Cette thèse évalue et explique l’impact économique des nouveaux stades sur l’écosystème d’affaires du football professionnel français. Entre 2008 et 2016, 13 nouvelles enceintes ont été créées ou ont été rénovées. L’objectif visé par ce programme est de permettre l’évolution des modèles de revenus des clubs, et en parallèle la baisse des subventions publiques qui leur sont versées. Ce modèle avait été observé en Allemagne à la suite d’un programme similaire réalisé entre 2001 et 2006. Dans un premier temps, à partir de ces ambitions, les indicateurs utilisés pour effectuer une analyse comparée France-Allemagne, montrent que les résultats économiques attendus sont éloignés des espérances. Dans le but d’identifier les liens de causalité entre les objectifs ex ante et les résultats ex post, une analyse des modalités de programmation et d’exploitation de la ressource stade est réalisée à l’aide de 7 monographies. Cette recherche inductive fait émerger des limites structurelles, financières et organisationnelles importantes, générées par les logiques d’acteurs de ces projets. Il apparaît en effet, par faute de leader, que les collectivités territoriales, les clubs et les sociétés privées du bâtiment n’ont pas su enclencher le processus de coévolution nécessaire à la bonne programmation de ces « outils de production ». Il est ainsi montré comment l’alchimie de la compétence joue un rôle central dans la création d’une nouvelle ressource. Outre le savoir et le savoir-faire, la volonté d’action, de partage, définis quant à eux par la notion de « savoir-être », éclairent les logiques initiales d’acteurs et expliquent l’impact final de la politique publique de rénovation des stades en France. Ainsi, grâce à ce cas spécifique, la recherche enrichit les travaux en management du sport portant sur la compréhension des performances économiques d’une organisation sportive, à travers l’analyse de ses actifs et son business model. Dans une logique de new public management, elle évalue la pertinence et l’efficience d’un programme de rénovation qui a mobilisé plus de 2 milliards d’euros de fonds publics. Enfin, dans une logique d’apprentissage et d’évolution ces travaux se concluent par des préconisations managériales. / This thesis assesses and explains the economical impact of new stadiums on the business ecosystem of French professional football. From 2008 to 2016, 13 new venues were built or renovated. The aim of this program is to enable the evolution of club revenue models, and, in parallel, the decline of the public subsidies paid to them. This model was witnessed in Germany following a similar program carried out between 2001 and 2006. Firstly, from these aspirations, the indicators used to perform a comparative analysis France-Germany, show that the expected economical results are far from expectations. In order to identify the causal links between ex ante objectives and ex post results, an analysis of the programming and exploitation modalities of the stadium resource is crafted using 7 monographs. This inductive search reveals important structural, financial and organizational limits, generated by the logics of these projects' actors. It appears, by absence of leader, that local communities, clubs and private building companies have failed to initiate the process of coevolution needed for the correct programming of these "tools of production". It therefore demonstrates how an alchemy of competence plays a central role in the creation of a new resource. In addition tothe knowledge and the « know-how », the will for action and sharing, defined by the notion of soft skills or « know-how-towbe », clarifies the initial logics of actors and explains the finalimpact of the stadiums' renovation's public policy in France. Thus, thanks to this specific case, the research enriches works in sports management dealing with the understanding of economic performance of a sports organization, through its assets and business model. Following a logic of new public management, it evaluates the relevance and efficiency of a renovation program that has mobilized more than 2 billion euros of public funds. Finally, following a logic of learning and evolution, this work eventually leads to managerial recommendations.

