Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska inom Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH) innebär möten med patienter som har en rad olika livshotande diagnoser. Som en del av det dagliga arbetet ingår att kunna vara tillgänglig för patienten vid försämringar. Detta innebär att sjuksköterskor kan komma att med kort varsel behöva göra oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar inom ASIH-verksamhet i Stockholms län förbereder sig inför oplanerade hembesök till patienter de aldrig träffat. Metod: För att ta reda på och beskriva hur sjuksköterskor förbereder sig inför oplanerade hembesök valdes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med i genomsnitt 8,5 års erfarenhet från arbete inom ASIH intervjuades. Materialet analyserades enligt en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: I ständig beredskap och När någon larmat. I ständig beredskap har två kategorier och fem underkategorier vilka beskriver sådant som ingår i det dagliga arbetet samtidigt som det även är förberedelser inför oplanerade hembesök. Dessa förberedelser kan vara att ha ordning på sin utrustning och att hålla sig informerad om inskrivna patienter. När någon larmat har två kategorier och sex underkategorier vilka beskriver förberedelser som görs efter att ett samtal som föranleder ett oplanerat hembesök inkommit. Dessa förberedelser innebär till exempel att sjuksköterskorna tar reda på så mycket som möjligt om patienten för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som behöver göras och hur bråttom det är. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till annan forskning samt till de tre grundläggande delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, i Antonovskys salutogena modell KASAM, känsla av sammanhang.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.

No description available.

Denna studie undersöker hur lärare uppfattar och arbetar med elever med långt framskriden matematikutveckling. Sex lärare intervjuades för att få deras perspektiv. Resultaten visar att lärarna anser att social interaktion och relationsbyggande är viktigt för att identifiera fungerande arbetssätt för dessa elever. Det framkom att lärarna använder olika arbetssätt, men endast några av dessa sätt stöds av forskning för elever med långt framskriden matematikutveckling. Slutsatsen visar att lärare tenderar att märka högpresterande elever men hanterar dem inte enligt rekommenderad forskning. Det kan därför vara bra att inkludera denna forskning som ett led i lärares fortbildning.

Introduction Pain is one of the most challenging aspects of palliative care. Despite varioustreatment options for pain, many still suffer from inadequately relieved pain. This underscoresthe complex nature of pain management and the importance of understanding individualvariations in pain experience and treatment effects. Purpose The purpose was to describe how patients experience and cope with pain inpalliative care. Method A descriptive literature review based on ten original articles with aqualitative approach. Results The results showed that pain strongly affected patients' lives, leading tofatigue, emotional distress, and existential concern. Patients struggled to describe andmanage pain, so they preferred holistic treatment approach involving both medical andpsychological methods. A majority experienced frustration with the care they receiveddue to communication gaps. Conclusion When healthcare professionals failed to adequately address patients'needs, trust between them diminished, and lack of clear information contributed topatients losing hope of pain relief. The significance of healthcare professionals iscrucial in alleviating patient suffering. By improving communication and interactionwith patients struggling with cancer-related pain, healthcare professionals could make areal difference in patients' quality of life.

Mot bakgrund av utvecklingen av nya former för högre utbildning för sjuksköterskor, där det kliniska expertkunnandet och kompetensen betonas, var syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie att beskriva distriktssköterskans och den avancerade specialistsjuksköterskans yrkesroller med fokus på likheter och skillnader mellan dessa två professioner. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades. Slutligen valdes 32 artiklar ut för att ingå i studiens resultat. Författarna kunde visa att både likheter och skillnader förelåg mellan de båda yrkesrollerna. Gemensamt för professionerna var att deras huvudämne är omvårdnad men den avancerade specialistsjuksköterskan fokuserar även mer mot det medicinska området och hon arbetar utifrån ett mer profilerad kompetensområde. Studien bidrar till den vetenskapliga forskningen av distriktssköterskerollen samt lyfter fram morgondagens behov av att utveckla och stärka dagens sjuksköterskeprofession. Förhoppningsvis kan studien öka kunskapen om distriktssköterskan samt ge ett intresse och nyfikenhet på en för Sverige tämligen okänd yrkesroll, den avancerade specialistsjuksköterskan. / Based upon the experience that the development of new forms for advanced education for nurses, where the clinical expert knowledge and the competence accentuates, the aim of this systematic literature review was to describe the professions of the district nurse and the advanced nurse practitioner with focus on similarities and differences between the two professions. Qualitative and quantitative articles were reviewed. Finally 32 articles were selected to be included in the result. The authors could demonstrate both similarities and differences between the two professions. Their common main issue is nursing care but the advanced nurse practitioner put even more focus on the medical area and she is working with a more profiled qualification. The study conduces to the scientific research of the district nurse and emphasizes the future needs of developing the nurse profession. Hopefully this study can raise the knowledge of the district nurse and give an interest and curiosity on the advanced nurse practitioner whom is relative unknown in Sweden.

