En gestion des entreprises, l’audit est un mécanisme clé de gouvernance en contribuant notamment à améliorer la qualité du reporting financier et réduisant, par là-même, l’asymétrie d’information entre les parties prenantes. Pour assurer un tel dessein, l’audit doit être de bonne qualité, c’est-à-dire, diligenté par des auditeurs à la fois compétents et indépendants. Au plan académique, depuis les travaux fondateurs de Watts et Zimmerman (1979), et DeAngelo (1981), la difficulté d’opérationnalisation de la qualité de l’audit reste présente, compte tenu du caractère inobservable de cette procédure. Fort de ce constat, cette recherche doctorale propose un cadre analytique de l’audit utile à l’étude empirique de ses conséquences économiques pour les parties prenantes de l’entreprise. En premier lieu, dans un contexte institutionnel dit d’audit implicite – l’UEMOA – et à partir d’un échantillon constitué de banques, au cours de la période 2006-2010, nous montrons qu’un audit de qualité s’avère complémentaire aux mécanismes de gouvernance traditionnels. Dans un second temps, dans un contexte institutionnel dit d’audit explicite – la France –, nous proposons une mesure originale de l’indépendance de l’auditeur afin d’étudier ses conséquences économiques pour les sociétés cotées. A partir d’un échantillon constitué de sociétés cotées au CAC All-Tradable, pour la période allant de 2006 à 2013, nous concluons que le renforcement de l’indépendance des auditeurs, aussi bien individuelle que collective, impacte significativement (1) la qualité des états financiers divulgués à travers une amélioration de la qualité des résultats, (2) le comportement des investisseurs à travers le coût du capital et (3) les prévisions des analystes financiers dans le contexte particulier des tests de dépréciation du goodwill. / In business management, audit seems to be a key element of corporate governance which contributes to improve the quality of financial reporting. For this purpose, it plays an essential role in reducing the information asymmetry between stakeholders and in ensuring the credibility of accounting numbers disclosed. Firms must be audited by competent and independent auditors. In this academic area, since the seminal studies of Watts and Zimmerman (1979), and DeAngelo (1981), the operationalization of audit quality remains critical for researchers, because of its unobservable character. This thesis, hereby, proposes an analytical framework for audit and empirically examines the economic consequences of this procedure for stakeholders. On the one hand, focusing on an institutional context of implied audit (i.e. WAEMU), and based on a sample made of commercial banks over 2006-2010, we find that audit quality through mandatory joint audit is complementary to traditional corporate governance mechanisms. On the other hand, under an explicit audit context, we test an original proxy for audit quality and study its economic consequences for French listed companies over the period 2006-2013. Our results suggest that the higher single and joint auditor independence are, (1) the better earnings quality is, (2) the less implied cost of equity is, (3) the higher disclosure on goodwill impairment testing is, which leads financial analysts to greater earnings forecast revisions.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader. / The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.

The thesis deals with audit quality and auditor selection. These can indeed have a significant effect on audit quality. The introductory chapters of the thesis describe a quality in general form. It offers a basic characteristic of audit and auditor. It is deal with a legislative framework, necessary standards and another regulation of audit quality. Subsequently, it explains control system of audit quality in the Czech Republic and it describes watchdog bodies in the Czech Republic. After that the publication of Federation of European Accountants (FEE) from 2013 is analysed and criteria are presented. These criteria proceed from survey of FEE and determine the auditor selection. In conclusion it deals with application of discovered information on the individual practical examples of application for execution of audit or other audit services. This achieved information is used to create a sample form. This sample form of application for execution of audit could serve to improve of audit quality in the first stage of auditor selection. The ISO standards, book of Audit and the FEE publication are the main information source for the thesis.

本研究以中國大陸2013年至2015年的A股上市公司為研究對象，探討總、分所審計對審計品質之影響。審計品質則以審計意見與可操縱應計盈餘衡量。研究結果發現，本土八大會計師事務所總所比分所出具非標準無保留意見的概率更高，被審計公司的可操縱應計盈餘更小。本研究藉此結果推論，本土八大會計師會計師事務所總所比分所提供更好的審計品質。另外本研究也用Heckman 模型和PSM 模型來克服回歸式的自選擇問題。另外研究進行了的敏感性測試和增額測試，實證結果是穩健的。 / The objective of this thesis is to examine the association between headquarter office auditors and audit quality. This paper uses audit opinion and discretionary accruals to proxy for audit quality. Using a sample of firm-year observations in China during 2013-2015, I find that headquarter office auditors of local “Big 8” is positively associated with higher audit quality. More specifically, the empirical results indicate that firms audited by headquarter office auditors of local “Big 8” experience lower discretionary accruals and are more likely to issue modified audit opinion than branch offices of local “Big 8”. The results are robust after controlling for self-selection bias issue, alternative measures of headquarter office auditors and alternative proxies for audit quality. In sum, this paper provide strong evidence on the notion that head office of local Big8 audit firms have better audit quality than branch office.