Endogène du territoire et présente des enjeux politiques et économiques forts. Pour l’entreprise, il concerne la construction collective de ressources, spécifiques et localisées. A ce titre il présente également un enjeu managérial.La littérature a montré l’influence des préférences personnelles du dirigeant de PME sur certains choix managériaux, notamment concernant la localisation de l’entreprise. Prolongeant ces travaux, nous cherchons à comprendre l’influence que le lien personnel entre le dirigeant et le territoire exerce sur l’ancrage territorial des PME.Nous conduisons cinq études de cas, dans une perspective entrepreneuriale, en mobilisant à la fois la théorie des conventions et les travaux sur la proximité. A des fins instrumentales, nous utilisons le business model, dans une approche conventionnaliste (modèle Génération Rémunération Partage), afin de comprendre l’ancrage territorial des entreprises observées.Les résultats font apparaître l’influence effective du lien personnel du dirigeant au territoire. Ils montrent que l’ancrage opéré n’est pas nécessairement stratégique. Les liens peuvent être affectifs, opportunistes mais aussi idéologiques. Le dirigeant de PME apparaît comme un acteur politique du territoire. La recherche montre également la diversité des situations d’ancrage (ancrage sociétal, de patrimoine, d’innovation). Enfin, elle permet d’approfondir l’articulation entre différentes formes proximiques et conventionnelles dans la coordination en situation d’ancrage.Mots / Territorial anchoring is an interdisciplinary subject. It contributes to the endogenous development of the territory and raises strong political and economic issues. For the company, it involves a collective construction of resources that are specific and localized. As such, it is also a managerial challenge.The literature has shown the influence of the personal preferences of the SME's manager on some business choices, particularly those concerning the location of the company. In line with these studies, the aim of our study was to understand the influence of the personal link between the entrepreneur and the territory upon the territorial anchoring of SMEs.We conducted five case studies in an entrepreneurial perspective, mobilizing both the conventions theory and research on proximity. The business model was used as an analytical framework to understand the territorial anchoring of the SMEs observed. The GRS model (Generation Remuneration Sharing) is a conventionalist modelisation of the business model.The findings highlight the effective influence of the link between the entrepreneur and the territory. Territorial anchoring is not always the result of a strategic decision. Links can be emotional, opportunistic, but also ideological. The SME manager appears as a political actor in the territory. The study also showed the diversity of anchoring situations. Anchoring can be established on CSR - Corporate Social Responsibility -, local heritage, and innovation. Finally, it deepens our understanding of how coordination in an anchoring situation is based on combinations of proximities and conventions

Ein zentraler Aspekt der industriellen Digitalisierung ist die Entwicklung digitaler Geschäftsmodellinnovationen (GMI), um auch zukünftig wettbewerbsfähig zu bleiben und das Potenzial der Digitalisierung vollumfänglich ausschöpfen zu können. Mit verbunden ist dabei die Frage: Wie sollten Unternehmen zielführend vorgehen, um diese zu entwickeln? In den Fokus rückt dabei der Innovationsprozess zur Entwicklung von GMI und dessen Gestaltung im Hinblick auf die industrielle Digitalisierung. Im Rahmen dieser Arbeit, welche sich an der Fallstudienmethodik von Yin (Yin, R. K.: Case Study Research: Design and Methods, 5. ed., Los Angeles: Sage Publications, 2014) orientiert, konnte ein fundiertes Verständnis über die Gestaltung eines Innovationsprozesses von GMI in Zeiten der Digitalisierung geschaffen werden. Wesentlicher Bestandteil des Forschungsfeldes ist die prozessuale Betrachtung zur Entwicklung von GMI, welche in der Wissenschaft durch heterogenes und zerfahrenes Wissen sowie bestehende Unklarheiten auf sich aufmerksam macht. Folglich besteht ein großer Forschungsbedarf darin, sich der Gestaltung des GMI-Prozesses und den damit verbundenen Fragestellungen zu widmen. Diesen ist die vorliegende Arbeit im Hinblick auf Struktur- und Verlaufsmerkmalen, Erfolgsfaktoren und durch eine Berücksichtigung der Digitalisierungsliteratur in der GMI-Forschung nachgekommen. Hinzukommend ermöglichen es die gewonnenen Erkenntnisse, Implikationen für die Praxis abzuleiten, wobei zu berücksichtigen gilt, dass diese aufgrund der qualitativ-empirischen Methodenwahl viel mehr als