No description available.

No description available.

Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen. / This work is a proposal for a new art museum in Uppsala. The proposal divides the given program for the museum in one part for the existing collections of Uppsala art museum and one art gallery for temporary exhibitions. These two exhibitionrooms are placed on separat sides of fyrisån and are connected with a pedestrian bridge. In connection with the bridge and the two foyers are a café, a restaurant, a shop and a library. The work has been a study in the surrounding cityscape, its colours and scale, as well as a study in the organisation of the different functions and the light of the exhibition halls.

At the turn of 2010/2011, Sweden went from designing structures according to nationaldesign codes to the new European standards Eurocode. For bridge engineers, this implieda change from a combination of BRO 2004 and BSK 07 to the Eurocode as the maindocuments, complemented by national documents such as TRVK Bro 11. The normtransition did not only change the calculation methods, but also turned a phenomenonthat never was of great importance for road bridges before into something that could limitthe carrying capacity of the structure. This phenomenon is called fatigue, i.e. repeatedload cycles, where each load is much lower than the ultimate limit state capacity, thatfinally results in collapse. This master thesis investigates why fatigue is significant in the design today. This is donethrough a comparison of how the new and old regulations assesses fatigue. A bridge builtin 2011, designed by ELU Konsult AB according to the old regulations, was modelledin the finite element program LUSAS. Several lorry crossings from different fatigue loadmodels were then simulated. The output from LUSAS was then used to calculate theutilization ratios for three critical points along the bridge. The result indicates that both regulations give rise to similar stress ranges, i.e. thedifference between the maximum and minimum stress obtained during a crossing. Thedifferences between the regulations are instead within the fatigue calculations, where themajor difference is the number of lorries crossing the bridge during its lifetime. Theutilization ratio according to the old regulations for the worst exposed point is 27.0 %,corresponding to 9.13 daily crossings by heavy lorries, which is the maximum numberof daily crossings provided by BRO 2004. The lowest utilization ratio according tothe Eurocode is 70.0 %, calculated for 137 daily crossings which is the lowest amountof crossings allowed. An interpretation of the Eurocode, which allows usage of fatigue loadmodel 5 even for smaller bridges, results in a utilization ratio of 56.0% which correspondsto 90.0 daily crossings, i.e. lower than the other fatigue load models provided by theEurocode but clearly above the old regulations. The conclusion is that an alternative way of deciding the number of crossings shouldbe provided by the Eurocode. Today, the classification consists of four steps, which arevery rough. Instead, a proposal is given in this thesis which advocates usage of a linearfunction for deciding the number of design crossings based on the number of daily crossingsby lorries. The proposed alternative design method is between the two regulations withrespect to daily crossings and utilization ratio. / Vid årsskiftet 2010/2011 övergick Sverige från att dimensionera byggnadsverk enligt nationellastandarder till den nya europastandarden Eurokod. För brokonstruktörer innebar dettaen övergång från en kombination av BRO 2004 och BSK 07, till att Eurokod blev dethuvudsakligt styrande dokumentet, med bland annat TRVK Bro 11 som ett dokumentmed tillhörande nationella val. Övergången medförde inte bara att verksamma konstruktörertvingades lära sig förändrade beräkningsmetoder, utan också att ett fenomen som tidigaresällan var dimensionerande för vägbroar nu kunde vara det som ställde högst krav påbärförmågan. Detta fenomen kallas utmattning, dvs. upprepade av- och pålastningar, varoch en betydligt lägre än brons maximala bärförmåga, som i slutändan resulterar i brott. I detta examensarbete utreds det varför utmattning numera är en betydande del avdimensioneringen. Detta sker genom en jämförelse av hur de gamla och nya normernautvärderar utmattning. Som modell har en befintlig bro invigd 2011, dimensioneradav ELU Konsult AB enligt de gamla normerna, använts. Denna bro har modellerats ifinita element programmet LUSAS, varpå en mängd olika lastbilsöverfarter simulerats ochutmattningsutnyttjandet för tre utvalda kritska punkter beräknats. Resultatet indikerar att båda normerna har liknande storlekar på spänningsvidderna,dvs. skillnaden på största och minsta spänningen som uppstår vid en överfart. Däremotråder det skillnader vid utmattningsberäkningarna, där den stora skillnaden är antalettunga fordon som passerar bron under dess livslängd. Enligt de gamla normerna ärutnyttjandegraden för den värst utsatta studerade punkten 27.0 %, vilket är beräknatpå det högsta antalet dagliga passager från tunga fordon som BRO 2004 tillåter, d.v.s.9.13 dagliga passager. Enligt Eurokod uppgår den lägsta utnyttjandegraden till 70.0 %,vilket motsvarar 137 dagliga överfarter vilket är det lägsta Eurokod tillåter. Vid ettalternativt sätt att tolka Eurokod, som tillåter användandet av utmattningslastmodell5 även för mindre broar, fås en utnyttjandegrad på 56.0% vilket motsvarar 90.0 dagligaöverfarter. Detta är något lägre än de andra utmattningslastmodellerna enligt Eurokodmen fortfarande högre än det gamla regelverket. Slutsatsen av uppsatsen är att ett alternativt sätt att bestämma antalet överfarter bordeerbjudas i Eurokod, då indelningen idag består av fyra stora trappsteg vilket ger en väldigtsnäv indelning. I detta examensarbete presenteras ett förslag som innebär att antaletdimensionerande överfarter istället bör bestämmas som en rätlinjig funktion av antaletdagliga överfarter från tung trafik. Det föreslagna sättet ligger mellan de båda normernamed hänsyn till passager och utnyttjandegrad.