The faith in financial reporting quality and the corresponding auditing process has suffered a lot within the last decade, due to significant accounting scandals (e.g. Enron, WorldCom, Parmalat, etc.). As an answer to these accounting scandals, the law-makers in Germany and the European Union, respectively, have strengthened audit regulations in order to improve the quality of the conducted audits. The aim of this cumulative dissertation is to provide empirical evidence on the effects of intended and already implemented regulative audit requirements in Germany. ln order to consider the wide range of different audit requirements, the dissertation is based on four different study manuscripts, highlighting various perspectives with regard to the appointment, duration, and remuneration of a statutory auditor in the German audit environment. Besides the empirical evidence for separate auditing issues, this dissertation is also aimed to provide a solid theoretical background and critical suggestions for future research.:I. Audit services, non-audit services, and audit firm tenure – three perspectives on audit quality … 1 II. Abnormal audit fees and audit quality in German audit market: initial evidence on association of audit fee premiums and audit fee discounts with earnings management … 13 III. Effects of initial audit fee discounts on audit quality: evidence from Germany … 32 IV. Non-audit services and audit quality: blessing or curse? … 60 V. Relationship of auditor tenure to audit quality: empirical evidence from the German audit market … 89

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om revisionsbyråns storlek, uppdragslängden hos klienten, klientens storlek och revisorns kön påverkar revisorns benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och således har en påverkan på revisionskvaliteten. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in genom innehållsanalys av sekundärdata i form av årsredovisningar och revisionsberättelser. Urvalet består av 301 onoterade aktiebolag som inlett konkurs under 2020 och 2021. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS genom en logistisk regression där sambandet mellan utfärdade fortlevnadsvarningar och utvalda faktorer studerats. Resultat och slutsats: Resultatet från den statistiska analysen visar att varken uppdragslängden hos klienten, klientens storlek eller revisorns kön har ett statistiskt signifikant samband med revisionskvalitet. Däremot uppvisas ett statistiskt signifikant samband mellan revisionskvalitet och mellanstora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. De mellanstora revisionsbyråerna uppvisade högre revisionskvalitet än de mindre revisionsbyråerna. Inget statistiskt signifikant samband uppmättes mellan revisionskvalitet och stora revisionsbyråer gentemot mindre revisionsbyråer. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till ytterligare forskning inom revisionskvalitet i onoterade bolag i Sverige och världen. Fortsatt bidrar studien till kunskap om vilka faktorer som har/inte har en påverkan på revisionskvaliteten. Studien visar bland annat på att kvinnor och män utför revision av samma kvalitet samt att stora och mindre revisionsbyråer utför revision av samma kvalitet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en jämförande studie där den levererade revisionskvaliteten innan respektive under och efter pandemin undersöks för att se om det skiljer sig åt mellan åren. Även att jämföra revisionskvaliteten mellan onoterade och noterade bolag är något som hade varit intressant. Vidare hade det till forskningen inom området varit givande om en studie genomförts som undersökte kvaliteten utifrån typ I-fel. / Aim: The purpose of this study is to examine whether audit firm size, audit tenure, client size and the audit gender affect the auditor’s ability to issue going concern warnings and through that has an impact on the audit quality. Method: The study was conducted with a quantitative research method where data has been collected through content analysis of secondary data from annual reports and audit reports. The sample consists of 301 unlisted companies that went bankrupt in 2020 and 2021. Data has been analysed in the statistical program SPSS through a logistic regression where the relationship between issued going concern warnings and selected factors has been studied. Results and conclusion: The result from the statistical analysis shows that neither the audit tenure, client company size or auditor gender have a statistically significant relationship with audit quality. In contrast, medium sized audit firms show a statistically significant relationship with audit quality in comparison with smaller audit firms where medium sized firms show higher audit quality than smaller audit firms. No statistically significant relationship was measured between audit quality and big sized audit firms in comparison with smaller audit firms. Contribution of the thesis: The study contributes to further research of audit quality in unlisted companies. The study also contributes to knowledge about which factors that have, or do not have an impact on audit quality. It shows that women and men perform audit of the same quality and that big and small audit firms perform audit of the same quality. Suggestion for future research: A proposal for further research is to implement a comparative study where the delivered audit quality before, during and after the pandemic is examined to see if it differs between the years. Comparing the audit quality between unlisted and listed companies is also something that would have been interesting. Furthermore, it would have been rewarding for the research in the field if a study had been carried out thar examined the quality based on type I errors.