generische Handlungsoptionen für das Management und nicht als Handlungsempfehlungen zu verstehen sind. Die entwickelten Prozessmodelle für Produktionsunternehmen dienen als Vorschläge für methodische Hilfestellungen zur Entwicklung digitaler GMI. Weitere Handlungsoptionen für das Management lassen sich in Bezug auf Erfolgsfaktoren bzw. Potenziale des GMI-Prozesses konkretisieren. Dabei gilt es für Produktionsunternehmen u.a. die Integration des Kunden in den Innovationsprozess zu berücksichtigen, das Ökosystem einzubinden, mit Startups zusammenzuarbeiten, eine schnelle Prototypenentwicklung zu praktizieren und Daten auszuwerten und daraus GM-Ideen abzuleiten. Die gewonnenen Erkenntnisse bilden Anknüpfungspunkte für eine weiterführende Forschung. / The digital age is forcing manufacturing firms to innovate beyond new products and services and to professionalize their digital business model innovation (BMI) activities in order to stay competitive. While new product development (NPD) and new service development (NSD) research boasts a multiplicity of well-founded publications on process models, which contribute to increasing the likelihood of innovation, only few business model researchers have examined innovation processes for BMI. This is particularly so with digital BMI activities in manufacturing firms, as their digital BMI approach is often based on an extension of their NPD activities. This study explores how the innovation processes of manufacturing firms can be designed in order to develop novel business models to address the challenges of digitalization. Thereby, NPD-related path dependency considering the history in manufacturing firms and requirements on specific digital process characteristics are factored in. The study uses a multiple-case study approach, where data on BMI processes was collected in six manufacturing firms. The results show that the design of BMI processes in the digital age differs conceptually between B2C and B2B manufacturing firms. While BMI processes in B2C firms follow a semi-structured approach that considers experimentation, process models in B2B firms show similarities with an NPD hybrid model comprising stage-gate methods and agility. Concerning empirical and managerial implications, this study proposes two process models for digital BMI for B2C and B2B firms. Thereby, this study identifies specific digital process characteristics manufacturing firms need to consider when designing a BMI process in the digital age.

A new type of communities is gaining momentum on the web and is reshaping online communication and collaboration patterns and the way how information is consumed and produced [Gros04, Kolb06]. Examples of such communities are Wikipedia, MySpace, OpenBC, YouTube, Folksonomies, numerous Weblogs and others. In literature different terms can be found to denote the emerging and growing new phenomenon: social software [Bäch06] or peer production [Scho05]. In the year 2005, Tim O'Reilly popularized the term Web 2.0 [O'Reil05]. While the first two terms can be applied also to earlier, already established forms of online communities (for an overview see [Stan02]), the term Web 2.0 is mostly applied to emphasize the differences of emerging communities compared to earlier forms of online communities, encompassing various perspectives - technology, attitude, philosophy. (...)

In recent years, new technologies have led to disruption and change within most industries, resulting in the emergence of digitally-born start-ups. The purpose of this thesis is to complement the scarce theory about what the drivers of business model adaptation in start-ups consist of and how the adaptation process is managed to stay competitive. The findings not only provide theoretical contributions, but can also help managers to steer their start-upsthrough the growth phase.The research is set within the realms of business model theory in the strategic management field. An exploratory study with a qualitative, inductive approach was chosen to gain insights into the business model dynamics of nine firms from the fintech and healthtech industries.The results showed that foreign market adaptation, industry dynamics, funding, and legislation are perceived challenges, whereas legislation and exogenous shocks are opportunities that drive business model adaptation in start-ups. The business model elements of strategic decision-making, resources and capabilities, and network and partners were found to be integral to the adaptation process, as their core components not only need to be adapted to the environment but also aligned with each other. Those components should be revised in an iterative trial-and-error process driven by feedback.

