Syfte: Den digitala utvecklingen inom byggproduktionssektorn ligger efter jämfört med många andra branscher och har fått ryktet om att vara rent av konservativ. Att säga att utvecklingen står stilla stämmer inte då majoriteten av företagen arbetar aktivt för en mer digitaliserad sektor. Trots detta domineras produktionsplatserna av pappersdokument, icke autonoma system och själva arbetet utförs mer eller mindre på samma sätt som det gjort i flera decennier. Trots att flertalet digitala verktyg och implementeringsmodeller finns tillgängliga möter dem inom byggproduktionssektorn en hel del motstånd. Denna rapport granskar de digitala innovationer som är på uppgång och som kan göra betydande nytta inom byggproduktion. Metod: Via sökmotorer på högskolans databas, samt internet gjordes insamling av rådata som sedan skulle analyseras och ligga till grund för kvalitativ insamlingsmetod. Litteraturstudien var grundpelaren som betingade de semistrukturerade intervjuerna, som i sin tur möjliggjorde en jämförelse mellan det teoretiska ramverket och intervjuresultat. Resultat: En klar majoriteten av de intervjuade aktörerna ansåg att 3D-skrivaren någon gång i framtiden kommer att inta byggsektorn. En implementering av 3D-skrivaren skulle medföra kortare produktionstider, reducerade produktionskostnader, eliminering av spill och mindre arbetskostnader. Autonoma systems inträde i byggproduktionssektorn kommer förmodligen inte ske inom en snar framtid då olika byggprojekt skiljer sig åt väldigt mycket. Hade byggandet blivit mer monotont skulle det underlätta väldigt mycket, men i dagsläget är sällan ett projekt det andra likt. Big data är en innovation som skulle kunna revolutionera byggbranschen på flera håll. Respondenterna förstod dock inte begreppets innebörd vilket tyder på att det inte satsas någonting på Big data inom produktionssektorn. Möjligheterna för Big data är många och det kan bland annat användas för effektivare kommunikation, effektivisering av produktionsplatsen, mer detaljerad koll på olika maskiner och mer kontrollerade material leveranser. Konsekvenser: För en allmänt lyckad implementering av 3D-skrivaren krävs det att även de mindre företagen kan införskaffa apparaten. De större företagen riskerar annars att konkurrera ut de mindre företagen. Då betong i allmänhet är ett material med förhållandevis hög miljöpåverkan medför detta konsekvenser för miljön som redan befinner sig i en utsatt position. Då det arbetas väldigt aktivt med att förbättra omvärldens miljöpåverkan är det därför viktigt att lägga fokus på att försöka producera mer miljövänlig betong. Begränsningar: Studien begränsades till ett fåtal svenska byggföretag i göteborgsregionen. I rapporten tas därför endast de fåtal respondenters åsikter med. / Purpose: The digital progress is slow within the constructional sector in comparison to other type of businesses and it has the reputation of being relatively conservative. To say that the progress is standing still would be mistake since the majority of constructional companies are working actively for a more digital construction site. Even though these companies are working hard towards a more digital sector the construction site is dominated by paper documents, non-autonomic systems and the labor is done the same way as it has been done for decades. Even though multiple digital tools and implementation models are available the construction sector is facing a lot of resistance. This report examines those digital innovations that are on the rampaging and can do a significant good within the construction sector. Method: Through search engines at the university's database, as well as the internet, collection of raw data was collected, which would then be analyzed and underlie for qualitative collection methods. The literature study was the foundation of the semistructured interviews, which in turn enabled a comparison between the theoretical framework and interview results. Findings: A vast majority of the interviewed participants believe that the 3D-printer sometime in the future may be used within the construction sector. An implementation of the 3D-printer would induce shorter production times, reduced production costs, elimination of waste and reduced costs for labor. Autonomic systems will probably not be implemented on construction sites within a short future since different construction projects are to diverse. If the construction would become more monotonic it would ease considerably, but today one project is rarely analogous to the other. Big data is an innovation that could revolutionize the construction sector in a lot of different ways. The respondents did not understand the meaning of the term, which interpret that it is not an innovation in focus for the time being. The possibilities of Big data are substantial and it could be used for more effective communication, more efficiency within the construction site, more detailed checkups of machinery and more controlled building material checkups. Implications: For a generally successful implementation of 3D-printers they need to be affordable for the smaller companies. Otherwise the larger firms risk to put the smaller firms out of business. Since concrete is a material with a relatively large impact on the environment this may cause consequences for the environment in the future since its already in an exposed situation. Since it´s globally working actively with improving the environment the focus should be in producing more environmentally acceptable concrete for the 31d-printers. Limitations: The study was limited to a handful of Swedish constructional companies within the Gothenburg region. In the report, only the opinions of a few respondent are taken to consideration.

