the most when recruiting junior auditors in comparison to education and previous work experience. In addition, the practical training is considered to be the most important factor to become an authorized auditor by passing the final exam. The competences that are considered as suitable for a candidate are described as having good social skills as well as having good analytical skills.

Likt flera branscher utvecklas revisionsbranschen under tidens gång. Nya arbetssätt och verktyg introduceras för att utveckla revisionsutförandet. Ett av dessa verktyg som har implementerats av många revisionsbolag är Big data analys. Forskningsområdet kring Big data analys användande i revisionsutförandet är i ett inledande stadie, och resultaten är skilda. Tidigare forskning är dock ense om att Big data analys har en påverkan på revisionsutförandet och att revisorns kompetenser spelar en avgörande roll om användandet av Big data analys blir framgångsrikt. Till följd av detta var studiens syfte att undersöka vilken påverkan användningen av Big data analys har på revisionsutförandet samt vilka kompetenser som behövs vid användandet av Big data analys. Utifrån studiens syfte formuleradestre forskningsfrågor som behandlade Big data analys påverkan på revisionskvaliteten, revisionsutförandets legitimitet samt vilka kompetenser som behövs för att uppnå komfort och upprätthålla professionell skepticism i revisionsutförandet.För att uppnå studiens syfte har insamlingen av empiri grundat sig i en kvalitativ metod. Tio respondenter deltog i studien, varav sju var auktoriserade revisorer och resterande tre var revisorsassistenter.De slutsatser som studien generat är att revisorns kompetenser ansågs väsentliga för hur välfungerande användandet Big data analys var. Dock ansåg inte respondenterna att det var några nya kompetenser som behövdes vid användandet av Big data analys. Utan det var alltjämt en god förståelse för revision och redovisning som behövdes. Vidare ansågs Big data analys bidra till mer komfort i revisionsutförandet. Samtidigt som den professionella skepticismen alltjämt genomsyrade allt i revisions arbetssätt, och då även Big data analyser. Däremot påvisades det att användandet av Big data analys kunde hjälpa revisorer finna fler revisionsbevis, vilket hjälpte revisorn att vara professionellt skeptisk gentemot det reviderade bolaget. Big data analys förtjänster att testa en större population, jämfört med traditionella stickprov, ansågs öka den övergripande revisionskvaliteten. Detta medförde även att legitimiteten påverkades positivt hos de bolag som hade större kunder med mer transaktioner. Medan revisionsbolaget som jobbade mot kunder med mindre verksamheter inte upplevde samma positiva inverkan på deras legitimitet vid användningen av Big data analys i revisionsutförandet. / Like several industries, the auditing industry is evolving over time. New methods and tools are being introduced to enhance the auditing process. One of these methods that has been implemented by many audit firms is Big Data analysis. The research field on the use of Big Data analysis in auditing is in its early stages, and the results are mixed. However, previous research agreed that Big Data analysis has an impact on the auditing process, and the auditor's competencies play a crucial role in the successful implementation of Big Data analysis.As a result, the aim of this study was to investigate the impact of using Big Data analysis on the auditing process and identify the competencies required for its effective use. Based on the study's objective, three research questions were formulated, addressing the impact of Big Data analysis on audit quality, the legitimacy of the auditing process, and the competencies needed to achieve comfort and maintain professional skepticism in the audit process when using Big Data analysis. To achieve the study's objective, empirical data was collected using a qualitative methodology. Ten respondents participated in the study, including seven certified auditors and three audit assistants. The study's conclusions indicate that the auditor's competencies were considered essential for the successful implementation of Big Data analysis. However, the respondents did not believe that any new competencies were required specifically for conducting Big Data analysis reviews. Instead, a solid understanding of auditing and accounting was deemed necessary. Furthermore, Big Data analysis was seen to contribute to greater comfort in the audit process. At the same time, professional skepticism continued to permeate the entire auditing approach, including Big Data analysis. However, it was demonstrated that the use of Big Data analysis could help auditors find more audit evidence, aiding the auditor in maintaining professional skepticism toward the audited company. The advantages of Big Data analysis in testing a larger population, compared to traditional sampling, were seen to enhance overall audit quality. This also had a positive impact on the legitimacy of companies with larger clients and more transactions. Conversely, audit firms working with smaller businesses did not experience the same positive impact on their legitimacy when using Big Data analysis in the audit process.

