<p>Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system.</p><p>Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll.</p><p>De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser.</p><p>Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Scania hanterar försörjningen av elektroniska styrenheter under sina produkters livslängd och hur de hanterar relationen med de leverantörer som de köper styrenheter av. Som teoretisk grund har en etablerad relationsmodell och försörjningsmetoder inhämtade från flygindustrin använts. För att besvara frågorna har tre intervjuer genomförts. Två gjordes med anställda på Scania och den tredje med Bosch, en underleverantör till Scania. Det vi kommit fram till är att:</p><p> Det finns inte ett enda sätt att hantera tillgången av komponenter. Att använda ett antal metoder möjliggör att lösa tillgången på det sätt som lämpar sig bäst för just den aktuella komponenten.</p><p> Relationen med leverantören är enligt vår teori att betrakta som ”normal”. Det är dock något överraskande att relationen inte är djupare inom ett så pass komplicerat område.</p><p> Det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter inom området.</p><p>Den här uppsatsen ligger under ämnet industriell marknadsföring.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Scania hanterar försörjningen av elektroniska styrenheter under sina produkters livslängd och hur de hanterar relationen med de leverantörer som de köper styrenheter av. Som teoretisk grund har en etablerad relationsmodell och försörjningsmetoder inhämtade från flygindustrin använts. För att besvara frågorna har tre intervjuer genomförts. Två gjordes med anställda på Scania och den tredje med Bosch, en underleverantör till Scania. Det vi kommit fram till är att:  Det finns inte ett enda sätt att hantera tillgången av komponenter. Att använda ett antal metoder möjliggör att lösa tillgången på det sätt som lämpar sig bäst för just den aktuella komponenten.  Relationen med leverantören är enligt vår teori att betrakta som ”normal”. Det är dock något överraskande att relationen inte är djupare inom ett så pass komplicerat område.  Det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter inom området. Den här uppsatsen ligger under ämnet industriell marknadsföring.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet. Kilometerskattesystemet kräver att efterlevnadskontroller genomförs för att skapa ett rättvist och fungerande system. Examensarbetet syftar till att skapa ett tillvägagångssätt för visualisering av transportflöde på ett tillförlitligt sätt. En grundlig kartläggning över hur transporterna fördelas på det svenska vägnätet har utförts och utfaller i en transportmodell. Transportmodellen ska användas som indata i ett tillvägagångssätt vid placering av mobila kontrollstationer för efterlevnadskontroll. De fem stegen i tillvägagångssättet representerar delar som bör ingå för att på ett tillförlitligt sätt kunna placera ut kontrollerna. Steg 1 - Skapa en OD-matris bestämmer detaljeringsnivån på OD-matrisen, det vill säga antal OD-par, länkar och noder. En kostnadsparameter för varje länk krävs för att bestämma vilka länkar som är mest lämpliga att användas för de olika rutterna. I steg 2 - Implementering av data sker inmatning av insamlad data i transportmodellen, här krävs att indata är i form av rutt- och länkflöde. Steg 3 - Kalibrering utförs med hjälp av ytterligare data för att uppnå en mer tillförlitlig transportmodell. Insamlad data bör vara av hög precision. I steg 4 - Jämför resultat hämtas utdata från transportmodellen, vilka jämförs med inrapporterad data från Avgiftsförmedlaren för att identifiera stora avvikelser. Sista steget - Rikta kontroll innebär att mobila kontroller utplaceras i områden med stora avvikelser. Indata till transportmodellen kan vara information ifrån till exempel slangmätningar, resvaneundersökningar, trafiksäkerhetskameror eller färdskrivare. Idag finns dock bara data för implementering i form av slangmätningar och resvaneundersökningar. Ett avgränsat exempelområde valde att studeras på grund av saknad indata och den stora rbetsbelastningen över att skapa en transportmodell för hela Sverige. Vid en verifiering erhölls de svar och beteenden som väntades, vilket tyder på att modellen uppför sig korrekt.

En av de främsta prioriteringarna vid utveckling av mjukvara till tunga lastbilar på Scania är att verifiera att lastbilens beteende är säkert. Således spenderas mycket tid på säkerhetstester vars syfte är att verifiera att ny mjukvara inte medför säkerhetskritiska förändringar i fordonets beteende. De säkerhetstester som behandlas i rapporten testar beteendet av mjukvaran i motorns styrenhet när den utsätts för elektriska fel. Bakgrunden till varför säkerhetstesterna genomförs beskrivs i ett säkerhetskritiskt och juridiskt perspektiv samt vilken testmetodik som används. Dessutom tydliggörs vilken del av utvecklingsprocessen som testerna genomförs i. Slutligen utvecklas ett automatiskt testsystem för att effektivisera samt höja kvalitén av säkerhetstesterna som genomförs på Scania. De elektriska fel som kan induceras med det automatiska testsystemet är kortslutning avstyrenhetens kablage mot lastbilens batteri samt kabelbrott. Resultaten ifrån tester genomförda på det automatiska testsystemet visar att säkerhetstesterna utförda manuellt respektive automatiskt är ekvivalenta. Vidare så minskar exekveringstiden för ett testfall signifikant samt att valideringsmöjligheterna förbättras genom bättre dokumentation och ökad repeterbarhet. / In the development of software for heavy-duty trucks at Scania one of the main priorities is to ensure that the behavior of the truck is safe. Hence, much time is spent on safety tests where the purpose is to verify that new software does not imply safety critical changes in the behavior of the vehicle. The safety tests treated in this thesis are about testing the reliability of thesoftware in the electronic control unit while it is exposed to electrical malfunctions.The background of why the safety tests are performed is describedin a legal and safety critical perspective and also what test methodology thatis used. Further the phase in which the safety tests are carried out in thedevelopment process is highlighted.Finally, an automated test system is developed for increasing the e-ciency as well as the quality of the safety tests performed at Scania. Theelectrical malfunctions that are possible to induce with the automated test system are short-circuiting to battery of the truck and disconnections. The results from the tests performed on the automated test system indicate that the safety tests that are performed manually respectively automatically are equivalent. Further, the results show that the time to perform the tests signicantly decreases and the possibility for validation is improved through better documentation and increased repeatability.

