Syftet med denna studie är att förklara och förstå digitaliseringens påverkan på revisionen. Revisionsbranschen är idag inne i en betydande förändringsprocess där traditionella metoder ersätts med modernare revisionstekniker. Digitaliseringen sägs vara en stark drivkraft till denna förändring, vilket har en stor påverkan på yrket. Genom att kunderna blivit mer digitala, samt att nya digitala revisionsverktyg har utvecklats, skapas möjligheten för en ny typ av revision. Tidigare forskning tyder på att yrket är på väg att automatiseras, och i framtiden tror forskare att robotisering kommer vara aktuell, även inom revisionsbranschen. Med fokus på två olika frågeställningar; digitaliseringens påverkan på revisionsmetodiken och digitaliseringens påverkan på revisionskvaliteten, har en kvalitativt inriktad studie genomförts. Studien bygger på intervjuer med tolv olika revisorer och programutvecklare. Studien visar att digitaliseringen av revisionen har haft en stor påverkan på yrket. Framförallt har digitaliseringen påverkat möjligheten att hantera en större mängd data. Bland annat har revisionen gått från att tidigare arbetat med statistiska urval, till att idag fokusera mer på att analysera data. Genom nya dataanalysverktyg har det blivit möjligt för revisorerna att gå från stickprov till att granska hela populationen av data. Granskningen kan då bättre inriktas på områden som avviker, eller områden med större risk. Studien visar att förändringen har haft en positiv påverkan på revisionskvaliteten, bland annat därför att revisionsbevisen blivit mer relevanta och tillförlitliga, samt att risken för att revisorerna gör ett felaktigt uttalande minskat. Mer fokus läggs idag på att revisorerna ska förstå kundens verksamhet och de faktorer som kan påverka denna. Förändringen har gjort att revisorernas analytiska förmåga blivit allt viktigare för att klara av yrket. Utvecklingen har möjliggjort att revisorerna kan ge bättre rådgivning, vilket skapar nya möjligheter inom branschen. / The purpose of this study is to explain and understand the influence of digitalization on the audit. The auditing industry is today in a significant process of change, where traditional methods are replaced by more modern auditing techniques. Digitalization is said to be a strong driving force for this change, which has a great impact on the profession. Because customers have become more digital and that new digital audit tools have been developed, the possibility of a new type of audit is created. Previous studies show that the profession is about to be automated, and in the future, researchers believe that robotization will be relevant also in the auditing industry. Focusing on two different issues; the impact of digitization on the audit methodology, and the impact of digitization on audit quality, a qualitatively oriented study has been conducted. The study is based on interviews with twelve different auditors and program developers. The study shows that the digitization of the audit has had a major impact on the profession. In particular, digitization has affected the ability to handle a larger amount of data. Among other things, the audit has gone from having previously worked with a large number of samples to today instead focusing on analyzing data. Through new data analysis tools, it has become possible for the auditors to switch from sampling to reviewing the entire population of data. The audit can then focus on areas that deviate or areas with greater risk. The study shows that the change has had a positive impact on the audit quality, since the audit evidence has become both more relevant and reliable, and that the risk that the auditors make an incorrect statement has decreased. More focus is now being placed on the auditors being able to understand the customer's business and the things that can affect this. The change has meant that the auditors' analytical ability has become increasingly important in order to cope with the profession. The development has made it possible for the auditors to provide better advice, which creates new opportunities in the industry.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla.Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet.För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning.Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about the current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not.One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept.This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption.For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Idag råder en företagsmiljö som består av digitaliserade strukturer i form av informations- och affärssystem där den digitala informationen är central. Den nya företagsmiljön kräver enligt forskningen nya metoder för utvärdering och rapportering. Medan digitaliseringen kommit långt i utveckling inom företagande och samhället i stort så har redovisnings- och revisionsmetoder stått stilla. Ett koncept som har kommit att bli aktuellt i tomrummet mellan digitaliseringens framväxt och revisionsmetoders traditionella utförande är Continuous Auditing. Konceptet har forskats kring under en relativt lång tid, varvid förhoppningen var att företag skulle ta till sig konceptet och byta ut sina omoderna revisionsmetoder. Bland annat förespråkas att revisionen borde utföras på ett mer proaktivt sätt och att automatiserade lösningar ska ersätta manuella utföranden. Undersökningar har visat på att Continuous Auditing enbart har tillämpats i en begränsad utsträckning. Syftet med denna studie är därmed att utreda varför så är fallet genom att undersöka huvudanvändarna, internrevisorernas inställning till konceptet. För att genomföra undersökningen tillämpar denna studie en kvalitativ forskningsansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med internrevisorer. Intervjuerna och analysen kring dessa har utgått ifrån en teoretisk referensram bestående av tidigare litteratur och forskning inom internrevision, Continuous auditing och teori kring teknologitillämpning. Bland annat ger resultatet uttryck för att studiens internrevisorer är öppna för att införa närliggande koncept och upplever att det finns ett behov av att införa sådana i företag. Däremot råder det tveksamheter kring vilka användarna av sådana koncept ska vara. / There is a discussion about today’s current way of conducting business that contains a digitalized structure in the form of information- and enterprise systems where the digital information is vital. According to research this new environment requires new methods for measurement and reporting. While the development of the digitalization in businesses and society has gone far, the accounting and auditing methods have not. One concept that has become relevant in the process of digitalization is Continuous Auditing. There has been research about the concept for a while and there was a hope that businesses would start adopting it and switch from traditional auditing methods. For instance, the research has spoken about the possibility to do auditing in a more proactive way and implement automated technology. However, the research has shown that the concept only has been implemented in a few cases. This study has the purpose to examine why through examining the main users, the internal auditors` attitudes towards the concept. This study has applied a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with internal auditors. The interviews and the analysis have been formed by previous literature and conducted research on internal auditing, continuous auditing and also theory about technology adoption. For instance, the results of this study were that internal auditors are willing to adopt similar concepts and are feeling the need to implement such. However, it is unclear whether the users should be internal auditors.