Revisionen har idag blivit en viktig del av det moderna samhällets ekonomiska system och har en avgörande roll för att främja förtroendet för den finansiella rapporteringen, samt för att främja transparens och ansvarstagande i affärsverksamhet. Digitalisering är ett begrepp som beskriver den digitala utvecklingen som har uppkommit av nya tekniken och har förändrat sättet som vi lever våra vardagliga liv men även förändrat världen på en global nivå. Med anledning att revisionsbranschen utsätts för förändringar på grund av digitaliseringen som är ett fenomen, är detta ett forskningsproblem som är värt att studera. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter digitaliseringen har på revisionsyrket i Sverige där revisorsyrket omfattas av revisionsprocessen, revisionskvaliteten och kundrelationer. För att besvara syftet kommer en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomföras med en deduktiv forskningsansats. Det empiri som används i studien samlas in genom nio intervjuer med olika auktoriserade revisorer från olika företag i olika storlekar. Den empiri som samlas in utifrån intervjuerna diskuteras sedan med den teoretiska bakgrunden som förekommer i studien. Studien ger därmed stöd till att digitaliseringen har haft en stor påverkan i revisionskvaliteten och revisionsprocess, däremot när det kommer till relationen mellan revisor och kund har digitaliseringen effektiviserat den till en viss mån men att den aldrig kommer ersätta den personliga kontakten som man har med kunden. I förhållande till storlek av företag varierar digitaliseringens påverkan när det kommer till relationen med kunderna och revisionsprocessen men att revisionskvaliteten inte påverkas. / The audit has today become an important part of the modern society's economic system and plays a crucial role in promoting trust in financial reporting, as well as fostering transparency and accountability in business operations. Digitalization is a concept that describes the digital development brought about by new technologies and has transformed the way we live our everyday lives, as well as reshaped the world on a global scale. Given that the auditing profession is undergoing changes due to digitalization, which is a phenomenon, this is a research problem worth studying. The purpose of this study is to examine the effects of digitalization on the auditing profession in Sweden, encompassing the auditing process, audit quality, and client relationships. To address the purpose, a qualitative study with semi-structured interviews will be conducted using a deductive research approach. The empirical data used in the study will be gathered through nine interviews with various certified auditors from different companies of different sizes. The empirical data collected from the interviews will then be discussed in conjunction with the theoretical background present in the study. The study thus provides support for the notion that digitalization has had a significant impact on audit quality and the auditing process. However, when it comes to the relationship between auditor and client, digitalization has streamlined it to some extent, but it will never replace the personal interaction one has with the client. In terms of company size, the impact of digitalization varies regarding client relationships and the auditing process, but it does not affect audit quality.

ВКР (магистерская диссертация) состоит из введения, трех глав, заключения, библиографического списка, включающего 70 наименований. Работа включает 18 таблиц и 4 рисунка. Общий объем ВКР (магистерской диссертации) – 72 страницы. Цель исследования: оценка наличия взаимосвязи между качеством внешнего аудита и финансовыми результатами деятельности компаний, котирующихся на Амманской фондовой бирже и разработка рекомендаций по политике выбора и организации внешнего аудита для коммерческих организаций. Объектом исследования выступают компании, котирующиеся на Амманском фондовом рынке. Научная новизна исследования состоит в проверке гипотез по влиянию отдельных факторов, характеризующих качество аудита на финансовые результаты аудируемой компании. Практическая значимость исследования заключается в формулировании на основе построенной модели и выдвинутых гипотез алгоритма выбора внешнего финансового аудитора для компаний различных сфер деятельности. / The master's thesis (master's thesis) consists of an introduction, three chapters, a conclusion, and a bibliography that includes 70 titles. The work includes 18 tables and 4 figures. The total volume of the master's thesis (master's thesis) is 72 pages. The purpose of the study: to assess the relationship between the quality of external audit and the financial performance of companies listed on the Amman Stock Exchange and to develop recommendations on the policy for selecting and organizing external audit for commercial organizations. The object of the study is companies listed on the Amman stock market. The scientific novelty of the study lies in testing hypotheses on the influence of individual factors characterizing the quality of the audit on the financial results of the audited company. The practical significance of the study lies in the formulation, based on the constructed model and put forward hypotheses, of an algorithm for selecting an external financial auditor for companies in various fields of activity.

