Recent developments in the field of Artificial Intelligence (AI) drive businesses to introduce digitally advanced products, services, processes, and mechanisms to various markets (Krauset al. 2022; Parida et al. 2019). In this manner, the healthcare sector proves as a propitious industry for successful AI-application (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). However, expected business gains cannot be achieved through the sole integration of AI-systems into healthcare products, processes and/ or services (Åström et al. 2022; Lee et al. 2019). To appropriately operationalise and commercialise AI-based offerings, so-called AI-solution-specialists are urged to change, adapt, and modify their prevailing business models (BMs) (Frank et al. 2019;Kiel et al. 2017). This study addresses the mentioned research gap by providing a thorough investigation of relevant literature and conducting a qualitative research methodology. By the means of guideline-based, structured interviews, data from seven cases on AI-based businessmodels in the healthcare sector were collected. With our findings we propose one theoretical framework on healthcare-specific AI-enabled BM modifications and one model on generalised AI-based value chain activities. In this way, we deliver insights into how AI is utilised in healthcare firms and how it is ultimately integrated into firm operating models - highly contributing to current literature. Further, our proposed frameworks serve as blueprints supporting practitioners in successfully creating, delivering, and capturing value stemming from AI-based technologies. Finally, being limited in scope, we propose future research to extend the study’s focus to an ecosystem-perspective and further apply a longitudinal research design to observe AI-enabled business model changes over a longer time span. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) motiverar företag att introducera digitalt avancerade produkter, tjänster, processer och mekanismer till flera olika marknader (Kraus et al. 2022;Parida et al. 2019). Hälso- och sjukvårdsbranschen är en lovande marknad för applikationer av AI (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). För att uppnå förväntade värdeökningar krävs dock mer än integration av AI i hälso och -sjukvårdsprodukter, -processer och/eller tjänster (Åströmet al. 2022; Lee et al. 2019). Lösningsspecialister inom AI uppmanas att anpassa och modifierar rådande affärsmodeller för att på lämpligt sätt operationalisera och kommersialisera AI-baserade lösningar (Frank et al. 2019; Kiel et al. 2017). Den här artikeln behandlar forskningsluckan inom området genom en ingående litteraturstudie samt kvalitativa studier. Via strukturerade intervjuer baserade på riktlinjer samlas data från sju fall av AI-drivna affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn. Baserat på våra resultat föreslår vi ett teoretiskt ramverk för AI-drivna förändringar av affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn, samt en generell modell för AI-baserade aktiviteter i värdekedjan. På så sätt bidrar vi till den existerande litteraturen med inblickar i hur AI används av företag inom hälsa och sjukvård och hur AI integreras i existerande verksamhetsmodeller. Därtill agerar de presenterade ramverken som stöd för idkare i processen att skapa, leverera och fånga värde i koppling till AI-baserade teknologier. Avslutningsvis föreslår vi framtida forskning, där studiens omfattning ökas för att inkludera ett ekosystemperspektiv samt longitudinella studier med syfte att observera de långsiktiga förändringar av affärsmodeller som möjliggörs av AI.