This study examines characteristics of successful online streaming businesses and proposes with the new gained insights a scalable business model solution for a podcast streaming service. As podcasts have just recently regained popularity after ten years of existence, there is an open opportunity to capitalize on the growing market of listeners. With the emergence of new formats and high-end studio productions such as ‘Serial’, the most accessed podcast to date, the podcast industry is becoming increasingly attractive to advertisers and new businesses. However, since the industry is still young and in development stage, there is a lack in knowledge and data that could help a podcast streaming firm to find a successful business model and win over the market. Aiming to fill the gap, this research project conducts a comparative case study analysis of leading video and audio streaming services to identify the characteristics of successful business models in the online streaming industry. By synthesizing the business model canvas as a documentation tool and the VRIO framework for benchmarking, this study integrates and combines theoretical models to provide empirical results for validation. In order to assess the finding’s applicability to the podcast industry, six semi-structured interviews were conducted with experts of the industry. As one of the key findings, this study extracted a total set of 21 success factors that can be attributed to the resources and competences of an online streaming firm. Seven of these factors are regarded as necessary for a firm to remain competitive in the industry, whereas 14 factors show potential to unlock competitive advantages. Thus, this report suggest that an online streaming service is likely to achieve sustaining success if the 21 identified success factors are incorporated in the business model. The outcome of the expert interviews demonstrates that the identified success factors are largely applicable to a podcast streaming service. The main differences lie in the success factor’s potential to generate competitive advantages. Due to the fact that the podcast industry is less evolved than the online streaming industry, it holds more untapped opportunities that can be leveraged by firms. For instance, offering ‘tailored and dynamic ad solutions’, unlocking ‘multiple revenue streams’ or pursuing an ‘integration with social media’ are some of the factors that are widely implemented by online streaming firms, yet unexploited in the podcast industry. Furthermore, particularities of the podcast medium lead to different rules of competition. Whereas ‘streaming licenses’ are the competitive basis for online streaming services, the open accessible format of podcasts significantly lowers the barriers of entry for aggregating businesses. The study therefore suggests that i. a. producing ‘original content’ and offering platform users a ‘personalized user experience’ can create a competitive edge to differentiate from rivals. On the basis of the aforementioned results, this study proposes a business model solution for a podcast streaming service that operates as a multi-sided platform with a freemium model. The main revenue streams are created by advertising sales and channel subscriptions. In summary, this study concludes that an implementation of 21 success factors could lead an online streaming service to a dominant market position. The identified success factors can largely be applied to a podcast streaming service, though particular variations need to be taken into account. / Denna studie undersöker egenskaper hos framgångsrika online streaming-företag och föreslår, med de nyfunna insikterna, en lösning på en skalbar affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts. Podcasts har existerat i tio år och nyligen har fenomenet växt i popularitet, vilket har ökat kapitalistmöjligheterna i takt med att lyssnarsiffrorna stigit. Idag består podcasts av ett flertal olika programformat och är ofta välproducerade studioproduktioner. Så som "Serial", den podcast som haft störst genomslag hittills. Podcast-industrin blir allt mer attraktiv för annonsörer och företag. Men då branschen fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium har den ett flertal märkbara brister. Det saknas kunskap och information för streaming-företag inom podcasts, hur dessa ska gå till väga för att ta fram en hållbar och framgångsrik affärsmodell. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att fylla gapet genom att sammanställa en jämförande fallstudie av de ledande video- och ljudstreamingtjänsterna för att identifiera egenskaperna hos framgångsrika affärsmodeller i online streaming industrin. Denna studie kombinerar och integrerar teoretiska modeller genom en syntetisering av ‘The Business Model Canvas’ som dokumentationshjälpmedel och ‘VRIO-framework’ för benchmarking. För att uppnå empiriska resultat applicerbara på podcast-industrin, genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med experter i branschen. Studien består av 21 utvalda framgångsfaktorer applicerbara till de resurser och befogenheter som en online streamingtjänst bör ha. Sju av dessa faktorer anses nödvändiga för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt i branschen, medan