No description available.

Redovisningskonsulten har i syfte att hjälpa företag med ekonomi, administration samt frågor rörande verksamheten och i takt med att samhället utvecklas, förändras även redovisningskonsultens yrkesroll. Digitalisering och automatisering är faktorer som främst påverkar utvecklingen av konsultens yrkesroll då dessa effektiviserar och ersätter tidigare arbetsuppgifter som utfördes manuellt av människor. I och med utvecklingen av yrket ställs redovisningskonsulten införutmaningar, därav är det av betydelse att studera ytterligare faktorer för att få en rättvisande bild av yrkets framtid. Tidigare forskning har inte i större omfattning berört redovisningskonsultens framtida yrkesroll och har i vår vetskap fokuserat mer på revisionsbranschen. Då redovisningskonsultens roll blir allt viktigare samt att branschen är under en ständig förändring anses studien vara av värde att genomföra. För att studera hur redovisningskonsulten resonerar kring yrkets framtidutgår studien från faktorerna (1) digitalisering och automatisering, (2) redovisningskonsultens attraktion, (3) rådgivning och nya tjänster samt (4) reglering. Vidare är en aspekt som inkluderas ifalldet finns en skillnad mellan redovisningsbyråer som är självständiga respektive kopplade med en revisionsbyrå, eftersom branschen under 2018 genomgick stora förändringar där två byråer från Big four sålde sinarespektive redovisningsverksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där respondenterna har bestått av ettjämnt antal respondenter från både koppladeoch självständiga byråer. I studieninkluderade vi respondenter som tillhör tidigare Big four, då dessa byråer är marknadsledande samt ligger i framkant i digitaliseringen och anses därför bättre kunna resonera kring yrkets utveckling. Det empiriska materialet visar att alla faktorer kommer ha en påverkan på redovisningskonsultens framtida yrkesroll men i olika utsträckningar. Resultatet visarattfaktorerna digitalisering och automatisering, redovisningskonsultens attraktion samt rådgivning och nya tjänster kommer ha en effekt på den framtida yrkesrollen. Reglering kan komma att påverka denframtida yrkesrollen men inte i samma utsträckning som de övriga faktorerna. Studien visar även en skillnad mellan byråer som tillhör kopplade respektive självständiga byråer i vilka möjligheter och hinder dessa ser i framtiden. Det som kopplade ser som en möjlighet ser de självständiga som ett hinder och motsvarande, varför det endast är möjligt att bedömaskillnader i slutsatserna mellan dessa. Samtliga respondenter är däremot överens om att yrket kommer bli mer digitaliserat och automatiserat och i och med detta frigör det mer tid för redovisningskonsulten att lägga på rådgivning i framtiden.

Organizations have for a long time been using IT to increase the effectiveness and productivity of their employees. Today, organizations are taking it one step further, and have begun using IT as a way of automating business processes where large amounts of information is being handled. With a rising ability to handle an increasing number of complex tasks, automation is likely to change the foundation of organizations, and modern-day work. However, assessing the impact that automation will have on an organization is difficult, and research in this field is scarce. The purpose of this study is to examine the organizational opportunities, and challenges, that emerges when information-based business processes are automated. We conducted a case study of the ongoing automation efforts at a large insurance company. The results show that the challenges an organization faces are mainly linked to organizational management, while the perceived opportunities are mainly connected to the daily operations. Based on this, we provide organizations with guidelines on how to handle the challenges and seize the opportunities.