Den pågående Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk mot människors hälsa och världsekonomisk nedgång. Detta ledde till att flera organisationer runt om världen tog hänsyn till hälsomyndigheternas restriktioner och implementerade distansarbete för organisationers fortsatta överlevnad. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag när det gäller implementering av distansarbete. Den snabba globaliseringen har möjliggjort stor utveckling inom digitalisering, vilket många revisionsbyråer anammat. Revisionsbranschen under skrivandets stund, är mer utrustad med digitala verktyg än för några år sen. Det har lett till att revisionsbranschen har varit omedvetet förbereda att implementera distansarbete till följd av Covid-19. Distansarbetes påverkan på revisionskvalitet är ett outforskat område vid skrivandets stund, därför är syftet med studien att bidra med kunskap om hur det ökade distansarbetet under Covid-19 har påverkat revisionskvalitet. I vår studie korsas två olika områden, revisionskvalitet och distansarbete. Studien presenterar faktorer som påverkar revisionskvalitet när distansarbete implementeras. Samtliga faktorer har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som har varierande erfarenhet. Majoriteten av respondenterna i studien hör till Big-4 byråer och två respondenter i studien hör till en medelstor revisionsbyrå. Studien bidrar med kunskap om hur distansarbete påverkar revisionskvalitet. Studien gör detta genom att undersöka distansarbetets påverkan på två olika dimensioner som revisionskvalitet består av, input och process. Resultatet påvisar att distansarbete har lett till begränsad kommunikation och mänsklig interaktion, förändringar i revisionsgranskningsmetoder och sämre effektivitet. Vilket leder till en lägre sannolikhet att fel upptäcks och därmed påverkar revisionskvalitet negativt. Studien ger även bidrag till forskningen om distansarbete inom revisionsbranschen. / The ongoing Covid-19 pandemic has caused deaths, risks to human health, and a global economic downturn. The pandemic led several organizations worldwide to consider the public health authorities' restrictions and implementing teleworking for organizations' continued survival. The auditing industry has not been an exception when it comes to implementing teleworking. Rapid globalization has enabled significant developments in digitalization, which many auditing firms have embraced. As a result, today's auditing industry is more equipped with digital tools than a few years ago. As a result, the auditing industry has been unknowingly preparing to implement teleworking due to Covid-19. However, the impact of teleworking on audit quality is an unexplored area at the time of writing. Therefore, the purpose of the study is to contribute knowledge about how the increased teleworking during Covid-19 has affected auditing quality. In our study, two different areas are crossed, audit quality and telework. Many factors that can affect audit quality are indirect due to the increasing telework in auditing. All factors were explored through ten qualitative interviews with auditors who have varying experiences. The majority of the respondents in the study belong to Big-4 agencies, and two respondents in the study belong to a medium-sized auditing firm. The study contributes knowledge of how teleworking affects audit quality. The study does this by examining the impact of teleworking on two different dimensions that make up audit quality, input, and process. The results show that teleworking has led to limited communication and human interaction, changes in audit methods, and lower efficiency, leading to a lower probability that errors are detected and negatively affects audit quality. Thus, the study also contributes to research on teleworking in the auditing industry.

Bakgrund: International Standards on Auditing (ISA) är en uppsättning med 36 standarder som svenska revisorer har att förhålla sig till vid revision av företag. En av dessa, ISA 540, genomgick nyligen en omarbetning, och den nya versionen är tillämplig för räkenskapsperioder som startade 15 december 2019 och senare. Standarden hanterar revision av uppskattningar i redovisningen, ett område som innebär en växande utmaning för revisorer. Standardsättaren menar att den nya standarden innebär utökade krav och mer detaljerad vägledning kring revision av uppskattningar med syfte att höja revisionskvaliteten. Det finns dock tidigare forskning som visar på att utökad reglering inte självklart leder till förbättrad revisionskvalitet. Det har också funnits en oro från berörda att standardändringen skulle generera i en ökad arbetsbörda som inte vägs upp av de positiva effekterna. Syfte: Syftet med undersökningen är att förklara om ISA 540 (omarbetad) har påverkat revisorers arbetssätt och arbetsbörda. Undersökningen ämnar också att utifrån revisorers upplevelse av den nya standardens konsekvenser dra slutsatser kring påverkan på revisionskvaliteten. Metod: En kvantitativ undersökningsmetod har använts för att kunna dra generella slutsatser kring resultatet. Insamling av data gjordes med hjälp av enkäter för att fånga revisorers upplevelse av den nya standardens påverkan på deras arbete. Hypotesprövning har sedan genomförts med hjälp av teckentest. Slutsats: Slutsatsen är att revision av uppskattningar är ett arbete som blivit mer standardiserat och innebär en högre arbetsbörda för revisorer på grund av ISA 540 (omarbetad). Samtidigt har standarden lett till en förbättring av revisionskvaliteten. Utifrån diskussionen i tidigare studier var detta resultat inte att förvänta, då mer standardiserade processer har kritiserats för att hämma professionellt omdöme vilket i själva verket sägs vara det som förbättrar revisionskvaliteten. / Background: International standards on auditing (ISA) is a set of 36 standards that Swedish auditors have to adhere to when auditing companies. One of these, ISA 540, was recently revised, and the new version is applicable for accounting periods starting December 15, 2019 and later. The standard deals with the audit of estimates, an area that poses a growing challenge for auditors. The standard setter claims that the new standard entails increased requirements and more detailed guidance on auditing estimates with the aim of raising the quality of audits. However, there is previous research that shows that increased regulation does not obviously lead to improved audit quality. There has also been a concern from relevant bodies that the revised standard would generate an increased workload that is not offset by the positive effects. Purpose: The purpose of the report is to explain whether ISA 540 (revised) has affected auditors' working methods and workload. The survey also intends to draw conclusions about the impact on the quality of audits based on auditors' experience of the consequences of the revised standard. Methods: A quantitative method has been used to be able to draw general conclusions about the results. Data was collected using surveys to capture auditors' experience of the revised standard's impact on their work. Sign tests were then performed in order to test the hypothesis of the report. Conclusion: The conclusion is that auditing estimates is a work that has become more standardized and entails a higher workload for auditors due to ISA 540 (revised). At the same time, the standard has led to an improvement in audit quality. Based on the discussion in previous studies, this result was not to be expected, as more standardized processes have been criticized for inhibiting professional judgment, which in fact is said to be what improves the audit quality.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode. / Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.