Den nya dataskyddsförordningen som även kallas GDPR, ställer idag krav som företag och organisationer måste uppfylla samt regler som måste följas när det kommer till hur personuppgifter ska behandlas. Att radera data är en stor del i GDPR och i Rätten att bli bortglömd som är en del i GDPR, måste data raderas. Detta är regler som såklart ska följas men det manuella arbetet för detta är en väldigt lång och tidsödande process för den som ska utföra det arbetet. Robotic Process Automation är en relativt ny teknik som används för att automatisera manuella, repetitiva och tidskrävande affärsprocesser inom företag och organisationer. Syftet med studien är dels att undersöka hur fallföretaget kan uppfylla GDPR-kravet Rätten att bli Bortglömd med RPA tekniken. Rätten att bli bortglömd innebär att personuppgifter som kan kopplas till en viss individ ska raderas bort från ett företag om den specifika individen skulle begära det. Studien kommer även belysa de problem som uppstår mellan RPA tekniken ochRätten att bli Bortglömd inom fallföretaget. Studiens empiri består av den egna erfarenheten men kommer även kompletteras med intervjuer samt avstämningsmöten som skall användas som stöd och underlag för själva genomförandet av RPA. Studiens resultat visar de identifierade hindren som har uppstått i undersökningen. Det finns inget regelverk för hur fallföretaget går tillväga när de ska söka och radera personuppgifter. Undersökningens avgränsade process för Rätten att bli bortglömd var varken standardiserad, mogen, regelbaserad, repetitiv eller återkommande vilket gör automatiseringen problematisk och olämplig för RPA automation. För att uppfylla kravet Rätten att bli bortglömd med hjälp av RPA tekniken måste fallföretaget jobba med att få fram ett tydligt regelverk för hur de ska söka och hitta personuppgifter. Därefter krävs det att processen standardiseras och process stegen väl definieras för att kunna identifiera vilka delar av processen som går att automatisera med RPA.

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

Studien syftar till att undersöka inställningen till automatiserat beslutsfattande inom rekrytering med fokus på urvalsförfarandet, samt hur aktörerna anser att företaget och den arbetssökande skulle kunna påverkas av detta. Studien har även som avsikt att undersöka aktörernas syn på framtidens rekrytering. Det har endast gjorts ett begränsat antal studier som kombinerar rekrytering och automatiserat beslutsfattande, vilket motiverade denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer från åtta svenska företag med en tydlig koppling till rekrytering.Studien baseras på teorier om beslutsfattande och rekrytering, som visar på olika perspektiv på hur människor inte har förmågan att fatta fullständigt rationella beslut. Tidigare forskning som tas upp visar att datorer har större kapacitet att hantera information vilket gör att datorer i de flesta fall tar mer träffsäkra beslut än människor. Vårt resultat visar att samtliga företag inte använder sig av automatiserat beslutfattande i urvalsprocessen idag, men att majoriteten ställer sig positivt till användningen av en sådan metod. De anser att både företaget och den arbetssökande skulle påverkas positivt. Företaget i perspektivet att rekryteringsprocessen skulle kunna bli mer effektiv vilket innebär att fler kandidater och ansökningar kan hanteras. De tror även att kvaliteten och matchningen skulle kunna förbättras genom användningen av automatiserat beslutsfattande. Den arbetssökande skulle kunna påverkas positivt på så sätt att en mer objektiv bedömning skulle kunna genomföras.  Studien visar att det finns en positiv uppfattning om att använda sig avautomatiserat beslutsfattande inom rekrytering. Därför finns det tillfälle att ifrågasätta den traditionella rekryteringsprocessen som används i Sverige idag. Detta grundar sig främst i problemet med felrekryteringar, men även den ökade belastningen på rekryterare på grund av digitaliseringen. Genom att införa automatiserat beslutsfattande visar denna studie på att dessa problem skulle kunna minskas men även att man kan uppnå en högre grad av rationalitet i beslutsfattandet. Därav bör man utveckla och nyansera teorierna om rationellt beslutsfattande och den traditionella rekryteringsprocessen.

Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting. The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems. This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability. / Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e-post. Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen. Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.

Bakgrund: Enligt Richards (2014) har digitalisering förvandlat plockprocessen och förbättrat noggrannhet och produktivitet signifikant. Bilvårdsgrossisten upplever att deras plockprocess fungerar relativt bra men att det finns vissa brister som kan lösas av digitalisering. De är därför benägna att effektivisera den med hjälp av mer digitaliserade lösningar och de vill även veta vad som krävs vid en implementering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka företagets plockprocess hur det ser ut idag för att sedan identifiera brister och problem. Baserat på dessa brister syftar arbetet på att diskutera alternativ som finns som kan förbättra denna process genom digitalisering. Detta för att stödja valet av digitalisering för fallföretaget och andra företag i en liknande situation. Vidare är syftet också att undersöka hur dessa lösningar kan implementeras och att ta fram kriterier som krävs för implementering samt förbereda för eventuella problem eller utmaningar. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och för att besvara studiens frågeställningar har författarna använt sig av en fallstudie på Bilvårdsgrossisten. Det har också skett en jämförande studie med ett företag inom koncernen som i studien benämns Koncernbolaget. Empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: I Bilvårdsgrossistens plockprocess har följande brister identifierats: fel i sorteringen av plocklistor, felplock, att lagerplatser inte påfyllts när plockare ska hämta artiklar, att plock av mindre artiklar går långsamt, att plock görs separat för varje kundorder och att produktiviteten är relativt låg. I frågeställning två har lösningar inom digitalisering analyserats och sammanställts i en tabell där de kopplas ihop med de identifierade bristerna på Bilvårdsgrossisten. Sammanfattningsvis kan mycket av de brister som identifierats kopplas ihop med alla de digitaliserade lösningar som presenterats och att användandet av WMS är en stor faktor på lösningarna. Slutligen har frågeställning tre visat att vid implementering av nya lösningar kan Bilvårdsgrossisten förvänta sig visst motstånd från anställda, det kommer krävas finansiell och tidsmässig investering. Det kommer att krävas strategi, planering, ledning av förändring samt systemstöd. Avslutningsvis kommer ledningen spela stor roll för att implementering ska lyckas. Det kommer att påverka dagligt arbete negativt. / Background: According to Richards (2014) digitalization has transformed the order picking process and improved accuracy as well as productivity significantly. The company Bilvårdsgrossisten considers their order picking process to be working fairly well but it has some flaws that can be solved by digitalization. They are therefore interested in making the process more efficient through through digitalized solutions and they also want information on what is required to implement these solutions. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the company's picking process how it looks today to identify flaws and problems. Based on these flaws, the work aims at discussing options that can improve this process through digitization. This, in support of the choice of digitization for the case company and other companies in a similar situation. Furthermore, the purpose is also to investigate how these solutions can be implemented and to develop criteria that are required for implementation and to prepare for any problems or challenges. Method: The method of study is of a qualitative nature and, in order to answer the study's questions, the authors have used a case study at Bilvårdsgrossisten. There has also been a comparative study with a company within the concern, which in the study is called Koncernbolaget. Empirics has been collected through semi-structured interviews and observations. Conclusion: In the studied company´s picking process, the following flaws have been identified: errors in the sorting of picklists, picking errors, empty stock when pickers are about to pick up articles, picking up smaller items slowly, picking separately for each customer order, and low productivity. In question two, solutions in digitization have been analyzed and compiled in a table where they are linked to the identified flaws of Bilvårdsgrossisten. In summary, many of the identified flaws can be linked to all the digitized solutions presented and that the use of WMS is a major factor in the solutions. Finally, question three has shown that when implementing new solutions, Bilvårdsgrossisten can expect some resistance from employees, financial and time-related investment will be required. It will require strategy, planning, leadership of change as well as system support. In conclusion, the management w