Purpose – This study aims to explore and provide empirical insights into AI-driven circular business model innovation (CBMI) in industrial symbiosis. In doing so, it addresses the knowledge gap regarding how industrial companies can use AI to amplify circular business models and facilitate AI-driven circular innovation. Method – A thematic analysis was used in the study to answer the research questions. It was based on 32 interviews with informants from five companies conducting an AI innovation initiative and experts, as well as two site visits, four project meetings and 61 company documents.  Findings – The analysis showed how AI can amplify an industrial symbiosis and uncovered three principles and symbiotic facilitators for AI-driven CBMI in an industrial symbiosis. The principles and symbiotic facilitators were combined in a coevolutionary alignment framework for AI-driven CBMI in industrial symbioses. Theoretical contributions – This study contributes to prior literature by (1) depicting how AI changes business models and amplifies an industrial symbiosis, where past research only had conceptualised it; (2) identifying principles that describe how AI-driven CBMI should be approached; (3) uncovering three symbiotic facilitators that create conditions for successful AI-driven CBMI; and (4) conceptualising a coevolutionary framework based on the principles and symbiotic facilitators for aligning the innovation efforts between partners in industrial symbioses. Practical contributions – Managers in industrial symbioses can use this study to comprehend how AI can improve resource flows and the significance of efficient data sharing in collaborative AI-driven innovation. Moreover, it provides a framework to assist companies in aligning innovation initiatives among partners in order to succeed with AI-driven CBMI. Limitations of the study – The study focused on five companies involved in an AI innovation initiative in one specific industrial symbiosis. As a result, the findings’ generalisability may be limited, and validating these findings in other industrial symbioses and different industrial ecosystems or partnerships would thus be interesting for future research. / Syfte – Denna studie syftar till att utforska och ge empiriska insikter i AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation (CBMI) i industriell symbios. Genom detta undersöks kunskapsbristen om hur industriella företag kan använda AI för att förbättra cirkulära affärsmodeller och underlätta AI-driven cirkulär innovation. Metod – En tematisk analys användes i studien för att besvara forskningsfrågorna. Den baserades på 32 intervjuer med informanter från fem företag som genomförde ett AI-innovationsinitiativ och experter, samt två platsbesök, fyra projektmöten och 61 sekundära källor. Resultat – Analysen visade hur AI kan förbättra en industriell symbios och hittade tre principer och symbiotiska facilitatorer för AI-driven CBMI i en industriell symbios. Principerna och symbiotiska facilitatorerna kombinerades i ett samevolutionärt ramverk för att skapa målöverenstämmelse och underlätta AI-driven CBMI i industriella symbioser. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till tidigare litteratur genom att (1) beskriva hur AI förändrar affärsmodeller och förbättrar en industriell symbios, där tidigare forskning bara hade konceptualiserat det; (2) identifiera principer som beskriver hur AI-driven CBMI bör genomföras, (3)  identifiera tre nyckel symbiotiska facilitatorer som skapar förutsättningar för framgångsrik AI-driven CBMI; och (4) konceptualisera ett samevolutionärt ramverk baserad på principerna och symbiotiska facilitatorer som kan användas för att underlätta innovation som partners gör tillsammans i industriella symbioser. Praktiskt bidrag - Ledare i industriella symbioser kan använda denna studie för att förstå hur AI kan förbättra resursflöden och vilken betydelse effektiv datadelning har i kollaborativ AI-driven innovation. Dessutom ger det ett ramverk för att hjälpa företag att innovera tillsammans för att lyckas med AI-driven CBMI. Studiens begränsningar – Studien fokuserade på fem företag involverade i ett AI-innovationsinitiativ i en specifik industriell symbios. På grund av detta kan resultatens generaliserbarhet vara begränsad, och validering av dessa resultat i andra industriella symbioser och olika industriella ekosystem eller partnerskap skulle därför vara intressant.

This thesis project analyses the conflict between Meta and Apple, specifically focusing on their privacy policies and the subsequent implications for their business models and innovation strategies. This study aims to provide valuable insights into the main topics of speculation surrounding this conflict and address its objectives. By analyzing secondary sources, the project identifies the main themes discussed in relation to the conflict. Privacy, business, advertisement, and data emerged as the most frequently mentioned and speculated topics. Based on the effects of Apple's privacy policy changes, this project developed three plausible scenarios for Meta's future. These scenarios explored the impact of the climate crisis, the influence of Generation Z, and advancements in AI technology. Each scenario presented unique challenges and opportunities for Meta, emphasizing the importance of business model elements and innovation theory in navigating changing market conditions and consumer preferences. This project provides insights into the conflict between Meta and Apple, shedding light on the main topics of speculation and their implications for business models and innovation. Contributing with this to the discussion about privacy, business models, and innovation in the tech industry / Detta projekt analyserar konflikten mellan Meta och Apple med fokus på deras integritetspolicyer och de påföljande konsekvenserna för deras affärsmodeller och innovationsstrategier. Genom att genomföra en omfattande undersökning och dataanalys syftar denna studie till att ge värdefulla insikter i de huvudsakliga spekulationerna kring denna konflikt och att uppfylla sina mål. Genom att analysera sekundära källor identifierar projektet de huvudsakliga teman som diskuteras i samband med konflikten. Integritet, affärer, annonsering och data framträdde som de mest frekvent nämnda och spekulerade ämnena. Baserat på effekterna av Apples ändringar i integritetspolicyn utvecklade detta projekt tre möjliga scenarier för Metas framtid. Dessa scenarier undersökte klimatkrisens påverkan, inflytandet från Generation Z och framstegen inom AI-teknologi. Varje scenario presenterade unika utmaningar och möjligheter för Meta och betonade vikten av affärsmodellens komponenter och innovations teori för att navigera i föränderliga marknadsförhållanden och konsumentpreferenser. Detta projekt ger insikter i konflikten mellan Meta och Apple, belyser de huvudsakliga spekulationernas ämnen och deras konsekvenser för affärsmodeller och innovation. Det bidrar till diskussionen om integritet, affärsmodeller och innovation inom techindustrin.