The unexpected outbreak of Covid19 that came in 2020 affected the entire world's population, industries and companies overnight. The auditing industry and its auditors have also been affected by the pandemic and the following crisis. Due to the crisis caused by the pandemic, many company managements have had to rethink and develop new strategies for continued operations. The audit companies and their auditors have been forced to make a digital transition and work remotely using digital tools to continue the audit work. The purpose of the study is to try to assess auditors' perceived change in the audit process and quality in connection with the digital transition that took place during Covid 19. We also want to see if the effects can be explained based on IT application and use depending on agency affiliation, as previous research indicates that smaller audit firms are better at IT implementation, use and are quicker to change. The study uses a qualitative research method in the form of semistructured interviews. The results were obtained by seven authorized auditors from audit firms of various sizes in Sweden. The conclusion that can be drawn from the study is that the pandemic has been a catalyst for digitization in t he auditing industry. Of the three parts of the audit process, the review phase was the most affected part, where the exchange of information was made more difficult, which led to longer lead times. The quality has not suffered to a large extent. It can be noted that there is a certain difference in digital conditions between audit firms.

Revision är en systematisk process som innefattar en systematisk insamling av bevis för attslutligen lämna ett yttrande om ett klientföretags redovisning. Syftet med revision är attundersöka och utvärdera relevans och validitet i klientföretagets finansiella antaganden (Eilifsen et al, 2014, s. 12). Revision anses vara viktigt för klientföretaget och dess aktieägare,likaväl som för intressenter och andra utomstående parter (Eilifsen et al., 2014, s. 5). Revisorer och deras arbete är i sin helhet styrda av flertalet lagar och förordningar, där överträdelser eller åsidosatta skyldigheter kan leda till en sanktion. I denna studie har vi valt att fokusera på tillsynsärenden och revisorer som fått en sanktion utfärdad mot sig. I Sverige finns det en specifik myndighet som ansvarar för tillsynen av revisorer och som därmed även utreder disciplinära ärenden. Den myndigheten heter Revisorsinspektionen och ansvarar främst för tillsyn av revisorer och revisionsbolag men även för examination samt auktorisation av revisorer (Revisorsinspektionen, u.å. d). Revisorsinspektionens tillsynsmyndighet är myndighetens största verksamhetsområde. Förekommande ärendebeslut vid disciplinära ärenden hos Revisorsinspektionen är varning, erinran samt upphävande, vilka är de ärendebeslut som vi i denna studie benämner som sanktioner. Även ärendebeslut så som ingen åtgärd, avskrivning samt beslut i annat ärende är förekommande hos myndighetens tillsynsverksamhet men leder inte till någon sanktion.Denna studie syftar till att bidra med kunskap avseende disciplinära åtgärder mot revisorer med fokus på klientföretagen. Studien syftar även till att identifiera eventuella kännetecken hos de klientföretag som väljer att anlita en sanktionerad revisor och ifall dessa kännetecken skiljer sig från eventuella kännetecken hos företag som anlitar icke-sanktionerade revisorer. Studien bygger på studier av två olika tidsperioder som syftar till att kunna jämföra och dra slutsatser om dessa kännetecken förändras över tid. Denna studie har sin grund i tidigare forskning som utförts inom revision men även företagsekonomi. Denna studie har även ett tydligt fokus på valet av revisor där revisorn fått en disciplinär åtgärd – därmed sanktionerade revisorer ur ett klientföretagarperspektiv. Detta är något som differentierar denna studie från tidigare studier och därmed är ett givande teoretiskt bidrag. Den tidigare forskning som funnits i samband med litteratursökning, har ett större fokus på valet av revisor i form av auditor choice. Däremot återfinns inga tidigare studier med ett fokus på sanktionerade revisorer i relation till auditor choice. Vilket gör denna studie till den första studien som sammankopplar dessa områden i samma studie. Utifrån denna studie har vi kunnat dra slutsatsen att både kön på VD och styrelse har en inverkan på valet av sanktionerad revisor. En ytterligare slutsats som kunnat dras av denna studie är att tiden sedan utfärdad sanktion har en påverkan på de avgörande kännetecknen hos klientföretagen vid val av sanktionerad revisor.