Området kriminalitet och brott är ett väl diskuterat ämne i dagens samhälle. Då unga begår brott finns idag fler olika insatser inom det sociala arbetet, exempelvis inom öppenvården där unga personer kan få hjälp genom ungdomsbehandling, kontaktperson, familjebehandling, socialsekreterarstöd och Sociala insatsgruppen (SIG). Inom slutenvården kan placeringar på HVB-hem och SIS bli aktuella inom det sociala arbetet. Åström m.fl. (2013) beskriver att det upplevs som svårt för socialsekreterare att hitta rätt och framför allt matchande insatser som står i paritet till ungdomarnas behov. Brottslighet och kriminalitet som socialt problem medför stor orolighet och otrygghet för medborgarna, bidrar till samhällsekonomiska utmaningar och hotar rättssäkerheten i samhället. I den politiska debatten debatteras huruvida exempelvis straffskalorna för kriminella handlingar ska höjas och vilka effekterna det skulle bli av en sådan lagreglering, vilket i sig är en viktig fråga. Dock är detta i ett skede när brottsligheten redan utvecklats hos en individ, en reaktiv handling från samhället, och behandlar inte roten till problemets uppkomst, vilket i stället skulle vara ett proaktivt försök att genom socialt arbete tidigt se och bemöta riskfaktorer för ingången i kriminaliteten. Av dessa anledningar pekar forskningen på ett än större behov kring att de samhälleliga resurserna dels fortsätter utveckla de nuvarande insatserna som finns inom det sociala arbetet, dels att ekonomiska resurser behöver öronmärkas till det förebyggande arbetet i tidigt skede för att samhället inte ska utmanas med att försöka släcka bränder i framtiden. Därav syftar vår studie till att försöka förstå vilka riskfaktorer som är, sett ur tidigare kriminellas egna erfarenheter, bidragande till ingången och engagemanget i en kriminell livsstil. Genom semistrukturerade intervjuer med sex tidigare kriminella har studien kartlagt vilka insatser som intervjupersonerna själva anser behövs, i det förebyggande arbetet med denna problematik. Vårt syfte och våra frågeställningar har besvarats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt genom vår valda teori, den utvecklingsekologiska teorin. Vårt resultat och vår analys har bland annat uppmärksammat att våra intervjupersoner haft många olika riskfaktorer, gällande sig själva och sin närmiljö, för tidig ingång i kriminalitet som tillsammans skapat en kumulativ effekt och påverkat deras utveckling negativt. Vi har även upptäckt att avvikande beteenden hos barn och ungdomar kan innebära en risk för ingång i kriminalitet vilket bör förebyggas genom att bemöta individens behov. Även skolan och föräldrarnas samspel är viktig och de behöver inkludera, se och höra elevernas/ barnens behov för att bidra med trygghet, kärlek och en känsla av samhörighet.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka professionellas förståelse för sitt och organisationens arbete med avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar, samt studera hur samverkan fungerar mellan organisationer. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar med avhoppare. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Travis Hirschis teori om sociala band och samverkansteori. Studiens empiri har tolkats genom tematisk analys. Studien visar på att professionella identifierar ett flertal påverkansfaktorer som är centrala i arbetet med avhoppare. När det gäller processen in i kriminalitet tar yrkesverksamma upp sociala aspekters betydelse, såsom påtryckningar från omgivningen, lojalitet, umgänge och sammanhang. Bristande skolgång och avsaknad av meningsfull fritid, samt individens egna betydelse lyfts också. Gällande processen ut ur kriminalitet betonar yrkesverksamma att akuta händelser, såsom dödsfall eller hot, är centrala aspekter. Många som väljer att lämna kriminaliteten gör det på grund av trauma och att orken att vara kriminell finns inte längre kvar. Nya sammanhang och nya värderingar i livet kan leda till att individer påbörjar avhopparprocessen. Samverkan beskrivs som ytterst nödvändig för att arbetet med målgruppen ska kunna bedrivas. Alla insatser sker genom samverkan och aktörer behöver inta en kompletterande roll gentemot varandra. Yrkesverksamma i arbetet med målgruppen har olika erfarenheter av möjligheter och begränsningar i arbetet. Samverkan och sekretess anses vara både möjliggörande, men även försvårande i arbetet. Att personalen är relationsskapande och personalomsättningen är låg, ger goda förutsättningar för att arbetet med målgruppen ska ge önskade resultat. Psykiatrin lyfts fram som en saknad aktör och ytterligare nationellt stöd efterfrågas för att arbetet i kommunerna ska bli mer samstämmigt. Slutsats kan dras att arbetet med målgruppen behöver fortsätta att vidareutvecklas och inkludera professionella på flera olika nivåer, lokalt, regionalt och nationellt.