Circular economy has gained significant attention in the past decade as a potential solution to address sustainability challenges. Implementing circular business model in the core business operation of a company is referred as circular business model innovation (CBMI). It contains a set of dynamic change processes including visioning, sensing, seizing, and transforming. Among all these phases, transforming phase has been in lack of research. This study examines transforming phase of CBMI in the multinational company IKEA. It adopts the business ecosystem perspective to investigate the specific actions and actors involved in the transform- ing phase of CBMI. The paper employs qualitative research with an in-depth case study method with semi-structured interviews. The aim of this research paper is to contribute to theoretical advancements by enhancing our understanding of the transformative phase of CBMI. The findings offer insights and implications about the opportunities and challenges faced by multinational companies during the CBMI process.

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future. / Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor.

Our world is rapidly being redefined by digitalization and disruptive innovations such as changing customer preferences, demographical shifts, and by putting tremendous environmental pressure including scarce resources and a contribution to climate change. Change under these circumstances often brings traditional business models to lose their competitive edge and in the end fail. Previous research of the specific term successful models is vague with ambiguous definitions of the conceptualization of a sustainable business model. More alarming is the limited research addressing the sustainable innovation process thus explaining the existing organizational management problems, where today, firms are operating blindfolded without any academic- or empirical guidance. Fashion as a part of the world’s economy is undoubtedly considered as one of the areas that urgently requires the adoption of more sustainable business models, bringing all actors within the fashion retail industry into a challenging position. The thesis aims to contribute with theoretical knowledge and empirical evidence to bridge this gap by addressing following purpose: explore and improve the understanding of how traditional clothing retailers within the fashion retail industry innovate their current sustainable business models. The thesis is anchored in an exploratory case study at a traditional fashion retail company focusing on children apparel, namely Polarn O. Pyret. Finding shows that the case company simultaneously performs sustainability practices within their existing model, suggesting that a comparative approach can be appropriate when innovating already commercialized sustainable business models. Furthermore, empirical findings explicitly show five factors that differentiate the conventional concept with the sustainability concept of a business model. Thenceforth, the innovation process is explored from this context involving both advantages and challenges. Hence, the process occurs simultaneously, it is recommended to perform a variety of sustainability practices, to spread out the level of complexity and thereby optimize the utilization of resources. The thesis highlights an existing Pilot Prototype when implementing sustainability practices into the current model. Thereby, risks and uncertainty factors can be mitigated to ensure the implementation of sustainable competitive advantage. The thesis makes up for three contributions. First, a contribution with practical knowledge on how traditional clothing retailers is innovating their sustainable business model. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of launching successfully developed- or refined models. Third, the thesis makes an analytical contribution by the conceptual framework of references, forming a consolidation of the ambiguous conceptualization settled in a specific context. / Vår värld omdefinieras drastiskt av digitalisering och innovationer som skapar nya kundpreferenser, demografiska förändringar samt att genom en enorm miljöpress inklusive knappa resurser, bidra till klimatförändringarna. Förändringar under dessa omständigheter får ofta traditionella affärsmodeller att tappa sin konkurrenskraft och i slutändan misslyckas. Tidigare forskning av den specifika termen