Operatörer som kör långa och tunga transportfordon kan råka ut för kollisioner till följd av stress och utmattning men även distraktioner och dålig sikt i trafiken. Genom tekniska hjälpmedel skapas nya trafiksäkra transportmöjligheter i form av autonoma system inom transport- och fordonsindustrin vilka utgör en viktig del i utveckling av säkra miljövänliga elfordon.I vägunderhållsfordon finns det idag få utrustning samt tekniska hjälpmedel som stödjer operatörer med positionering av ekipage som är långa och har utstickande delar, dessutom är det svårt att få en bra sikt över hela ekipaget eftersom dessa fordon är ganska stora.Syftet med studien är att få en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar en operatörs möjlighet att positionera ett långt ekipage, samt föreslå lösningar på hur man kan stödja operatören att positionera ett långt ekipage.Arbetet inleds med en företagsintervju för att få bättre förståelse kring forskningsområde, därefter avgränsades arbetet och en litteraturstudie genomfördes för att hitta relevanta hjälpmedel som kan stödja operatörer av långa fordon.Följaktligen påbörjades genomförandet i produktutvecklingsprocessen med tolkning av kundkommentarer, därefter fastställdes målspecifikationer. Fortsättningsvis har konceptgenereringen bidragit med tre möjliga konceptlösningar på tekniskt hjälpmedel, varefter endast ett koncept valdes ut.I resultatet presenteras vald tekniskt hjälpmedel som består av en vattentålig ultraljudssensor JSN-SR04T-2.0 samt ett sensorfäste, en kvadratisk låda som monteras på sidan av transportbandet med hjälp av skruvar.Vidare diskuterar författarna arbetets metodval och resultat samt begränsningar, men även vad som hade kunnat göras på annat sätt.Slutsatsen för studien är att konceptet som har genererats måste verifieras med fysisk prototyp och tester för att kunna säkerställa att konceptet håller standarden som krävs för användning hos ett vägunderhållsfordon, samt för att kunna stödja operatören av ett långt ekipage.

According to the climate goal set by the Swedish government Sweden will have no net emissions of greenhouse gases by 2045 (with a subgoal of decreasing) emissions from domestic transportation by 70% before 2030, compared to 2010. Because of this the vehicle fleet is being electrified and according to a prediction made by Fossilfritt Sverige 16% of the heavy vehicle fleet will be electrified by 2030. However, the electrical grid has a capacity shortage in many cities in Sweden and it will be a challenge to provide the required power. Västerås is one of those cities.    The goal of this study is to investigate the necessary electrical power in Västerås to charge city busses and freight transports in 2030, as well as look at actions that could lower the power demand. Nine places were important for charging: two depots, two public charging stations and five regions for commerce and industry, where vehicles will fast charge during loading and unloading of wares. The vehicles are predicted to stay at the loading dock for ten minutes, while they will stay in the depot and charging station for eight hours. A model created in Python was used for all nine places, as well as the bus depot, where arrival, departure and state of charge were given as input. The model then showed the power required for charging all vehicles. Load shifting was used in the depots and charging stations, and energy storages were used at the loading docks, to lower the power demand.  The result of this study shows that with direct charging of heavy vehicles 12 MW will be needed, and with load shifting and energy storages implemented the power demand would be halved.

To achieve the established environmental goals, a significant transformation is requiredin the Swedish transport sector. This includes a shift away from fossil fuels and a greateremphasis on electrifying a larger portion of the vehicle fleet. The goal of this study is toevaluate the impact on the local distribution grid when integrating a high power chargeradjacent to a mobile battery storage system. In addition an investigation of the energyflows was conducted to assess the continuous operations of charger, battery and electricitygrid. The introduction of high power loads leads to higher power peaks in the system,which may affect the stability with respect to the voltages, currents and harmonics in thegrid. This thesis was conducted in collaboration with Gävle Energi AB, which is a local energycompany that is active in the area around Gävle. In total two models were created inorder to simulate both the energy flows and grid stability. The first model was conductedin MATLAB and used to evaluate the energy flows for the scenarios of low and high load.The second model was conducted in OpenDSS to evaluate the grid stability for a total of6 scenarios. The scenarios are as follows: the initial electricity grid, the grid with a highpower charger integrated and the grid with both a high power charger and a solar parkintegrated, for both low and high load cases. The results of the study showed that high power loads affected the local electricity gridmost during low load since it entailed high load peaks during that period. The effect ofintegrating a high power charger in a grid with radial grid topology is that the voltageis reduced and harmonics increased in loads connected to the same node. The effect ofintegrating a solar park instead increases the voltage and reduces the harmonics in loadsconnected to the same node. The energy flow evaluation showed that the battery hadthe potential to be continuously used for both the low and high load cases. However,during low load the battery had the potential to provide frequency regulating services tomaximize the income.

No description available.

I arbetet som har utförts i samarbete med företaget Kalmarglobal undersöks om tunga truckar kan drivas med eldrift istället för diesel. Dynamiska laddning undersöks vilket innebär att fordonet ska kunna laddas medan det rör sig. Induktiv laddning ställs mot konduktiv laddning. Med målet att göra batteriernas kapacitet så liten som möjligt jämförs dynamisk och statisk laddning. Rapporten avslutas med en diskussion om olika scenarion vad gäller batteristorlek och effekter.