Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka det oberoende sambandet mellan självskattad motion respektive estimerad syreupptagningsförmåga och upplevelsen av att ha krafter kvar när man kommer hem efter en arbetsdag. Studiens frågeställningar var: Hur stor andel av befolkningen kan antas ha krafter kvar när de kommer hem efter arbetsdagen? Är självskattad motion och kondition oberoende påverkansfaktorer på upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen? Vilken av dessa mått kan i så fall bäst predicera denna upplevelse? Kan konditionstester i samband med hälostester uteslutas då vi önskar predicera upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen?     Metod Data har tillhandahållits från Previa AB. Materialet innefattar resultat från 2482 hälsotester som inkluderar en enkätanalys avseende hälsofrämjande faktorer samt ett submaximalt cykeltest (Åstrand). I en linjär regression har vi analyserat konditionstalet samt samtliga enkätsvars oberoende påverkan på enkätfrågan ”Jag upplever krafter kvar efter en arbetsdag” som beroende variabel. Vi har därefter valt att i denna studie begränsa oss till att vidare undersöka motion samt konditionstalet som oberoende variabler, kontrollerat för övriga signifikanta faktorer. Svaren på frågorna avseende motion samt krafter kvar har kategoriserats till nominaldata för uträkning av oddskvot.     Resultat Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att mellan 25-50% ej upplever krafter kvar efter arbetsdagen och därmed kan antas vara fysiskt och/eller mentalt utmattade. Kontrollerat för övriga signifikanta faktorer, fanns ett signifikant positivt samband mellan svaren på frågorna ”Jag känner att jag har krafter kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag” och ”Jag rör mig eller utövar friluftsliv så att jag blir andfådd minst 2 ggr/vecka” (P=0.000). Dock kunde inget oberoende samband påvisas mellan krafter kvar efter arbetsdagen och konditionstalet (P=0.358). Sannolikheten är dubbelt så hög för att en individ upplever sig ha kraft kvar efter en arbetsdag om denne är fysiskt aktiv jämfört med inaktiv (Oddskvot= 2.00).     Slutsats Självskattad motion har till skillnad från estimerad syreupptagningsförmåga ett oberoende samband med upplevelsen av krafter kvar efter arbetsdagen. Detta innebär att individens kondition inte direkt påverkar om denne känner sig utmattad efter arbetsdagen. Istället kan vi se att självskattad motion tillsammans med flera andra faktorer så som sömn, stress och psykosociala faktorer påverkar detta. Resultatet motsäger således de antaganden som tidigare gjorts i boken Effektiv Friskvård – Lönsammare Företag där författarna utifrån Karlqvists studie 2003 drar slutsatsen att många är helt utmattade efter en arbetsdag pga för låg syreupptagningsförmåga i förhållande till arbetets krav. Utfallet i denna studie talar således för att konditionstestet kan uteslutas då vi önskar kartlägga faktorer som predicerar krafter kvar efter arbetet.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.

Denna rapport är av en reflekterande karaktär. Den förmedlar arbetsprocessen och resultatet av ett projekt som gjorts i kursen examensarbete i medier: Dataspelsutveckling vt 2008. Verket som rapporten grundar sig på är en bana gjord för Unreal Tournament 3 (Epic Games, 2007). Banan skall uppnå mina egenstipulerade krav för att en bana skall vara välbalanserad. Texten inleds med en beskrivning av arbetsprocessen och de olika stegen som genomgicks. Den börjar med idén och går vidare i flertalet olika steg till det färdiga resultatet. Därefter visas den färdiga banan upp i form av bilder. Sedan följer en diskussion om resultatet och de problem som uppstod i arbetsprocessen. Slutsatsen är att förutom några få undantag så har min arbetsprocess fungerat bra. Jag anser mig ha skapat en multiplayer-bana som lever upp till mina egenstipulerade krav för en välbalanserad bana.