Denna kvalitativa studie undersöker hur yrkesverksamma som inom verksamheter antingen möter eller fattar beslut om kvinnliga avhoppare, upplever sitt arbete. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Syftet var att förminska kunskapsluckan som råder inom ämnet och belysa yrkesverksammas upplevelser av arbetet med kvinnliga avhoppare. Detta eftersom kvinnor i denna situation många gånger hamnar under samhällets radar och glöms bort, vilket gör att de bör uppmärksammas ytterligare. Studiens resultat har tolkats utifrån följande teorier; taxonomi teorin, teorin om sociala band samt åldergraderadeteorin om informell social kontroll. Resultatet visar att det föreligger en kvinnosyn i samhället som leder till att kvinnliga avhoppare betraktas som offer, vilket gör att de inte får tillgång till rätt insatser för sin kriminalitet. Yrkesverksamma inom fältet önskar även ett bättre och mer utvecklat arbete riktat mot kvinnliga avhoppare. Denna utveckling skulle innefatta en förbättrad samverkan, mer långsiktig finansiering samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetet med avhoppare. Resultaten från denna studie kan vara till grund för framtida studier inom området eftersom det i nuläget saknas tillräcklig forskning inom en svensk kontext. Vidare forskning bör fokusera på skillnader mellan manliga och kvinnliga avhoppare för att undersöka om det behövs könsanpassade insatser för avhoppare. / This qualitative study examines how professionals who in their work either meet or make decisions about female defectors, experience their work. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were then analyzed thematically. The purpose was to reduce the knowledge-gap within the subject and to shed light on professionals experiences of working with female defectors. The reason behind this is because women in this situation often fall under society’s radar and are forgotten, which emphasizes why they should receive further attention. The result has been interpreted based on the following theories; the taxonomy theory, the theory of social ties and the age-graded theory of informal social control. The result shows that professionals felt that there is a perception of women in society that leads to female defectors only being seen as victims, which results in them not getting access to the right efforts for their criminality. Professionals in this field also wish for a more developed work aimed towards female defectors. This development would include improved collaboration, more long-term financing and a clear division of responsibilities in the work with defectors. The results of this study can contribute as the basis for future studies in this subject area due to the fact that there is not enough research in a Swedish context. Further research should focus on the differences between male and female defectors in order to investigate whether gender-specific interventions are needed for defectors.

The purpose of this study is to explore the differences in defectors former religious lives. The literature is rich in references topeople from secular societies being fascinated by religions that are individualistic in nature and hence allowpeople freedom of choice in regards to their beliefs. However, we rarely hear about people who have left this new age belief environment or other religious environments. The study specifically focuses on the defectors, who have left a religious organization or have chosen to leave their religious belief. This study seeks to discover why defectors first came to believe and what got them to leave the religious arena. What happened to their faith, and what caused them to leave their former religion? This is what this study is attempting to shed more light on. The findings indicate that close group-relationships can be vital to one's person and create both positive and negative experiences. The social connections with other people is vital to not create a feeling of alienation and emptiness, leading to loss of meaning in life. Peter L Berger and other sociologists have stressed that religion is meaningful to people, that every society has religion, and that people need religious consolation to face difficult existential questions.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet. Vidare framkom att avhoppare har sämre psykiskt välbefinnande än normalbefolkningen, vilket var enligt hypotesen, där högt riskbeteende var utmärkande. Ett förslag till slutsats är att sämre psykiskt välbefinnande hos avhoppare till stor del orsakas av psykiska övergrepp som förekommit i rörelsen. Vidare indikerar resultaten att vården bör vara observant på riskbeteende hos denna patientgrupp samt att avhoppare skulle vara hjälpta av större kunskap hos vårdpersonal om sektmiljöer. / The aim of this study was to examine if psychological well-being among ex-cult members is related to the extent of psychological abuse in the group, and to investigate the level and characteristics of their psychological well-being. Participants were 57 ex-cult members from eight different Swedish religious groups, who were primarily recruited from organizations for ex-cult members. They participated by answering an internet questionnaire. The results showed that higher levels of psychological abuse, measured with the GPA-scale, was related to lower levels of psychological well-being, measured with the CORE-OM, which supported the hypothesis. On the other hand, no relation was found between psychological well-being and the number of years in the group or the number of years since leaving the group. Furthermore it was found that ex-cult members have a lower level of psychological well-being than the normal population, which was in accordance with the hypothesis, in particular showing an elevated risk behaviour. The suggested conclusion is that low psychological well-being among ex-cult members is to a great extent caused by psychological abuse in the group. The results also indicate that personnel in health care should be aware of risk behaviour among these patients and that ex-cult members would benefit from better insight in cult environments by personnel in health care.