Målen med denna undersökning har varit att studera vilka tekniker som idag finns för att möjliggöra mobil styrning av hemmet och därigenom underlätta elanvändarens roll i en uppgradering av det befintliga elnätet, vilken/vilka tekniker som bör få störst betydelse för framtidens smarta hem, samt hur en implementering av en mobil applikation för fjärrstyrning av hemmet skulle kunna tas fram. Undersökningen har i första hand genomförts genom en omfattande förstudie och informationsinhämtning, genom jämförelser av för- och nackdelar mellan olika nätverkstekniker, samt genom utredande av lämplig utvecklingsmiljö baserat på tillgång till öppet utvecklar API, produkttillgänglighet och support, samt initialkostnad för utvecklingsverktyg och system för testning. Undersökningen har visat att det idag inte finns någon klar vinnare bland nätverksteknikerna på området, även om Zigbee, Z-Wave och Wi-Fi är de starkaste kandidaterna till att vinna stora marknadsandelar. Det är således inte uppenbart att någon teknik kommer att få mycket större utbredning än de övriga då teknikerna istället kan komma att komplettera varandra då de är starka på olika områden. Undersökningen har också visat att som utvecklingsmiljö är det svenska företaget Telldus produktlösning (Tellstick) en relativt billig och enkel produkt att använda för att komma igång med styrning av hemmet, samt att de tillhandahåller två öppna APIer och uppmuntrar tredjepartsutveckling av applikationer för deras system. / The objectives of this study has been to examine the techniques available for enabling home automation via mobile control (for instance via a smartphone) in order to facilitate the user's role in contributing to the upgrade of the present power-grid, but also to treat the matter of which of the techniques that will probably be of most importance for the future of the smart home, and how an implementation of a mobile application for remote home controlling could be developed. The investigation was primarily conducted through a comprehensive feasibility study of information gathering, comparison of the pros and cons of different networking techniques, and investigation of suitable development environments based on the availability of open developer APIs, availability of product solutions and support, and the cost of development tools for both development and system testing. The investigation has shown that there is currently no clear winner among the networking techniques in this area, although Zigbee, Z-Wave and Wi-Fi are the strongest candidates to gain large market shares. There is also no certainty that any technology will play a much greater role than the others since the techniques may complement each other because of their strength in different areas. The investigation also showed that as for a development environment the product solution developed by the Swedish company Telldus (called Tellstick) is relatively cheap and simple to use to get started with home automation, and that they encourage third party development by offering two open APIs for application development.

En av de främsta prioriteringarna vid utveckling av mjukvara till tunga lastbilar på Scania är att verifiera att lastbilens beteende är säkert. Således spenderas mycket tid på säkerhetstester vars syfte är att verifiera att ny mjukvara inte medför säkerhetskritiska förändringar i fordonets beteende. De säkerhetstester som behandlas i rapporten testar beteendet av mjukvaran i motorns styrenhet när den utsätts för elektriska fel. Bakgrunden till varför säkerhetstesterna genomförs beskrivs i ett säkerhetskritiskt och juridiskt perspektiv samt vilken testmetodik som används. Dessutom tydliggörs vilken del av utvecklingsprocessen som testerna genomförs i. Slutligen utvecklas ett automatiskt testsystem för att effektivisera samt höja kvalitén av säkerhetstesterna som genomförs på Scania. De elektriska fel som kan induceras med det automatiska testsystemet är kortslutning avstyrenhetens kablage mot lastbilens batteri samt kabelbrott. Resultaten ifrån tester genomförda på det automatiska testsystemet visar att säkerhetstesterna utförda manuellt respektive automatiskt är ekvivalenta. Vidare så minskar exekveringstiden för ett testfall signifikant samt att valideringsmöjligheterna förbättras genom bättre dokumentation och ökad repeterbarhet. / In the development of software for heavy-duty trucks at Scania one of the main priorities is to ensure that the behavior of the truck is safe. Hence, much time is spent on safety tests where the purpose is to verify that new software does not imply safety critical changes in the behavior of the vehicle. The safety tests treated in this thesis are about testing the reliability of thesoftware in the electronic control unit while it is exposed to electrical malfunctions.The background of why the safety tests are performed is describedin a legal and safety critical perspective and also what test methodology thatis used. Further the phase in which the safety tests are carried out in thedevelopment process is highlighted.Finally, an automated test system is developed for increasing the e-ciency as well as the quality of the safety tests performed at Scania. Theelectrical malfunctions that are possible to induce with the automated test system are short-circuiting to battery of the truck and disconnections. The results from the tests performed on the automated test system indicate that the safety tests that are performed manually respectively automatically are equivalent. Further, the results show that the time to perform the tests signicantly decreases and the possibility for validation is improved through better documentation and increased repeatability.