de övriga 14 faktorerna ger dem potential för att låsa upp konkurrensfördelar. Denna rapport bevisar att framgången för ett online-streaming-företag sannolikt kommer att uppnås och upprätthållas om de 21 utvalda framgångsfaktorerna finns med i företagets affärsmodell. Resultatet från expertintervjuerna visar att de identifierade framgångsfaktorerna till stor del även kan tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, då de viktigaste skillnaderna ligger i framgångsfaktorernas potential att generera konkurrensfördelar. Då podcast-industrin är mindre utvecklad än online streaming-industrin, finns det fortfarande ett flertal outnyttjade möjligheter kvar att nyttjas av podcast-industrin. Till exempel finns möjligheterna att erbjuda annonsörer "skräddarsydda och dynamiska annonslösningar", frigörande "multipla intäktsströmmar" eller "integration med sociala medier", detta är faktorer som ofta används av online streaming-industrin för video och ljud, men ännu inte av podcast-industrin. Podcast som medie har egenskaper som leder till andra konkurrensregler. "Streaming-licenser" är konkurrensmässiga villkor för online streamingtjänster, men den öppna lättillgängligheten för podcasts sänker avsevärt vissa hinder. Studien föreslår därför att produktion av "det ursprungliga innehållet" och att erbjuda plattformsanvändarna en "personlig användarupplevelse" kan skapa ytterligare konkurrensfördelar som skiljer företaget från sina konkurrenter. Baserat på ovannämnda resultat, föreslår denna studie en fungerande lösning på en affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts, som fungerar som en flersidig plattform med en freemium modell. De viktigaste intäktsströmmarna skapas genom annonsförsäljning och kanalabonnemang. Sammanfattningsvis konstaterar denna studie att ett implementerande av de 21 framgångsfaktorerna kan leda en online- streamingtjänst till en dominerande ställning på marknaden. De identifierade framgångsfaktorer kan till stor del tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, men vissa variationer måste beaktas.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

Business model innovation has in recent year become more important for firms looking to gain competitive advantage on dynamic markets. Additionally, incorporating data into a firm’s business model has been shown to lead to improved performance. This development has led to interest in the connection between data utilisation and business model innovation. This thesis provides an in-depth case study of a Swedish space firm active within the satellite industry. The firm operates within an increasingly dynamic market, and ongoing disruptions in the form of new market entrants and rapid technological advancements has led to a search for new business opportunities. As a result, novel ways of utilising the increased amounts of data from space are of significant importance. While the firm is still realising profits utilising their incumbent business model, the firm must simultaneously explore new business opportunities to avoid extinction. The findings show that novel data utilisation, in the form of data processing, leads to business model innovation. Furthermore, the degree of business model transformation is dependent on how many of the business model's underlying elements are affected by data utilisation. Furthermore, the study concludes that a lack of trial-and-error learning impedes radical innovation efforts and hinders the development of ambidextrous capabilities within the firm. Lastly, the study finds a novel connection between the introduction of large-scale projects and improved ambidextrous capabilities. / Innovation av affärsmodeller har under senare år blivit alltmer viktigt för företag som vill uppnå ökad konkurrenskraft på dynamiska marknader. Vidare har det visat sig att företag som använder data för att förändra sin affärsmodell når bättre resultat än sina konkurrenter. Detta har lett till ett intresse för kopplingen mellan datautnyttjande och innovation av affärsmodeller. Detta examensarbete består av en fallstudie av ett svenskt rymdföretag, som har del av sin verksamhet inom satellitbranschen. Företaget verkar på en alltmer dynamisk marknad, och pågående störningar i form av nya marknadsaktörer och tekniska framsteg har lett till att företaget nu måste söka efter nya affärsmöjligheter. Som ett resultat av detta blir nya sätt att använda de ökade mängderna data från rymden av stor betydelse. Fastän företaget fortfarande framgångsrikt nyttjar sin befintliga affärsmodell, måste företaget samtidigt undersöka nya affärsmöjligheter för att undvika att hamna efter marknadsutvecklingen. Studiens resultat visar att nya sätt att använda data, i form av databehandling, leder till innovation av företagets affärsmodell. Dessutom beror graden av innovation på hur många av affärsmodellens underliggande byggstenar som påverkas av införandet av data. Studien drar vidare slutsatsen att en brist på lärande genom ’trial-and-error’ inom företaget hindrar radikala innovationsinsatser och leder till begränsade förutsättningar för att hantera organisatorisk ambidexteritet. Slutligen finner studien att storskaliga innovationsprojekt kan förbättra förutsättningarna för organisatorisk ambidexteritet.

