Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för automatiseringens påverkan på revisionsprocessen idag och i framtiden med avseende på tillförlitlighet och revisionsrisk. Studien utgår från tre forskningsfrågor: Påverkar automatisering revisionsriskmodellen? Hur påverkar automatiseringen revisionens tillförlitlighet? Hur anser revisorer att automatiseringen kommer påverka tillförlitligheten och revisionsriskmodellen i framtiden? Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har vi använt en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med elva respondenter. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att automatisering kommer påverka både revisionsriskmodellen och revisorns tillförlitlighet. Revisionsriskmodellen behöver ta hänsyn till den ökade användningen av automatiserade system. Det kan göras genom att introducera en automatiseringsrisk. Revisionsrisken överlag kommer sjunka i och med att större mängd data kan granskas och mänskliga revisorn kan lägga sin tid på bedömningsfrågor. Revisorns tillförlitlighet kommer öka och kommunikation kommer vara en bidragande faktor till det. Examensarbetets bidrag: Vår studies bidrag är att revisionsriskmodellen inte är tillräcklig för att estimera automatiseringsrisken och att de därför bör tillkomma en ny komponent i modellen för att estimera risken med automatisering. Studien skapar även förståelse för att kommunikation kommer vara av stor vikt för revisionsbyråer om de vill behålla sin tillförlitlighet när revisionsprocessen blir mer automatiserad.  Förslag till fortsatt forskning: Vår studie fokuserar endast på revisorer, därför är ett förslag på framtida forskning att fokusera på andra parter som också påverkas av automatiseringen av revisionsprocessen. Andra förslag på vidare forskning är att jämföra stora och små företag för att se vilka som enklast implementerar ny teknik och att studera förändringen i efterfrågan på kunskapen hos nyanställda till följd av att mer ny teknik implementeras.

Syftet med den här rapporten har varit att undersöka möjligheterna att automatisera själva inventeringsarbetet med hjälp av drönare. Rapporten ska lyfta fram vilka kravspecifikationer en drönare skulle behöva uppfylla för att detta ens skulle kunna vara möjligt överhuvudtaget samt undersöka på vilket sätt detta kan medföra effektivisering av inventeringsprocessen och minimera risk för olyckor. Rapportens uppbyggnad består utav att olika kravspecifikationer presenteras enskilt från drönaren i den teoretiska referensramen som sedans knyts samman i analysen där författarna presenterar de utvalda kravspecifikationerna som kan anses vara mest lämpliga, baserat på vald teori, empiri och avgränsningsområdet. För att kunna besvara vårt syfte så fanns det en del frågeställningar som behövde svar, där fyra företag intervjuades. Med dessa frågor kunde det skapas en uppfattning kring hur inventeringsprocessen såg ut hos olika företag idag och vilka svårigheter man upplevde i samband med processerna. Det noterades snabbt att alla involverade företagen upplevde gemensamma problem vid sina inventeringsprocesser och ansåg att en automatiserad lösning var något att vänta sig inom en snar framtid. De ansåg att inventeringsprocessen var tidskrävande och en icke värdeskapande aktivitet där man kunde lägga resurserna på annat. Trots att inventeringen ansågs vara icke värdeskapande, så är det fortfarande en aktivitet som måste utföras delvis för lagkrav men även för att kunna behålla hög service nivå och leveransförmåga. Vidare lyfts det fram i rapporten hur en möjlig körplan med drönare kan se ut, hur denna möjligtvis kan effektivisera arbetet och den reducering av risk för olyckor som sker på gods och personal i samband med inventeringen. Författarna anser att tekniken för att kunna uppnå detta finns tillgänglig, utan det handlar mer om hur man använder tekniken och utformar miljön som drönaren ska verka i för att det ska bli så optimalt som möjligt. Vidare drogs slutsatsen att det kommer att ta tid tills detta kan helautomatiserats och kommer till en början behöva kompletteras med stöd från den mänskliga faktorn. / The purpose of this report has been to investigate the possibilities of automating the inventory process with the help of drones as well as investigating how this can make the inventory process more efficient. Furthermore, the report will highlight the specifications that a drone would have to meet in order for this to be possible at all, as well as investigate how this could lead to a more effective inventory process and minimizing the risk of accidents that occurs during the inventory process. The structure of the report consists of different specifications that are presented where the authors selected requirement specifications which are considered most suitable based on the chosen theory and empirical studies. In order to answer the purpose of this assignment, there were a few questions that needed some research in order to find relevant answers where four companies were interviewed. With these questions, we would be able to get an idea of ​​how the inventory process looked at different companies and what difficulties they experienced in the processes. All the interviewed companies often experienced common problems in their inventory processes and told the authors that an automated solution was something to be expected in the near future. Furthermore, they considered that the inventory process was time-consuming and a non-value-creating activity where one could put the resources elsewhere if there was a drone able to perform the expected work because of, despite the fact that the inventory was considered to be non-value-creating, it is still an activity that must be performed since it is a legal requirement, but also to maintain a high level of service and good delivery ability. Furthermore, a plan for how the drone should work is presented and how it possibly would make the inventory process more effective and minimize the risk of accidents that can occur on goods and staff. The authors believe that the technology for achieving this is available, but it is more about using the technology and designing the warehouse to make this as optimal as possible. Furthermore, the authors believe that it will take time until it can be fully automated and will initially, have to be supplemented with support from the human factor.