Det finns ett behov av billiga löpband som reglerar hastighet automatiskt efter användarens steg. Behovet finns främst inom vården för rehabilitering av patienter med olika rörelse- eller balansproblem där nuvarande lösningar ofta är mycket dyra. Fördelar är att kunna förbättra behandling, öka tillgänglighet och öka säkerhet utan att kräva utrustning på användaren. För att lösa detta skapades ett system med löpband och sensorer som kan följa användarens position och kroppshållning och reglera löpbandets hastighet efter detta. Kroppshållning följs av en algoritm som identifierar risker som tecken på tappad balans eller fall och bandet bör saktas ner eller stoppas. En prototyp skapades under ett tidigare projekt men denna hade problem och svagheter. Problem med lasersensorn för avståndsmätning undersöktes och tröghet i löpbandets styrning testades. För att undvika trögheten gjordes försök att ta reda på löpbandets kommunikationsprotokoll för att uppnå närmare motorstyrning. Nya algoritmer för hastighetsreglering och riskdetektering skapades. Det ursprungliga systemet gjordes om för att lägga till nya funktioner och tester. Resultat visar att sensorproblemen berodde på elektromagnetisk interferens från löpbandet som störde sensorns I2C-protokoll. Jämförelse mellan laser och Kinect visar att lasern inte behövs och att Kinect-sensorn ger stabilare mätningar. Det nya systemets mjukvara ger en mer modulär testmiljö för algoritmer. Det kan vara svårt att anpassa löpband beroende på konstruktion utan att bygga om för att uppnå en mjuk hastighetsreglering. Systemet och algoritmerna kan med lämplig styrmetod uppnå reglering av hastighet efter användarens rörelse och ge ökad säkerhet. / Needs exist for cheap treadmills that control speed automatically according to the user's step. Needs are primarily in healthcare for rehab involving patients with different mobility and balance issues for which current solutions are very expensive. Pros are the ability to improve treatment, increase availability and safety without the need for equipment worn by the user. To solve this a system consisting of treadmill and sensors was created. The system can track the user's position and posture and control the treadmill's speed accordingly. Posture is tracked by an algorithm that identifies risks as signs of lost balance and fall indicating that the treadmill should slow down or stop. A prototype was created during an earlier project but it had problems and weaknesses. Issues with the laser sensor used for measuring distance were investigated and delay in the control of the treadmill's motor was tested. To avoid the delay attempts were made to identify the communication protocol used by the treadmill to achieve better speed control. New algorithms for speed control and risk detection were created. The original system was modified to add new functionality and tools for testing. Results show that the sensor issues were caused by electromagnetic interference from the treadmill interfering with the I2C-protocol used with the sensor. A comparison of the laser and kinect show that the laser is not needed and that the Kinect is more stable. The new system's software creates a more modular environment for testing algorithms. It can be difficult to adjust treadmills depending on their construction without rebuilding them to reach a smoother speed control. The system and algorithms can given an appropriate motor control scheme achieve the purpose.

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering. Vår slutsatsskall presentera det ramverk som på bästa sätt möter fastställda kriterier. Det skall på ett tydligtsätt framgå att ramverket erbjuder implementering av automatiserade gränssnittstester på etteffektivt sätt, med gott stöd i form av tydlig dokumentation och framtidssäkert underhåll.Arbetet med studien delades in i fyra olika faser: Kunskapsfördjupning, urval av ramverk,utvärdering av ramverk, samt implementation och driftsättning av tester. De utvärderaderamverken har alla sina speciella egenskaper och att utvärdera dem sida vid sida har bidragit tillatt få en djup insikt i vilka egenskaper som är önskvärda inom utveckling av automatiseradegränssnittstester.Genom vårt utredningsarbete och jämförande experiment har vi kommit fram till vilket ramverksom bäst lämpar sig för utveckling av automatiserade gränssnittstester. Det utvalda ramverketmöjliggör utveckling av underhållsbara tester, och via implementation i en skarputvecklingsmiljö kunde vi konstatera att automatisering av gränssnittstester bidrar till eneffektivisering av det kontinuerliga testarbetet.NyckelordSystemutveckling, Informatik, Gränssnitt, Ramverk, Automatisering, Användargränssnitt,Driftsättning, Systemtest, Acceptanstest, Implementation