Since the majority of emerging start-ups are not able to survive on the market, this study investigates business models in four start-up companies from two different industries in order to better understand how their business models relates to their success. This study is commissioned by a start-up who are about to begin their business in Stockholm. The purpose of this study is to make an assessment of the components in the utilized business models of growing start-ups in markets with different level of innovation. The investigation is made based on how trends and competition in the industry affect the business model and what the similarities are between the business model components of successful start-ups in two different industries. This study contribute to literature on start-ups’ business models by beginning to map differences and similarities in start-up’ business models as well as how these are affected by and adapted to the industry. It also helps start-ups understand the importance and usage of different business model components. In order to make an assessment of different business models, a multiple case study approach is adopted where each case is a start-up company. The analysis then follows a 2x2 framework and is sorted by Business Model Canvas. Three analyses are made, one within each industry and one between the two industries. The first analysis compares the business models of two companies in the industry of electricity consumption measurements and finds that trends regarding the environment and innovation affects both the industry and its’ competitors. The second analysis compares the business models of two companies in the package deliveries industry and trends regarding online shopping are found to affect this industry. The third analysis compares the two industries and both differences and similarities are found. The main findings regarding the business model components are then applied to the commissioner company and other emerging start-ups. Findings shows that the investigated start-ups have adapted the business model components to trends in the respective industry. The business model also adapts to the technological development in the associated industry and in other industries as well. The use of social channels seems to affect the customer relationships. Competition have affected the business models’ of the investigated start-ups and it is noticed that international and national goals, such as lowering  the environmental impact, also affect the industry and the business models since these goals can encourage and push for change. Furthermore, each of the start-ups’ business model components have similarities even though the B2B, B2C and B2B2C strategies create differences. Furthermore, all of the start-ups are working with the trial and error approach, sustainability and environmental impact when developing their business model. / Eftersom majoriteten av alla start-up företag inte lyckas överleva på marknaden undersöker denna studie affärsmodeller i fyra start-ups i två olika industrier för att bättre förstå hur deras affärsmodeller har påverkat deras framgång. Studien utförs i Stockholm där uppdragsgivaren verkar. Syftet med studien är att göra en utvärdering av komponenterna i den verksamma affärsmodellen i växande start-up företag som verkar på marknader med olika innovationsnivåer. Studien utförs baserat på hur affärsmodellen anpassas efter trender och konkurrens i branschen och vilka likheter som finns i dessa affärsmodellers komponenter. Denna studie kan bidra till nuvarande litteratur om start-ups affärsmodeller genom att börja kartlägga affärsmodellernas likheter och skillnader och se hur de är anpassade efter branschen. Studien kan även hjälpa start-ups förstå nyttan och användningen av de olika komponenterna i deras affärsmodell. För att utföra jämförelsen användes en flerfallsstudie där de olika fallen är olika start-up företag. Analysen utfördes med hjälp av en 2x2 modell och är strukturerad efter Business Model Canvas. Totalt är tre analyser är genomförda, en inom varje bransch och en mellan de två branscherna. Den första analysen jämför affärsmodellerna för de två start-up företagen i branschen för elkonsumtionsmätningar och finner att innovation och trender från miljöaspekter påverkar dess företag. Den andra analysen jämför affärsmodellerna för de två start-up företagen i branschen för paketleveranser och finner att dessa företag påverkas av trenden webbshopping. Tredje och sista analysen jämför likheter mellan branscherna och finner både skillnader och likheter. Dessa kopplas sedan till uppdragsgivaren och andra nya start-ups i diskussionskapitlet. Analysen visar på att de undersökta start-up företagen har anpassat sina affärsmodellers komponenter efter trender i branschen. Affärsmodellen är också anpassad efter den tekniska utvecklingen i både den egna och andras branscher. Sociala kanaler verkar påverka kundrelationerna. Vidare har konkurrensen på marknaden påverkat affärsmodellerna, liksom nationella och internationella mål inom exempelvis miljöpåverkan som uppmuntrar förändringar. Slutligen har varje enskild komponent i affärsmodellerna likheter, även om de olika strategierna B2B, B2C och B2B2C skapar skillnader. Fortsättningsvis har alla undersökta start-ups testat sig fram och jobbar med hållbarhet och miljöpåverkan för att utveckla sina affärsmodeller.