framgångsrika modeller är vag med tvetydiga definitioner av konceptualiseringen av en hållbar affärsmodell. Mer alarmerande är den begränsade forskningen som studerar den hållbara innovationsprocessen och därmed förklarar de befintliga problem för organisationsledningar, där företag idag arbetar utan någon akademisk- eller empirisk vägledning. Mode som en del av världens ekonomi betraktas utan tvekan som ett av de områden som brådskande kräver mer hållbara affärsmodeller, vilket sätter alla aktörer inom modebranschen i en utmanande position. Examensarbetet syftar till att bidra med teoretisk kunskap och empiriskt bevis för att överbrygga detta gap, genom att ta itu med följande syfte: utforska och förbättra förståelsen för hur traditionella klädförsäljare inom modebranschen utvecklar sina nuvarande hållbara affärsmodeller. Examensarbetet är förankrad i en undersökande fallstudie hos ett traditionellt klädesbolag, nämligen Polarn O. Pyret. Resultat visar att fallföretaget samtidigt utför hållbarhetspraxis inom sin befintliga modell, vilket indikerar att en jämförande strategi kan vara lämplig när man utvecklar redan kommersialiserade hållbara affärsmodeller. Vidare visar empiriska fynd fem faktorer som skiljer det konventionella konceptet med det hållbara för en affärsmodell. Från den här kontexten utforskas innovationsprocessen som involverar både fördelar och utmaningar. Då utvecklingen sker simultant rekommenderas det att utföra olika typer av hållbarhetspraxis för att sprida ut komplexitetsnivån och därmed få jämnfördelade resurser och samtidigt få konkurrenskraft. Examensarbetet belyser en befintlig akademisk pilotprototyp vid implementering av hållbarhetspraxis i den nuvarande modellen, därmed kan risker och osäkerhetsfaktorer mildras/överkommas för att säkerställa hållbara konkurrensfördelar. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. Först och främst bidrar resultatet med kunskap om hur traditionella klädesbolag utvecklar sina befintliga hållbara affärsmodeller. För det andra bidrar studien till en ökad förståelse av innovationsprocessen för att lansera framgångsrika nya- eller förfinade modeller. Slutligen ger examensarbetet ett analytiskt bidrag genom den konceptuella referensramen för att skapa en konsolidering av den tvetydiga konceptualiseringen satt i ett specifikt sammanhang.

The electrification of heavy road transport is ongoing in Sweden. Multiple electrification technologies are emerging and electric truck models are being added to the product portfolios of the truck manufacturers. However, questions have remained regarding how the electrification of heavy road transport will unfold in practice, as it has been unclear what roles the actors of the emerging electric heavy road transport ecosystem will enact in terms of who should finance, build, own, operate and use the technical components deemed critical to the transition. This thesis addresses this issue through a case study on the electrification of heavy road transport along E16 Borlänge - Gävle Hamn, based on interviews with representatives of goods owners, haulage contractors, truck manufacturers, the port authority, electrical grid owners and charging infrastructure companies. By exploring the varying perceptions of the transition to electric heavy road transport, the studied case provides insight into how ecosystem actors manage opportunities and challenges through business model innovation and in effect contribute to the development of the ecosystem. First, the thesis addresses how the ecosystem actors perceive business model opportunities and challenges with the transition to electric heavy road transport, what roles these actors could potentially consider enacting in the transition and what roles are considered critical. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, a wide range of opportunities and challenges are identified, as well as differing perceptions of specific opportunities, challenges and roles. It is argued that these differing perceptions add to the complexity of the emerging ecosystem, in addition to the multilateral and complementary relationships between actors, and that such complexity could be managed by one or several ecosystem actors enacting a leadership role to guide ecosystem development at its early stages. Second, how the ecosystem actors manage the perceived opportunities and challenges through business model innovation and thus participate in the