En drossel genomgår ett högspänningstest och ett induktanstest för att kvalitetssäkras. Studien tittar på hur en automatisering av de två testen kan ske samt hur det påverkar Tramo-ETV.Drosseln är en typ av spole som kan dämpa störningar, skydda mot transienter eller återställa fasvinkeln vid kapacitiv last. För att automatisera testningen används en PLC som styr och arbetar tillsammans med annan elektroteknisk utrustning. En tidsbesparing på 27,29 sekunder erhålls, Tramo-ETV tjänar även in 143 660 kr och investeringen väntas återbetala sig om knappa 18 månader.

Den digitala utvecklingen får konsekvenser för arbetslivet och dess organisering. I studien undersöks genom fem semistrukturerade intervjuer hur fackligt aktiva orderplockare resonerar kring plocksystemet genom vilket de utför sitt jobb och hur de digitala systemen påverkar maktförhållanden på arbetsplatsen.   Respondenterna arbetar alla inom livsmedelsdistribution på arbetsplatser som arbetar med det digitala plocksystemet pick-by-voice (PbV). Med utgångspunkt i Edwards (1979) tre övergripande kontrollmekanismer styrning, utvärdering och disciplinering samt Kelloggs (2020) sex mekanismer genom vilka algoritmisk kontroll utövas, de så kallade 6R:en, undersöks hur den digitala utvecklingen påverkar möjligheten för arbetsmarknadens parter att utöva kontroll och göra motstånd i arbetsprocessen. Studien finner att PbV innebär att flera arbetsledande funktioner flyttas till det tekniska systemet. Detta innebär en starkare styrning av arbetet genom att systemet begränsar de anställdas handlingsutrymme och en mer omfattande utvärdering och disciplinering genom att varje arbetsmoment loggas på individnivå. Genom realtidsutvärdering sker disciplineringen dels genom självdisciplinering, dels genom belöning för de som rankas högt enligt måltalen och bestraffning för de som inte lever upp till förväntningarna. Här fungerar tillgång till helgarbete, fasta anställningar och rotation som motiverande instrument. Studien finner också att de bemanningsanställda disciplineras hårdare då de pressas genom otryggheten i anställningen. Genom det digitala systemet blir kontrollen främst algoritmisk. Samtidigt förefaller den direkta kontrollen samverka med den algoritmiska kontrollen i utdelandet av både belöningar och bestraffningar utifrån den digitala utvärderingen. Detta motverkar institutionaliserandet av makt i det tekniska systemet och skapar konfliktytor kring det digitala systemet.

Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse om hur revisorns arbete påverkas avden digitala utvecklingen. Utöver syftet så utgårstudien även utifrån två forskningsfrågor: ”Vilka bidrag har digitaliseringens utveckling gett till revisorns arbete?” och”Varför skapar digitaliseringens utveckling förändringar i revisorns arbete?”  Metod: Då studiens syfte varit att öka förståelsen för ämnet har studien genomförts medhjälp av en kvalitativ metod. För insamlandet av empiriskt material har semistruktureradeintervjuer utförts med sex respondenter, kompletterat med artikelsök. Resultat & slutsats: Studien visar att revisorns arbete har påverkats i övervägandepositiv bemärkelse av den digitala utvecklingen. Slutsatsen har dragits att digitaliseringenbidragit till att revisionen påvisat en högre kvalitet och att den blivit mer tillförlitlig.Studien visar också att digitaliseringen av revisionsyrket har öppnat upp för möjlighetentill att erbjuda kunden att arbeta mer proaktivt i form av rådgivning.   Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den visat ensynvinkel på hur den digitala utvecklingen har anpassats under en pandemi. Studien haräven bevisat att digitaliseringen inte förändrat revisionen hos de företag som studien harintervjuat, eftersom lagar och regleringar fortfarande är något som revisorer ska förhållasig till. Den förändringen som digitaliseringen har skapat för revisionsbranschen är attrevisorn har eller förväntas att komma att anta en annan arbetsroll. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att jämföra hurdigitalisering av revisionsyrket har påverkat en mindre respektive en större revisionsbyrå.