With the advancements that have taken place in technology the recent decades, it is nowpossible to work anywhere and at any time. Coworking space is the type of flexible workplacethat is currently growing the fastest and comprises a workplace shared between severalcompanies and individuals with emphasis on collaboration and knowledge sharing. Withbenefits such as cost efficiency for members, it is now questioned how the companies that offercoworking make it work financially. This thesis investigates the profitability of coworkingcompanies and whether they are persevering enough to survive an economic downturn orrecession.By examining the Stockholm market’s nine largest coworking companies' annual reports,interviewing them and experts from different areas on the market, these questions have beenanswered. In order to further assess the potential of the new market segment, the currenteconomic climate has been compared with the IT-bubble in 2001. Further, the financial positionof the coworking companies has been set against the business model of hotels. Through a datacollection that is both qualitative and quantitative, the results have been discussed thematically.From the study it was concluded that coworking operators are economically weak with low orno profitability. By developing their business model in accordance with the one of hotels,companies are expected to improve their financial position. This is done by overbookingflexible workplaces and in detail work with profit per workplace to increase the total return.The coworking companies' rental cost to their property owners one of the largest expenses andthus also decisive. For companies to be able to operate in the long run, revenue sharing rent isrecommended. Experience, strong ownership, central location and diversification of membersare recognized as success factors. Regarding the coworking companies' sustainability ineconomic downturns, they are also considered weak. Given their deficient financial statementsand balance sheets, they lack the margins and qualifications to endure an economic downturnor recession. A consolidation is expected to take place where survival of each coworkingoperator depend on new customers to leave conventional leases and prioritize flexibility.  Furthermore, the study has shown the economic climate today to resemble with what led to theIT-bubble in 2001, which in turn signals for a coworking bubble. A pattern of increased demandfor service in the office market has also been discovered. What we are seeing today is thebeginning of a change on the office market - a servicification that requires a fundamental changein the office sector's business model. / Med de framgångar som skett inom teknik de senaste decennierna är det idag möjligt att arbetavar och när som helst. Coworking space är den typ av flexibel arbetsplats som just nu växersnabbast och innebär att arbetsplatsen delas mellan flera företag och individer samtunderstryker samarbete och kunskapsdelning. Med fördelar såsom kostnadseffektivisering förmedlemmar ifrågasätts nu hur företagen som erbjuder coworking får det att gå ihop ekonomiskt.I den här uppsatsen belyses coworkingföretagens lönsamhet och om de är uthålliga nog attöverleva en ekonomisk nedgång eller lågkonjunktur.Genom att för Stockholmsmarknaden undersöka de nio största coworkingföretagensårsrapporter, intervjua dem och experter från olika områden av marknaden har dessa frågorutvisats. För att ytterligare kunna bedöma potentialen för det nya marknadssegmentet hardagens ekonomiska klimat jämförts med vad som ledde upp till IT-krisen 2001 samtcoworkingföretagens ekonomiska ställning ställts mot den affärsmodell som hotell använder.Genom en datainsamling som både är kvalitativ och kvantitativ har resultaten diskuteratstematiskt.Studien har mynnat ut i en slutsats om att coworkingoperatörer är ekonomiskt svaga företagmed låg eller ingen lönsamhet. Genom att utveckla sin affärsmodell efter den som hotellanvänder förväntas företagen kunna förbättra sin ekonomiska ställning. Detta görs genom attöverboka flexibla arbetsplatser och på detaljnivå arbeta med vinst per arbetsplats för att ökaden totala avkastningen. Coworkingföretagens hyreskostnad till sina fastighetsägare är en avde största utgifterna och därmed också avgörande. För att företagen ska kunna verka i längdenrekommenderas omsättningsbaserad hyra. Erfarenhet, starkt ägandeskap, central lokaliseringoch diversifiering av medlemmar ses som framgångsfaktorer. Gällande coworkingföretagensuthållighet i konjunkturnedgångar, bedöms dem också svaga. Med hänsyn till bristanderesultat- och balansräkningar har de inte marginaler eller förutsättningar nog att utstå enekonomisk nedgång eller lågkonjunktur. En konsolidering väntas ske där coworkingoperatörernasöverlevnad hänger på tillskott av nya kunder som väljer att lämna konventionellahyresavtal och prioritera flexibilitet.  Ytterligare har studien visat på att det ekonomiska klimatet idag också liknar det som leddefram till IT-krisen 2001, vilket i sin tur signalerar för en coworkingbubbla. Det har ocksåuppdagats ett mönster av ökad efterfrågan på service på kontorsmarknaden. Vad vi nu ser börjanpå är en förändring i kontorsmarknaden - en tjänstefiering som kräver en fundamentalförändring av kontorssektorns affärsmodell.