development of the ecosystem is addressed. From the interviews with representatives of the ecosystem actors, the ecosystem actors are demonstrated to innovate all but one sub-component of the business model to manage these opportunities and challenges, where some actors are innovating to a greater extent than others and in turn managing a greater number of opportunities and challenges. In addition, some ecosystem actors are demonstrated to proactively innovate their business model to drive ecosystem change, as compared to the ecosystem actors who reactively innovate their business model to adapt to change. It is argued that it is the ecosystem actors who proactively innovate a great number of sub-components of the business model who will enact a leadership role and steer the development of the ecosystem, whereas the other actors follow and will have to adapt to the ecosystem leaders. Thus, by combining ecosystem and business model innovation theory, it is demonstrated that in addition to that development at an ecosystem level induces business model innovation, business model innovation inversely induces ecosystem level development. / Elektrifieringen av tunga vägtransporter fortgår i Sverige. Flera elektrifieringstekniker växer fram och elektriska lastbilsmodeller adderas till lastbilstillverkarnas produktportföljer. Frågor kvarstår dock angående hur elektrifieringen av tunga vägtransporter kommer att utvecklas i praktiken, eftersom det har varit oklart vilka roller aktörerna i det framväxande elektriska tunga vägtransportekosystemet kommer att ta när det gäller vem som ska finansiera, bygga, äga, drifta och använda de tekniska komponenter som anses vara avgörande för denna övergång. Detta examensarbete adresserar detta problem genom en fallstudie av elektrifieringen av tunga vägtransporter längs E16 Borlänge - Gävle Hamn, baserad på intervjuer med företrädare för godsägare, åkerier, lastbilstillverkare, hamnmyndigheten, elnätsägare och laddinfrastruktursföretag. Genom att utforska de varierande uppfattningarna av övergången till elektrifierad tung vägtransport, bidrar fallstudien med insikter i hur ekosystemsaktörer hanterar möjligheter och utmaningar genom affärsmodellsinnovation och därmed bidrar till ekosystemets utveckling. Först och främst behandlar examensarbetet hur ekosystemsaktörerna uppfattar affärsmodellsrelaterade möjligheter och utmaningar med övergången till elektriska tunga vägtransporter, vilka roller dessa aktörer potentiellt skulle kunna tänka sig att ta i övergången och vilka roller som anses vara kritiska. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna identifieras ett stort antal möjligheter och utmaningar, samt olika uppfattningar om specifika möjligheter, utmaningar och roller. Dessa olika uppfattningar påstås bidra till komplexiteten i det framväxande ekosystemet, utöver de multilaterala och komplementära relationerna mellan dessa aktörer. Dessutom tyder resultaten på att sådan komplexitet skulle kunna hanteras av en eller flera ekosystemsaktörer som intar en ledarroll för att på så vis vägleda ekosystemsutvecklingen i dess tidiga skede. Vidare behandlas frågan kring hur ekosystemsaktörerna hanterar de upplevda möjligheterna och utmaningarna genom att innovera sina affärsmodeller och hur de därmed deltar i utvecklingen av ekosystemet. Från intervjuerna med företrädare för ekosystemsaktörerna påvisas det att ekosystemsaktörerna utvecklar alla utom en delkomponent av affärsmodellen, för att hantera möjligheter och utmaningar. Det framgår även att vissa aktörer innoverar sin affärsmodell i en större utsträckning än andra aktörer och därmed hanterar en större mängd möjligheter och utmaningar. Därtill belyses det att vissa ekosystemsaktörer förnyar sin affärsmodell på ett proaktivt sätt för att driva ekosystemsförändring, jämfört med de ekosystemsaktörer som förnyar sin affärsmodell reaktivt för att anpassa sig till förändring. Resultatet pekar också på att det är de ekosystemsaktörer som proaktivt förnyar ett stort antal delkomponenter av affärsmodellen som kommer att ta en ledarroll och styra utvecklingen av ekosystemet, medan resterande aktörer följer efter och kommer att behöva anpassa sig till ekosystemsledarna. Således, genom att kombinera ekosystems- och affärsmodellsinnovationsteori, påvisas det att utöver att utveckling på en ekosystemsnivå kan medföra affärsmodellsinnovation, kan affärsmodellsinnovation omvänt medföra ekosystemsutveckling.