The accounting industry is undergoing major changes due to the rapid technological development. This is leading to a shift towards digitalized and automated accounting. When traditional accounting is replaced by digital solutions, a large part of the junior accounting consultant's tasks risk disappearing. This results in a change in the accounting consultant's professional role and other skills being in demand by the accounting firms. The purpose of the study is to create an understanding of how digitalization affects the employer's expectations of the role as a junior accounting consultant. This is done by identifying which competencies the employer demands and analyzing how the competences needed is reflected in the recruitment process. The study is a qualitative case study where the empirical data is mainly collected through interviews with recruitment managers. The results show that the employer's expectations of the junior accounting consultant are affected by the role change that digitalization entails. This means that a great deal of focus is placed on personal and social skills when recruiting. In addition, the study shows that the recruitment process is being digitalized and the company is using digital and standardized tests to find the candidate who best meets expectations. These tests are then compared against an ideal profile for the role that the company has developed.

I det här arbetet tittar vi på artificiell intelligens genom sitt ursprung och hur tekniken har utvecklats över tiden. Eftersom begreppet diskuteras flitigt i dagens samhälle och av människors förståelse av det, vill vi klargöra vad människor faktiskt tror att artificiell intelligens är och jämföra det med dess faktiska definitioner. Eftersom artificiell intelligens har många definitioner är vårt syfte att redogöra för dessa definitioner utförligt och gå igenom AI:s historia och hur människor har uppfattat termen i generationer. Målet är att framföra en presentation av en jämförelse med hur människor uppfattar artificiell intelligens, vad uppfattningen grundar sig på i förhållande till AI:s faktiska definitioner, hur dess perspektiv och kunskap har förändrats i allmänhet - associerat med förändringar som händer i vårt samhälle. För att göra denna jämförelse var vi tvungna att genomföra en semistrukturerad intervju med informanter om olika demografi och åldrar för att få en nyanserad bild av ”vanliga” människors uppfattning om AI. Olika teorier som definitionerna av AI, automatisering och robotik användes också för att jämföra hur våra informanter beskrev de olika termerna.De presenterade resultaten visade att i princip alla våra informanter hade väldigt lite kunskap om AI baserat på vår insamlade data. Automatisering och robotik talades ofta om, och det verkade som om dessa termer är allt som människor associerade AI med. Likheter och skillnader i uppfattningar om AI genom tiden uppmärksammades, vilket sträcker sig till uppfattningar om etiskt resonemang, hälsovård, robotik m.m. / In this assignment, we look at artificial intelligence through its origin and how the technology has developed over time. Since the term is highly discussed in today's society and by people's understanding of it, we want to clarify what people believe artificial intelligence is and compare it to its true definitions. Since artificial intelligence has many definitions, our purpose is to account for these definitions thoroughly and go through the history of AI and how people have perceived the term through various timelines. The goal is to accredit a presentation of a comparison with how people perceive artificial intelligence, what the acknowledgement is based on in relation to how AI:s true definitions, how its perspectives and knowledge has changed in general - associated with changes happening in our society. In order to make this comparison, we had to perform a semi-structured interview with informants of various demographics and ages to get a nuanced image of “ordinary” people’s perception of AI. Different theories such as the definitions of AI, automatization and robotics were also used to compare how our informants described the different terms. The results presented showed that basically all of our informants had arguably little knowledge of AI based on our collected data. Automation and robotics were frequently spoken about, and it seemed as if these terms are all that people associated AI with. Similarities and differences in perceptions of AI through time were acknowledged, which extends to perceptions of ethical reasoning, health care, robotics etc.