Digitalization is a fast-paced phenomenon that is recognized to be of importance for the auditing profession. Research whether digitalization affects the auditor’s work process and what further impacts it has on the audit risk, is in a national context explored within a limited area. That contributed to identify the study's research question: How does digitalization affect the auditor's work process during the audit process and how does it impact the audit risk? In order to answer the research question, a qualitative study consisting of interviews with auditors at audit firms within the Big Four, was conducted. The findings of this study show that the digital progress has a positive impact on the work process due to increased efficiency where accessibility to information has increased and the need for the physical meeting with the client while gathering information has decreased. The audit process can also be carried out with safer samples by using various digital tools, which can reduce the audit risk due improved priority systems. Furthermore, the result shows that the ongoing digitalization has increased the requirements of auditor’s IT knowledge. It also enables a more automated process, which leads to a reduction of certain tasks. Automatized processes tend on the one hand lead to reduced understanding of the work, which may affect the audit risk negative if significant deviations may not be detected and on the other hand, an easier identification of deviations by using automated systems which can contribute to a reduced risk. / Revisionsyrket har under de senaste åren genomgått stora förändringar vilket har inneburit en omstrukturering av revisorns arbete. En av de betydande faktorer som bidragit till denna förändring, är den digitala utveckling som har tagit fart och i framtiden förutspås accelerera ytterligare. Forskning om huruvida digitaliseringen påverkar revision och vilka vidare effekter detta får för revisionsrisken, är nationellt sett utforskat inom ett begränsat område. Med detta som utgångspunkt, formulerades studiens forskningsfråga enligt följande: Hur påverkar digitaliseringen revisorns arbetsmetodik vid revisionsprocessen och vilka effekter får det för revisionsrisken? För att besvara studiens frågeställning, genomfördes en kvalitativ studie bestående av intervjuer med dels auktoriserade revisorer och dels revisorsassistenter på revisionsbyråer inom Big Four. Studiens slutsatser visar att den digitala utvecklingen har bidragit till en mer effektiviserad arbetsmetodik där tillgängligheten till information har ökat och behovet av det fysiska mötet mellan revisor och klient vid informationsinhämtning har minskat. Revisorns granskningsarbete kan enligt studien, med hjälp av olika digitala verktyg, genomföras med säkrare stickprov vilket kan ge en minskad revisionsrisk där väsentliga avvikelser enklare upptäcks till följd av förbättrade prioriteringssystem. Studien visar även att det i takt med digitaliseringen ställs högre krav på revisorernas IT-kompetens vid utförandet av arbetet och att revisorns arbetsmetodik blir alltmer automatiserad. En mer automatiserad arbetsmetodik tenderar däremot att leda till en minskad förståelse för arbetet vilket kan få effekter för revisionsrisken då väsentliga felaktigheter riskerar att inte upptäckas.