Denna rapport dokumenterar utvecklingen av en interaktiv tidslinje i webbformat, med högt ställda krav på utseende, funktion, visuella effekter samt konsekvent användarupplevelse på olika plattformar. Implementationen utfördes utifrån teoretiska riktlinjer som erhållits genom litteraturstudier och därefter värderades utfallet dels genom att bedöma dess efterlevnad av dessa riktlinjer och dels genom en användarstudie med ett flertal olika enheter. Resultaten från användarstudien användes sedan för att värdera den praktiska relevansen hos den teoretiska grunden. Slutprodukten utgörs av en välfungerande webbapplikation som, med vissa eftergifter, beter sig konsekvent på alla testade enheter och väl uppfyller de teoretiska rekommendationerna ur främst design- och prestandaperspektiv. Användartesten visade på vissa svagheter som åtgärdades i möjligaste mån samt avslöjade en mycket stark vilja bland användarna att själva kontrollera navigering och informationsinhämtning. Testen visade även att de identifierade riktlinjerna varit såväl värdefulla som användbara, inklusive hur användarstudien i sig skulle utföras. Projektet ledde fram till en väl underbyggd bästa praxis samt värdefulla insikter ifråga om användarbeteende och i synnerhet användandet av uppmärksamhetsfångande element i designen, samt utgjorde en tydlig demonstration av vilket stort mervärde som användartest kan medföra. Slutligen noteras att det på grund av tekniska begränsningar inte alltid går att uppnå fullständig konsekvens ifråga om användarupplevelse under skiftande förutsättningar.

Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats? Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb. Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK. Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären. Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering. Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.

Sammanfattning EDI är ett välkänt och beprövat sätt för företag att automatisera sina affärsprocesser. Det är också välkänt att EDI är dyrt att både inverstera i och att använda. EDI anses också som krångligt att lära sig och att förstå. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland små och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har släppt ett ramverk för hur XML ska kunna användas för elektronisk handel, även B2B. Visionen för ebXML är att det ska vara en enkel global standard som ska kunna användas av alla, även små och medelstora företag. Syftet med uppsatsen är att ge en vägledning för små och stora företag vilket av EDI och ebXML som skulle vara bäst för just deras företag. För att få fram detta har vi utgått från fyra olika kriterier, marknadsnisch, kundrelationer, ekonomi och kompetens. Sedan har vi analyserat små företag för både EDI och ebXML i varje kriterium och stora företag för både EDI och ebXML i varje kriterium. Efter varje del har vi gjort en bedömning om hur väl EDI eller ebXML stämmer överens med de krav som finns för företaget under respektive kriterium och gjort en poängbedömning från 1 ? 4, där 4 är bäst. Slutsatsen av analysen blev att för små företag är ebXML bäst, då EDI både är dyrt och kompetenskrävande, vilket kan vara svårt för små företag att klara av. Vår slutsats stämmer väl överens med både visionen för ebXML och erfarenheten som finns kring användandet av EDI. Slutsatsen för stora företag blev ingen markant fördel för något av alternativen. De båda alternativen fick nästan lika många poäng. Stora företag får se vilka kriterier som är viktigast för just deras företag och göra bedömningen utifrån detta. Vi konstaterar också att det finns andra aspekter att titta på när man väljer mellan EDI och ebXML. Det vi trycker mest på är säkerheten som vi inte behandlat i denna uppsats men som är ett viktigt område. Slutligen konstaterar vi att om visionen för ebXML uppfylls så kommer ebXML att bli revolutionerande för utvecklingen av B2B.