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för revisorsrotationens inverkan på revisionskvalitet utifrån ett klientperspektiv.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För datainsamling genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med ledamöter från styrelser och revisionsutskott i börsnoterade bolag.     Resultat och slutsats: Studien visar att revisionsklienterna upplever att revisorsrotation har en positiv inverkan på revisionskvaliteten. Vidare visar studien att revisorernas kompetens och revisorernas oberoende är de centrala delarna av revisionskvaliteten.      Examensarbetets bidrag: Studien ger en insyn i hur implementeringen av de obligatoriska rotationsreglerna påverkar revisionskvaliteten i praktiken. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien fokuserat på hur revisorernas egna klienter upplever att revisionskvaliteten påverkas av revisorsrotation.     Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare in på antalet rotationer som de svenska börsnoterade bolagen varit med om. Här kan framtida forskning studera antalet rotationer av bolagens påskrivande revisor, antal rotationer av revisionsteamet samt antalet rotationer av revisionsbyrå. / Aim: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the impact of auditor   rotation on audit quality from a client perspective.       Method: The study is based on a qualitative research methodology. För data collection, nine semi-structured interviews were conducted with members of boards and audit committees of listed companies.     Results and conclusions: The study shows that audit clients perceive auditor rotation as having a positive positive impact on audit quality. Furthermore, the study shows that auditor competence and auditor independence are the key elements of audit quality.   Contribution of the thesis: The study provides an insight into how the implementation of the mandatory rotation rules affects audit quality in practice. In contrast to previous research, this study focuses on how auditors’ own clients perceive audit quality to be affected by auditor rotation.  Suggestion for future research: One suggestion for further research is to go deeper into the number of rotations that Swedish listed companies have experienced. Future research could study the number of rotations of the company’s signing auditor, the number of rotations of the audit team and the number of rotations of audit firms.

本研究以遞延所得稅費用作為衡量盈餘管理之代理變數，探討遞延所得稅費用及其組成項目與避免報導虧損行為間之關聯性，並加入股權結構、獨立董監及審計品質，檢視公司治理特性是否可有效降低管理當局利用遞延所得稅費用之會計處理達成避免報導虧損行為的傾向。 本研究之實證結果顯示，遞延所得稅費用及其具裁決性之組成項目如與銷貨有關的遞延所得稅費用、未實現費用產生的遞延所得稅費用及與資產評價科目有關的遞延所得稅費用，均與避免報導虧損行為間存在顯著的關聯性，顯示管理當局利用裁量性遞延所得稅費用之認列及沖轉來調整盈餘，以達成特定的盈餘目標。本研究發現，遞延所得稅費用項目在裁量性應計項目外，對管理當局避免報導虧損之行為，提供了增額的解釋能力。此外，本研究發現公司治理變數與避免報導虧損之行為不存在顯著為負的關係，僅機構投資人持股與獨立董監席次比率對降低管理當局透過遞延所得稅費用項目達成避免報導虧損之行為，具有邊際的增額解釋能力。 / We assess the usefulness of deferred tax expense (DTE) in detecting earnings management. We investigate the relation between changes in deferred tax liability components using data hand-collected from firm’s income tax footnote disclosures and avoid reporting a loss. We also explore the relationship between the structure of ownership, the independent members of broad, audit quality and the usefulness of deferred tax expense (DTE) in detecting earnings management. Our empirical results show the changes in the net deferred tax liability (DTL) component related to sales accruals, revenue and expense accruals and reserves can be used to detect earnings management to avoid an earnings loss. We evaluate the deferred tax expense can be used to meet the earnings target: to avoid reporting a loss. Deferred tax expense is incrementally useful to modified Jones model abnormal accruals in detecting earnings management to avoid a loss. Our empirical results show institutional investors and the independent members of broad have negative relationship with earning management.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.