No description available.

The purpose of this master thesis is to provide suggestions of how composite bridges with I-beams (steel beams and concrete slab connected via shear connectors) can be prepared during the construction phase to withstand a future widening. As a case study the project "Bridge over Kalix river in Kalix" has been used. Tender documents were provided to the stakeholders in September 2018 and the tender answers were at the Swedish Transport Administration (Trafikverket) in mid-January 2019. The construction work is planned for the summer of 2019 and the bridge is planned to be operational by the end of 2020. Widening of bridges is an expensive change of the structure, but is done occasionally. This is mainly due to two factors; higher safety regulations and a higher number on passing vehicles per time unit compared to the 1950 when many of the bridges in Sweden were constructed. Beyond the increased amount of traffic, the vehicle and lorries are heavier nowadays and the expected life time of the bridge construction is longer. The thesis has resulted in three suggestions of widening constructions; one for the case study and two for the general case. The suggestions are based on the change in loads (both shear force and bending moment) caused by dead loads and traffic loads due to the theoretical widening of 2,5 meters. The widened part is constructed to withstand service vehicle (e.g. snow removal vehicle), but the carrying capacity for the rest of the bridge deck is 74-tonnes vehicle. The obtained result shows that both the shear force and the mid-span bending moment increases. The shear force increases in total 45,8 % (dead load 65,8 % and traffic load 7,3 %) and the bending moment 56,7 % (dead load 61,3 % and traffic load 10,0 %). With these value as base the suggested widening construction for the case study is a tilted column with tie beam, both with center distance of six meters. To the general case, two suggestions are provided; The first one with a steel plate placed in the same way as the tilted column, but with a greater load carrying cross section area and thus a greater area to spread the load onto the concrete slab and the web of the beam. The second suggestion is simply an extra I-beam parallel to the existing ones. This is an established method in widenings where the additional load is great, but it is a method highly dependent on the design of the bridge and the surrounding nature. / Syftet med examensarbetet är att ge förslag till hur samverkansbroar med I-balkar kan förberedas vid konstruktion för en eventuell framtida körfältsökning (brobreddning). Som fallstudie har projektet "Bro över Kalix älv i Kalix" använts. Förfrågningsunderlag var intressenter tillhanda under tidig höst 2018 och anbud inkom till Trafikverket i mitten av januari 2019. Byggstart planeras till sommaren 2019 och färdig bro planeras vara i drift till årsskiftet 2020/21. Att bredda broar i efterhand är en kostsamt åtgärd som sker med jämna mellanrum. Detta ingrepp motiveras med att befintliga broar ofta är undermåliga vad gäller säkerhet och framkomlighet, krav på dessa två faktorer har förändrats sedan 50-talet då många av broarna i Sverige byggdes. Utöver ökad trafikmängd har även lasterna ökat (nu till BK4 som innebär 74-tons fordon) och kraven på beständighet av brokonstruktionen, dagens broar ska klara av betydligt högre laster och dessutom dimensioneras för att upprätthålla sin funktion i 120 år. Studien har mynnat ut i tre förslag till breddningkonstruktioner, ett till fallstudien och två till det generella fallet, samverkansbroar med I-balkar. Förslagen grundar sig i beräkning av lastförändring av såväl egentyngder som trafiklaster laster till följd av en teoretisk brobreddning av 2,5 m. Vid konstruktion dimensioneras hela brobanan för BK4 men efter breddning dimensioneras den breddade delen enbart för servicefordon (t.ex. snöröjningsfordon). Erhållet resultat visade att såväl tvärkrafter som böjmoment i fältmitt ökade i den yttre balken i ett mittenstöd (där spannlängden är som störst). Tvärkraftsökningen uppgick till 45,8 % och böjmomentet till 56,7 %. Den föreslagna breddningskonstruktionen till fallstudien var en snedsträva med centrumavstånd om sex meter och med tvärförband mellan I-balkarna på samma S-avstånd som snedsträvorna. Till det allmänna fallet föreslogs en stålplåt, såsom snedsträvan men en utbredd plåt som dels fungerar som livavstyvare till I-balken och dels fördelar lasten på en större yta på såväl betongfarbanans underkant som I-balkens liv. Även ett förslag om att lägga till en extra balk presenterades som förslag då detta är en vedertagen metod då lastökningen är stor och då gestaltningskravet och den omgivande naturen tillåter ett ingrepp och utbyggnad som detta.