Background: Swedish textile waste management ecosystem is recognized to be a multi-actor ecosystem as opposed to a single-actor scenario whereas actors tend to perform their activities single-handedly and in a fragmented manner. Participating actors, each play a significant role in handling and treating the textile waste but this fragmented system renders certain drawbacks. The main treatment of textile waste in Sweden is incineration which addresses environmental damages. This in particular is more worrying when textiles are used as a fuel. This highlights the necessity for the actors to perform in a network and expand their collaboration, thus move more efficiently towards development of a sustainable innovation and find an alternative for the current treatment of textile waste. Purpose: This study strives to investigate the challenges and at the same time opportunities of implementation of a collaborative business model for sustainable innovation. This has been achieved through taking benefits of value mapping tool and actor-mapping. The core values of actors have been identified which was continued by identification of their shared and conflicting values. Methodology: Pre-study was conducted in order to design and develop two mappings, “main actors mapping”, “actor’s activity mapping” which helped the authors and the interviewees to gain a better realization of the Swedish Textile Waste Management ecosystem through visualization. The process of data collection occurred through semi-structured interviews with Open-ended questions which resulted to rich detailed responses from the interviewees. Seven organizations as the representative of Swedish textile waste management ecosystem were reached and studied. The outcomes of the interview were analyzed by the aid of value mapping tool and led the authors to formulate the answer to the research question. Interview findings: Interview findings presents the outcome of the collected data in accordance with the purpose of the study and the answer to the proposed research question. Consequently, this chapter provides a description of the Activity classification in TWM eco-system in Sweden as an outcome of the pre-study, continued by expanding on the results of Actors mapping & their activities in TW eco-system and Activity mapping in relation to actors’ interactions, which were achieved by the aid of value mapping tool. This chapter is concluded by providing actors perspectives regarding the formation and the suitability of a collaborative business model for sustainable innovation on the basis of mapped values within textile waste scenario in Sweden. Analysis& Discussion: This study tends to present rich and comprehensive picture in a descriptive manner in regards with participating actors, their activities, collaboration and value-orientations within Swedish textile waste scenario and propose a solution to the identified short-comings of the system by investigating the potentials of a collaborative business model for sustainable innovation. The literature review confirm and support the interview findings and addresses the need for further dialogue and collaboration among actors while highlighting the need from moving from ego-centric business model to multi-actor business model. This chapter is concluded by the response to the research question.

Everyday ideas are born that change the world, ideas that beat the high-risk market of entrepreneurship. Relating to the question, what gives way to an optimal market establishment? The purpose of the thesis is to provide information related to what type of methodologies that contribute to the endeavours of a startup to successfully create a product that serves the markets needs. Achieved through careful and qualitative assessments of relevant sources in an abductive approach. The empirical findings from an observed startup serves as the basis for research, subsequently correlated and defined through scientific findings of the methodologies of the business model canvas, minimum viable product, and Lean Startup Methodology. The foundation of observations revolves around the startup company Swift, whose vision is to eliminate the risk of discrimination in the job-searching process through innovate and technical measures. Furthermore, quantitative data was gathered to assess the applicability of this study to the general startup market. The analyses of the startups utilization of the methodologies indicated flaws revolving human bias factors of interpreting data, and the effects of presenting minimum viable products to the market could effect the market establishment, relating to the customer perception within the innovation- spectrum. Conclusively, by utilizing methods that optimize multi-variable understanding, and continuous feedback by customers to validate market related hypothesises; give way to higher chances of an optimal product-market-fit.

Industry 4.0 is one of the fastest growing topics amongst both practitioners and academics. To this day, no definition of Industry 4.0 has reached consensus. However, some definitions can be considered more correct than others and the most accurate one is summarized as “Industry 4.0 is a concept for creating value throughout the whole value-chain”. This has been made possible through digital solutions, advanced technologies, which often are associated with Industry 4.0. This thesis started off finding the key aspects of Industry 4.0 and through a literature review it was concluded to be Cyber-Physical Systems (CPS) which will bring new innovative Business Models. The fundamental aspect of Industry 4.0 is data, data which has become available through the usage of CPS, data which will transform how business are conducted. This thesis aims to develop a better understanding for how CPS affects the Business Model. The thesis started with a literature review, investigating the value of information in a digitalized era. It was established that the value is found in the capability to monitor, remote control, optimize, and automate products and machines. Furthermore, it was also established through the literature review that manufacturing industries are becoming more services-focused and that value-creation is done through networking. Moreover, the Business Model Canvas was embraced as theoretical framework for what a business model should consist of. Data was gathered through semi-structured interviews with experts on the subject of Industry 4.0 and digitalization. The data was then compared to the theoretical framework. The results showed that CPS will not affect business models in any direct way as it is very well founded that the business model always should be based on the customer segment. However, CPS did have an indirect impact on business models i.e. through expected changes in customer relationships and distribution channels, but foremost, through changes regarding specialization and partnerships.