Nobel Biocare is a manufacturer within the dental implant industry whose products acts as an artificial coralroot in dental procedures. The company has high demands on their products which has led to a number of quality controls within the manufacturing process. One of these quality controls aims to inspect the colour of the product to establish whether the colour is within an acceptable range. This inspection is called colour inspection and is a manual process where the operator, piece by piece, controls the product in a light cabinet to examine the colour. To perform this process manually contributes to an inconsistent judgment because operators struggle to detect differences in nuance. This procedure entails perfectly good products to be thrown away because of the misjudgement of the colour. Not only is this process undesired when considering throwing away functional products, but it is also very time-consuming and demanding for the operator who performs the work. With this being said, Nobel Biocare sees a need to automate this process by investing in a vision system.  The purpose of this thesis is to examine the market of vision systems to find Nobel Biocare a proposal for how this process can be automated. Beyond presenting a recommended solution for the colour inspection process, the aim is to generate a foundation that Nobel can use for future implementation of vision systems.  The market research concluded that there was only one company that was able to offer a camera that can detect colour differences. This company called Cognex had multiple cameras that theoretically could solve the problem. Lack of time and the current situation with Covid-19 made it impossible to perform practical tests to validate the solution. This project should therefore be seen as a background for continuous work. / Nobel Biocare är en tillverkare av tandimplantat vars produkter fungerar som en konstgjord tandrot vid odontologiska ingrepp. Företaget och diverse lagstiftning ställer höga krav på produkterna vilket lett till att flertalet kvalitetskontroller äger rum inom tillverkningen. En av dessa kvalitetskontroller syftar till att inspektera produkternas färg för att avgöra huruvida färgen är inom godkänt intervall. Denna kontroll är idag en process där en operatör manuellt för in produkterna styckvis i ett ljusskåp för att undersöka färgen.  Att utföra färginspektionen manuellt bidrar till en inkonsekvent bedömning då operatörerna har svårt att skilja på nyansskillnader i färgen, vilket i sin tur leder till att godkända produkter kasseras i onödan. Utöver detta är den manuella hanteringen tidskrävande och påfrestande för operatören som utför arbetet. Som följd av detta ser Nobel Biocare ett behov av att automatisera denna process, vilket man vill göra med hjälp av ett visionsystem.  Detta examensarbete syftar således till att undersöka marknaden för visionsystem i hopp om att kunna rekommendera en lösning på hur färginspektionen kan komma att automatiseras. Utöver att presentera ett lösningsförslag var målet även att generera underlag som Nobel Biocare kan använda vid en framtida implementering av tekniken.   Från undersökningen av marknaden framkom det att endast ett företag kunde erbjuda ett visionsystem med förmågan att avläsa färg. Detta företag hade flertalet kameror som teoretiskt sett kan lösa problemet, inga praktiska tester kunde utföras inom ramen för examensarbetet vilket lett till att resultatet inte kan verifieras. Således resulterade detta arbete i en bakgrund för fortsatt arbete snarare än ett konkret lösningsförslag.

Att elever lyckas automatisera grundläggande talkombinationer är en viktig del av deras utveckling i matematik. Automatisering frigör mental kapacitet i hjärnan, med mindre nivåer av matteångest och möjlighet att lösa komplexa uppgifter i snabbare takt som följd. Därför är det oroande att det verkar som att inte tillräckligt många elever når en fullgod nivå av automatisering, vilket borde resultera i att större fokus läggs på att hitta effektiva interventioner som hjälper elever att utvecklas inom området. Syftet med studien är att undersöka matematikappen Nomps effekt på elevers automatisering av grundläggande talkombinationer i årskurs 4–6. Vi vill även se om, och i så fall hur, elever som tränat med Nomp skiljer sig från elever som genomgått träning med papper och penna. Teorin utgår från det kognitiva perspektivet, och särskilt minnets roll i elevers automatisering av grundläggande talkombinationer. En kvantitativ metod användes för att göra en kvasiexperimentell interventionsstudie. Urvalet bestod av totalt 30 elever i årskurs 4, och eleverna fick göra ett förtest innan interventionen påbörjades. Efter fyra veckor och totalt 100 minuters färdighetsträning med Nomp (experimentgrupp) eller papper och penna (jämförelsegrupp) fick eleverna göra eftertestet, som var identiskt med förtestet. Datan analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att eleverna presterade statistiskt signifikant bättre på eftertestet i jämförelse med förtestet. Inga signifikanta skillnader noterades mellan experiment- och jämförelsegrupp. Utifrån vår begränsade studie finns det tecken på att färdighetsträning med både Nomp, och särskilt papper och penna, är effektiva sätt att utveckla elevers automatisering av grundläggande talkombinationer.

The demand on research libraries to digitize theircollections as a means of increasing the availabilityof said collections are increasing. However, a prerequisite for this is the cataloging of the collections – a task commonly associated with large demands on time and other resources. One way of handling this might be efforts in applying automatization as a part of the cataloging process. This thesis examines the possibilities of using automatization when catalog- ing commercial ephemera. For this, focus is directed towards the features of the material; the process of cataloging; and the demands on the catalogued mate- rial from its various users using a theory based on Monica J. Bates (2002) Cascade-model. By conducting a case study, consisting of observations based on contextual inquiry and interviews partly using photo elicitation, automatization of cataloging is found to be a possible way to improve availability, but not without its own complications and demands on re- sources. In conclusion, suggestions are made for considerations libraries should be aware of before automatization might be implemented at research libraries.