Inom offentliga organisationer har det tidigare inte funnits en lag som tillåtit automatiserat beslutsstöd, det var först år 2018 som lagen förändrades. Tidigare forskning har fokuserat på automation inom privata näringslivet, vilket skapat en brist på forskning för offentliga organisationer. Efter lagförändringen har socialförvaltningar börjat automatisera beslutsunderlaget för försörjningsstöd i sina beslutsstödsprocesser. Automatiseringen sker genom användningen av mjukvarutekniken RPA (robotstyrd processautomation). RPA kan enbart hantera processer som är regelstyrda och strukturerade. Det tvingar socialförvaltningarna att definiera och strukturera upp sina beslutsstödsprocesser som tidigare utfördes manuellt av handläggarna. Det innefattar att konsekvenser uppstår och påverkar beslutsstödsprocessen, vilket leder fram till studiens frågeställning: Hur påverkas beslutsstödsprocessen i kommunala förvaltningar genom användningen av RPA? En kvalitativ metod har använts vid insamling av litteratur och empiri, för att kunna identifiera konsekvenserna och dess påverkan i beslutsstödsprocessen. De identifierade konsekvenserna som presenteras i studiens slutsats är uppdelade efter: Konsekvenser utifrån RPA och Konsekvenser utifrån handläggarna. Konsekvenserna som identifierats i studien har skiljt sig åt mellan de kommunala förvaltningarna, beroende på hur lagen har tolkats eller om RPA har börjat användas i kommunerna än. / In communal organizations there has previously not existed a law that allowed automated decision support, it was during the year 2018 that the law changed. Previous research has focused on automation in the private business sector, which has created a lack of research on public organizations. Following the change in the law, Social services have started to automate the decision support in their decision support processes. The automation takes place using the software technology RPA (Robot Process Automation). RPA can only handle processes that are regulated and structured. It forces the Social services to define and structure their decision support processes that were previously manually performed by administrators. It involves creation of consequences that affects the decision support process and leads to the study ́s question: How is the decision support process in communal organizations affected using RPA? A qualitative method has been used in the collection of literature and empirical data, in order to be able to identify the consequences and its impact in the decision support process. The identified consequences presented in the study's conclusion are divided into the categories: consequences based on RPA and consequences based on the administrators. The consequences identified in the study have differed between the communal organizations, depending on how they interpreted the law and whether RPA has started to be used in the communes yet.

This thesis is accomplished in the Swedish Defence Materiel Administration, FMV in Karlsborg together with the University of Skövde. The thesis of 30 credits is within the main area automation technology. FMV in Karlsborg performs different tests of military systems. For one of these tests, industrial cameras are used to decide positions of objects. In order for FMV to operate these cameras they use a demo software which is controlled by laptops. The demo software can be improved because it contains several settings that are never used and also it is only adapted for the control of one camera. The hardware that controls the cameras can also be improved since requested frame rate is not achieved. The purpose of this thesis is to improve the existing hardware for collecting the images from the cameras and develop a new graphical user interface software for the cameras. To use the existing hardware better, information about the different parts of the computers have been collected to evaluate bottlenecks. This has been done by studying books and technical rapports and tests of the different computers. A software to control two cameras has been coded and a recommended platform has been described to FMV. The performance of the cameras has been improved with the new software and the steering of the cameras is now easier. / Examensarbetet är utfört på Försvarets materielverk (FMV) i Karlsborg i samarbete med Högskolan i Skövde. Examensarbetet är på 30 högskolepoäng och inom huvudområdet automatiseringsteknik. FMV i Karlsborg utför olika tester av militära system, och till en av dessa tester används industrikameror för att bestämma positioner på olika föremål. För att FMV ska kunna använda sig av dessa kameror används en demoprogramvara som styrs med hjälp av bärbara datorer. Demo programmet kan förbättras då det innehåller flera olika inställningar som aldrig används samt att det endast är anpassat för en kamera. Även hårdvaran som styr kamerorna kan förbättras då önskad bildhastighet inte uppnås. Målet med examensarbetet är att förbättra hårdvaran för insamlandet av bilder från kamerorna samt utveckla ett användargränssnitt till kamerorna. För att kunna utnyttja befintlig hårdvara bättre har information letats upp om datorns olika komponenter för att därefter undersöka vilka komponenter som är flaskhalsar i systemet. Detta har gjorts med hjälp av böcker, tekniska rapporter och tester på olika datorer. Ett användargränssnitt för att styra två kameror har programmerats samt en rekommenderad plattform för styrning av kamerorna har tagits fram. Med det nya användargränssnittet har prestandan ökat och styrningen av kamerorna har blivit enklare.