Bakgrund: I dagens läge finns det kunskapsluckor om hur den perioperativa omvårdnadsprocessen uppfattas ur operationssjuksköterskans synvinkel. För att operationssjuksköterskan ska kunna ge god vård till patienten utifrån dennes önskningar och behov är det viktigt att operationssjuksköterskan får en bra kontakt med patienten. Får operationssjuksköterskan dela patientens värld d.v.s. om patienten både vill och är förmögen till att dela med sig av sina tankar och önskemål, då blir det lättare att ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudien är att undersöka hur operationssjuksköterskan uppfattar den vårdande relationen ur ett perioperativt synsätt. Metod: Det är en litteraturstudie med elva artiklar som har en kvalitativ ansats och en artikel som har en kvantitativ ansats. Föreliggande studien har en kvalitativ ansats då fokus är att beskriva och tolka operationssjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsprocessen. Resultat: Generellt sett hade operationssjuksköterskorna en positiv inställning till den perioperativa processen. Operationssjuksköterskorna upplevde att den perioperativa processen  bidrog till ökad kontinuitet och ökad trygghet hos patienterna men framförallt också hos dem själva. Operationssjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll men också som individer. De kände att deras arbete var meningsfullt och att det fanns en vårdande relation mellan patienten och operationssjuksköterskan. Slutsats: Föreliggande studie lyfter fram att arbetet för operationssjuksköterskor skulle bli effektivare, säkrare vård, få mer kontinuitet och gynna både sjuksköterskorna och patienterna om den perioperativa processen användes i större utsträckning. Det skulle bli lättare att uppnå välmående och god omvårdnad i slutändan. / Background: At present, there are gaps in the knowledge of how the perioperative process is seen from the point of view of the operating room nurse. When it comes to the operating theater nurse to provide quality care to the patient, it is important that the operating theater nurse gets a good contact with the patient. The operating room nurse has to share the patients’ world. Then, it will be easier to give a patient-centered care. Aim: The purpose of this study is to investigate how the operating theater nurse experienced the perioperative process from her/his point of view. Method: This study is a literature review of eleven articles that have a qualitative approach and one article which has a quantitative approach. This study has a more qualitative approach. Its focus is describing and interpreting the surgery nurses’ experience of the perioperative process. Result: The surgical nurses had, to a large extent, a favorable attitude to the perioperative process. Surgical nurses felt that the perioperative process contributed to increased continuity and increased safety for patients, but above all for themselves. Surgical nurses developed professionally, but also as individuals, they felt that their work was meaningful and that there was a caring relationship between the patient and the surgical nurse. Conclusion: This paper emphasizes that if the perioperative process would be used on a larger scale, the work for operative nurses would be more efficient, provide a more secure care, give more continuity and be very favourable to nurses as well as patients. The result for the patients would be a good care and well-being.

<p>Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.</p>

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna globalt sett. En halv miljon svenskar har någon gång fått en cancerdiagnos. Varje dag förlorar cirka tre barn under 18 år en förälder i cancer i Sverige. För att hjälpa dessa utsatta barn behöver samhället öka kunskapen i ämnet för att kunna skapa bättre förutsättningar inför framtiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barns och tonåringars upplevelser av att leva med en förälder som drabbats av avancerad cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa artiklar valdes. Artiklarna söktes upp i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Åtta vetenskapliga studier har valts ut som överensstämmer med syftet. Resultatet i studierna har sammanställts med hjälp av Fribergs 5-stegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i 5 kategorier och 13 underkategorier. Kategorierna är: känslomässiga reaktioner, barns sätt att hantera situationen, det viktiga stödet, förändrat familje- och socialt liv och att växa med erfarenheten. Konklusion: En öppen kommunikation och att bli involverade i förälderns sjukdom är viktigt för barnen. Sjuksköterskan bör arbeta efter ett familjecentrerat förhållningssätt för att lättare kunna hjälpa barnen. / Background: Cancer is, globally, one of the most common diseases. Half a million Swedes recive a cancer diagnosis during their lifetime. In one day, approximately 3 Swedish children experience the loss of their parent due to cancer. To help these vulnerable children the community needs to increase knowledge of the subject in order to create better conditions for the childrens future.  Aim: The aim of this litterature study was to illuinate the experiences of children and adolescents living with a parent diagnosed with advanced cancer. Metodhs: A literature study with qualitative articles was selected. The articles were found in Cinahl, PubMed and PsycINfO. Eight scientific articles conformed to the aim. The result in the studies were analyzed with help of a 5-stepmodel as described by Friberg. Results: The analysis resulted in 5 categories and 13 subcategories. The categories are: emotional reactions, how children cope with the situation, the main support, changes in family- and social life and growing with the experience.  Conclusion: An open communication and to be involved in the parent´s desease is important for the children. The nurse should work in a family-centred approach to provide good care for the children.

Bakgrund: Cancerfallen i Sverige har fördubblats sedan 1970-talet och om cirka 20 år uppskattas 100 000 nya personer insjukna i cancer per år. Att drabbas av cancer anses vara en av de mest stressfyllda situationer en person kan uppleva och sjukdomen påverkar patienten både fysiskt, psykiskt och existentiellt. För att lättare hantera sin nya vardag kan patienten behöva tillämpa olika copingstrategier som används för att hantera svåra påfrestningar.  Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett patientperspektiv beskriva copingstrategier som kan hjälpa patienter med avancerad cancer.  Metod: En litteraturstudie med 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren-Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys.  Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna som framkom var; Viljan att styra över sitt liv, uppmuntrande känslor, socialt stöd samt andligt stöd. Slutsats: Sjuksköterskan behöver agera på ett sådant sätt att patientens hälsa ökar och lidandet minskar. Sjuksköterskan behöver också utgå ifrån patientens unika och subjektiva livsvärld eftersom det är först då som patientens copingstrategier kan identifieras och stärkas. Tillgodosedda copingstrategier leder till att patientens vardag och liv kan genomsyras av en känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.