I mars 2020 klassades Covid-19 som en pandemi och kan liknas en kris vilket medförde att flera företag fått ändra om sina arbetssätt för att kunna förhålla sig till restriktionerna. Revisionsyrket har likt många andra verksamheter drabbats av distansering där fysisk kontakt med kollegor och kunder begränsats. Detta har gjort att revisorn har behövt hitta alternativa sätt för att genomföra arbetet. De nya omständigheterna innebär att det krävs mer forskning inom ämnet för att se hur det påverkar revisorns arbete, då tidigare kriser har visat sig ha en påverkan på revisionskvaliteten. Det förändrade arbetssättet förväntas även delvis fortsätta framgent vilket gör studien aktuell.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorns arbete har påverkats under distanseringen och hur det har påverkat revisionskvaliteten. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sammanlagt tio respondenter deltog genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter har varit verksamma inom revisionsyrket i minst två år från det att Covid-19 klassades som en pandemi, vilket gjorde att de hade erfarenhet av såväl arbete på distans som på arbetsplatsen.  Studiens resultat indikerar att distanseringen har påverkat revisorns arbete, vilket har påverkat revisorns tillstånd av komfort som i sin tur har en inverkan på revisionskvaliteten. Revisorn har behövt använda alternativa sätt vid insamling av revisionsbevis vilket har varit extra kännbart vid lagerinventering. Distanseringen har påverkat kommunikationen med kollegor och kunder vilket har försvårat kunskapsutbytet och förståelsen av det reviderade bolaget. Samtidigt har distanseringen effektiviserat arbetet och gjort det mer flexibelt där nya möjligheter skapats. För att möjliggöra arbetet under distanseringen har digitala lösningar använts i större utsträckning av både revisorerna och kunderna. Fortsättningsvis kommer revisorerna kombinera distansarbete, arbete på kontor och ute hos kund eftersom studien indikerar på att fysiska möten är av betydelse. / In March 2020, Covid-19 was classified as a pandemic and can be likened to a crisis, which meant that several companies have changed their working methods to be able to relate to the restrictions. The auditing profession, like many other businesses, has been affected by distancing where physical contact with colleagues and customers has been limited. This has meant that the auditor had to find alternative ways of carrying out the work. The new circumstances mean that more research is needed in the subject to see how it affects the auditor's work as previous crises have been shown to have an impact on the audit quality. The changed way of working, which is partly expected to continue in the future, makes this study relevant. The purpose of the study is to increase the understanding of how the auditor's work has been affected during the distancing and how it has affected the audit quality. The study is based on a qualitative research strategy and a total of ten respondents participated through semi-structured interviews. All respondents have been active in the auditing profession for at least two years since covid-19 was classified as a pandemic, which meant that the auditors had experience of both working from home and at the workplace.  The results of the study indicate that the distancing has affected the auditor's work, which has affected the auditor's state of comfort, which in turn has an impact on the audit quality. The auditor has had to use alternative methods when collecting audit evidence, which has been particularly noticeable during the inventory. The distancing has affected communication with colleagues and customers, which has made it difficult to exchange knowledge and understand the audited company. The distancing has at the same time streamlined the work and made it more flexible where new opportunities have been created. To enable the work during the distancing, digital solutions have been used to a greater extent by both the auditors and the customers. The auditors will continue to combine homeworking, office work and out at the client's because the study indicates that physical meetings are important.