The study has a purpose designed to investigate within which framework automation of accounting and billing systems processes is possible through machine learning, as a result of providing guidance for when and where an implementation is relevant in the systems. For the study, a data collection has been carried out on a company that offers accounting and billing systems and works within the machine learning area. Interviews have been made at the company conducted to capture relevant empirical results. Aspects categorized from collected data are presented in possibilities, implementation, ethics and alternative approaches. Together with literature studies, the empirical categories have been analyzed and four frameworks identified. The frameworks identified are: competitiveness, technical factors, knowledge and skills as well as impact on occupational groups.Each frame contains information and examples of factors that should be considered. Companies can investigate important aspects of when and where an implementation of machine learning is possible and relevant in accounting and billing systems. / Studien har ett utformat syfte som handlar om att undersöka inom vilka ramar automatisering av processer inom bokförings- och faktureringssystem är möjligt med hjälp av maskininlärning, med anledning av att skapa en vägledning för när och var en implementation är relevant i systemen. För studien har en datainsamling utförts på ett företag som erbjuder bokförings- och faktureringssystem samt arbetar med maskininlärning för området. Hos verksamheten har intervjuer utförts för att fånga in relevant empiri som resultat. Aspekter som kategoriserats från insamlad data presenteras i möjligheter, implementering, etik och alternativa tillvägagångssätt. Tillsammans med litteraturstudier har kategorierna ur empirin analyserats och fyra ramar identifierats. Ramarna som identifierats är följande: konkurrenskraft, tekniska faktorer, kunskap och kompetens samt påverkan på yrkesgrupper.Varje ram innehåller information och exempel på faktorer som bör beaktas. Företag kan med hjälp av ramarna utreda viktiga aspekter gällande när och var en implementation av maskininlärning är möjlig och relevant i bokförings- och faktureringssystem.

Rapporten har som mål att skapa en fördjupad förståelse kring utvecklingsmetoder, tester och automatisering inom programvaruutveckling. Innehållet i rapporten berättar vad som påverkar valet av dessa samt går igenom de teoretiska grunderna i en omfattande teoridel. Rapporten tar också upp hur valet av utvecklingsmetod påverkar möjligheten till att testa och automatisera ett projekt. Förutom den grundliga teoretiska delen finns det intervjuer med personer och företag som är insatta inom ämnet. Huvudfrågan har varit hur deras organisation anpassar utvecklingsmetoderna, testerna och automatiseringen till de olika projekt de jobbar med. För de tre första intervjuerna finns det en mer ingående analys av arbetssätt samt förslag till förbättringar. I slutsatserna har skribenterna gjort en bedömning huruvida dessa olika faktorer påverkar varandra och vad som bör tänkas på vid val av utvecklingsmetod, tester och automatisering.

Operational Business Intelligence (OpBI) är en typ av Business Intelligence som används i det operativa arbetet och det röner mer och mer intresse. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syftet att etablera och kontextualisera riktlinjer för att kunna införa en ökad automatiseringsgrad i en OpBI-lösning som används för kreditbedömning av fakturor. Studien har fokuserat på att undersöka vilka faktorer som påverkar finansieringsbolag vid val av automatiseringsgrad, val av parametrar att använda vid kreditbedömning samt val av antalet regler som styr automatiseringen. Inom ramen för fallstudien har en analys av det utvalda systemet utförts och intervjuer gjorts med kreditupplysnings­bolagen som är leverantörer av de externa para­metrarna samt intervjuer med sju finansieringsbolag som använder det utvalda systemet. Fall­studien har resulterat i 19 riktlinjer. Resultatet visar att ju högre volym som hanteras, ju högre tidspress det finns i pro­cessen och ju större tillit som finns för en automatisering, desto högre auto­matiseringsgrad väljs.

Denna uppsats behandlar skapandet av en mjukvarusandlåda, en metod med syfte att automatiskt kunna installera programvara och avlyssna trafiken som skickas på nätverket i händelse av att programvaran gör anslutningar under eller efter installationen som inte begärts av användaren och som kan vara oönskade. När beteenden som kan klassas som olämpliga uppdagas i proprietär programvara finns det ofta ett företag som står bakom programvaran, men i många fall av programvara med öppen källkod finns det ingen att lägga skulden på. Därför är det viktigt att själv kunna utvärdera programvara och av denna anledning skapas denna metod för att en användare ska kunna testa programvara innan den driftsätts. För att uppfylla denna funktionalitet skrevs ett skript som sedan används för att testa en grupp olika programvaror. Resultaten av testerna visar på att vissa programvaror inte gjorde några anslutningar, vissa gjorde anslutningar som var nödvändiga och vissa gjorde anslutningar som kan ifrågasättas beroende på vilka krav som finns.