Submitted by Cássio da Cruz Nogueira (cassionogueirakk@gmail.com) on 2017-01-16T13:00:54Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_AmazoniaVirtualGame.pdf: 12543353 bytes, checksum: 38d5376719a0ead4bc8f4ed9e79c6a59 (MD5) / Approved for entry into archive by Edisangela Bastos (edisangela@ufpa.br) on 2017-01-16T14:51:53Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_AmazoniaVirtualGame.pdf: 12543353 bytes, checksum: 38d5376719a0ead4bc8f4ed9e79c6a59 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-01-16T14:51:53Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_AmazoniaVirtualGame.pdf: 12543353 bytes, checksum: 38d5376719a0ead4bc8f4ed9e79c6a59 (MD5) Previous issue date: 2015-02-27 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente trabalho tem como objetivo analisar a presença de representações amazônicas em Brasil Ragnarök Online (BRO), um jogo digital para milhares de participantes simultâneos. A investigação foi fundamentada em pesquisa documental e bibliográfica para embasar as discussões a respeito de processos de representação, construção e circulação de sentidos nos jogos, sobretudo em jogos digitais, além de apresentar brevemente o processo de transformação das capacidades representativas desses produtos midiáticos ao longo de sua história. Para a descrição e análise do objeto empírico, buscou-se a construção do modelo analítico de representações nos jogos digitais, embasado nas contribuições teóricas de Denise Jodelet (1989), Mikhail Bakhtin (1995), Stuart Hall (2003, 2005) e José Luiz Braga (2012) e nas propostas metodológicas direcionadas a jogos digitais de Ian Bogost (2007, 2008), Cristiano Pinheiro (2007) e Felipe Teixeira (2007), respectivamente, a retórica processual, o modelo de jogo digital e a hermenêutica dinâmica. Buscou-se, seguindo o modelo de análise proposto, realizar um levantamento dos jogos digitais que apresentaram representações da Amazônia em seu conteúdo para verificar aspectos relacionáveis às encontradas em BRO. Verificou-se que os sentidos construídos em BRO reforçam inúmeros estereótipos sobre a região amazônica, de modo a apresentar circularidades com os sentidos existentes nos jogos digitais descobertos no mapeamento. Apesar disso, acredita-se que os jogos digitais se configuram como uma mídia potencial para valorizar e debater acerca da região amazônica, evidenciando uma realidade que possibilita pesquisas futuras. / The present study aims to analyze the presence of Amazonian representations in Brasil Ragnarok Online (BRO), a digital game for thousands of simultaneous participants. The investigation was based on documents and literature to support the discussions of representation processes, construction and circulation of meanings in games, especially on digital games, and briefly introduces the transformation of representative capacities of these media products over its history. For the description and analysis of the empirical object, it was sought the construction of analytical model representations in digital games, based on theoretical contributions of Denise Jodelet (1989), Mikhail Bakhtin (1995), Stuart Hall (2003, 2005) and José Luiz Braga (2012) and in the methodological proposals directed to digital games of Ian Bogost (2007, 2008), Cristiano Pinheiro (2007) and Felipe Teixeira (2007), respectively, procedural rhetoric, the digital game model and dynamic hermeneutics. Following the proposed model of analysis, it was conducted a survey of digital games which submitted representations of Amazon in its contents to verify aspects relatable to those found in BRO. It was found that the meanings built in BRO reinforce numerous stereotypes about the Amazon region, in order to present similarities with the meanings contained in digital games discovered in mapping. Nevertheless, it is believed that digital games are configured as a potential media to value and debate about the Amazon region, showing a reality that enables forthcoming researches.

Abstrakt Denna undersökning handlar om hur individer påverkas psykosocialt av byggnadsrelaterad ohälsa. Även om problematikens ursprung kommer från byggnaden så är konsekvenserna av problemet inte enbart medicinska. De insatser som idag implementeras är av medicinsk eller teknisk bakgrund, vilket kommer problematiseras i undersökningen. Studien består av sex stycken intervjuer med individer som är eller har blivit drabbade av BRO och har analyserats med en hermeneutisk metod. Resultaten av undersökningen visar att individerna med BRO har en påverkad livssituation där de har svårigheter att delta i vanliga sociala sammanhang. De individer som har fått hjälp via sociala insatser uppger att de idag har bättre förutsättningar och förmåga att hantera problematiken än de som stått utan sådana insatser. Detta innebär att de behövs mer insatser av social karaktär för att hjälpa de som är och har blivit utsatta. Intervjupersonerna upplever att de inte fått något erkännande kring händelsen eller en ursäkt för det de utsatts för. Studien tyder på att det finns ett behov av socialt stöd där fokus ligger på att bearbeta problematiken och lära sig att hantera deras besvär.

<p>Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket.</p><p>Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.</p>

Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket. Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.