Med anledning av SFF:s (2014) prognos att vartannat jobb kommer automatiseras inom de kommande 20 åren ämnar denna C-uppsats undersöka den teknologiska utvecklingens påverkan på sysselsättningen i Sverige, och mer specifikt, vilka typer av arbeten som gynnas respektive missgynnas av denna utveckling. Detta studerar vi både genom att undersöka vilka som faller ur sysselsättningen, och i en separat regression, vilka som går ner i arbetstid. I båda tidsintervallen vi undersöker, 1990-1999 och 1999-2005, finner vi att sannolikheten att bli icke-sysselsatt är större för individer med rutinjobb än för individer med servicejobb, medan sannolikheten att bli icke-sysselsatt är lägre för individer med abstrakta jobb jämfört med individer i servicebranschen. Detta resultat stöds av Autor, Levy & Murnanes (2003) teori om teknologins förmåga att substituera bort rutinjobb, men komplettera abstrakta jobb. Angående arbetstidsförkortning är det enligt vår studie servicejobb som drabbas hårdast medan abstrakta jobb är minst hotade.

Avsikten med denna studie var att undersöka hur professionella redovisningsarbetares attityder ser ut gentemot automatisering, och specifikt autokontering. Konteringsutförandet sköttes i regel med en gummistämpel, innehållandes kolumner för konto och kostnadsställe som fylldes i för hand. Genom introduktionen av bokföringssystem så digitaliserades hela detta utförande. Idag finns det systemförutsättningar för att automatisera denna process ytterligare, men ambitionen att använda tekniken skiljer sig mellan företag. Det empiriska materialet består utav semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken tjänstemän, som på något vis arbetar eller har arbetat med löpande bokföring. Resultatet har analyserats med hjälp av attitydteorin, vilken hjälper till att förklara hur en attityd bildas och på vilket sätt den sedan påverkar en individs handlande. Genom detta arbete så fann man att samtliga deltagare förhöll sig positiva till fenomenet autokontering. Men att det fanns skilda åsikter och attityder gentemot implementering och genomförbarhet, vilket kan förklara motsättningen till att använda autokontering. / The aim of the present study was to investigate what professional accountants' attitudes toward automation, and specifically auto-coding, look like. Coding was usually handled with a rubber stamp, containing columns for account and cost-center that were filled in by hand. Through the introduction of accounting systems, this entire occupation was digitized. Today, there are prerequisites in our systems to automate this work further, but the ambition to use the technology differs between companies. The empirical material consists of semi-structured interviews with four workers, who in some way work or have worked with ongoing bookkeeping. The results have been analysed with the help of the theory of reasoned action, which helps to explain how an attitude is formed and in which way it then affects an individual's actions. Through this study, it was found that all participants were in favour of the phenomenon of auto-coding. However, there were differing opinions and attitudes towards implementation and feasibility, which may explain the opposition of using auto-coding.This study is written and conducted in Swedish.

<p>Problem: Hur såg kundrelationerna ut innan det nya IT-systemet infördes och hur ser kundrelationerna ut med ett nytt IT-system? Kundrelationer som tidigare har hanterats via telefon eller på plats har ersatts av dagens lösning med ett IT-system som går att komma åt via Internet och ger mer möj-lighet till självbetjäning. Detta leder till frågorna: Vilka för-ändringar har IT-systemet medfört? Hur har interaktionen påverkats?</p><p>Syfte: Att beskriva och förklara hur införandet av ett nytt IT-system påverkat interaktionen (relation) mellan ”kund” och leverantör vid en tidpunkt 5 år efter systemets införande. Med kund avses golfspelare och med leverantör avses golfklubb.</p><p>Teori & Metod: Teoriavsnittet består av två delar. Avsnittet om IT-system tar upp anledningar till införande och vilka som använder systemet. Avsnitt om kundrelationer och IT tar upp Inter-net, kundrelationer med IT och självbetjäning samt nackde-lar. Empirin har sammanställts genom besöksintervju hos Svenska Golfförbundet, telefonintervju hos 10 olika golf-klubbar, samt enkäter hos 30 medlemmar från Västerås GK och 10 medlemmar från Skerike GK.</p><p>Resultat: Kundkontakten med medlemmarna går från att vara mer personliga möten till att bli mer automatiserade med mer e-postkontakt. Medlemmarna bokar sina starttider, anmäler sig till tävlingar och ändrar handicap alltmer via Internet. Golfklubbarna har bra uppsikt över vilka som är ute och spelar.</p>