Följandet arbete är en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords – The Reawakening. I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete. I denna text ska jag även förklara hur precautionstridsystemet fungerar med alla matematiska beräkningar för att sedan beskriva mitt verk som praktiskt resultat av arbetet. I slutet av rapporten inleder jag med en diskussion där mitt arbete sammanfattas och problem behandlas som uppstått vid arbetets gång. Texten beskriver i sin helhet hur man kan gå tillväga för att balansera ett spelsystem såsom Dreamlords precautionstridsystem. Som resultat av mitt arbete kan betraktas mitt balanseringsverktyg och denna reflekterande text som förhoppningsvis kommer att inspirera läsaren och flera andra personer som är intresserad av att balansera dataspel.

Vindkraften har de senaste åren ökat kraftigt, både i antal verk och i producerad mängd energi. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlängts respektive förnyats. Riksdagen har också beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för en årlig produktion av 30 TWh el från vindkraft år 2020. Detta kan jämföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011. Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskällor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskällor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov. Detta är således vad denna studie undersökt. Studien baseras på en steg-för-steg modell som simulerar hur samverkan mellan de tre största produktionskällorna i Sverige, vattenkraft, kärnkraft och värmekraft förändras vid en ökad andel vindkraft. Resultatet från studien bekräftar att en större andel vindkraft ökar regleringarna av samtliga produktionskällor. Studien visar också att vattenkraftens reglerförmåga oftast är tillräcklig för att täcka det primära reglerbehovet. Reglerförmågan inskränks dock med större andel vindkraft till följd av att vattenkraften då oftare producerar nära maximal och minimal produktionsnivå. För värme- och kärnkraft visar resultatet att de nyttjas i större utsträckning för reglering vid ökad vindkraft. Deras totala produktion minskar men full produktionskapacitet kan fortfarande tillfälligt behövas. / In recent years, wind power has significantly increased in prevalence and in production of energy. Indications have been made, that this trend will continue as the funding through the Swedish “elcertifikatssystemet” and “vindpilotstödet” has been extended and renewed respectively. The Swedish parliament has also decided after an investigation by the National Energy Agency (Statens Energimyndighet) that in the urban and regional planning there should be prerequisites made for an annual output of 30 TWh of electricity from wind by 2020. This can be compared to the 6.2 TWh that was produced last year (2011). Previous studies have shown that an increase in wind power penetration increases the need for adjustments in other power generation plants. Of these studies, none have examined how Swedish power generation plants can work together to cope with this change in operation. Therefor this is what this study was chosen to investigate. The study is based on a step-by-step model that simulates the interaction between the three main production sources in Sweden, hydro, nuclear and thermal power generation plants, and how their operation cope with an increased share of wind power. The results from the study confirm that a higher penetration of wind power increases the amount of adjustments in every plant. The study also shows that the hydropower adjustment capability is often sufficient to cover the primary adjustment needed. However the adjustment capability is curtailed with a high penetration of wind power because the water power more often produces near maximal and minimal production levels. For thermal and nuclear power, the results show that they are used more extensively for adjustments with higher penetration of wind power. Their total production decreases, but full production may still be needed temporarily.

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta. Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform? Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform. I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation. / The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning.   Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn.   Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar.   Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form. Utöver detta har skriftliga källor från organisationen använts.   Resultat, slutsats: Det finns en öppen diskussion om och en tanke på att skapa balans mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet. På den högsta nivån finns en övertygelse om att verktygen är effektiva och att alla måste äga uttrycket gemensamt, men nivå 2 och 3 upplever målen som många och har svårt att komma ihåg dem. Kritiken mot systemet skjuter in sig på att målen är otydliga. Det grundläggande antagandet är att det på vetenskaplig väg går att mäta för att driva förändring. Bakom ambitionen att skapa balans finns dels omgivande faktorer som de avtal med regeringen som organisationen verkar under, dels den egna organisationens och medarbetarnas egenart där de tre undersökta nivåerna menar att friheten tidigare var först för stor och att disciplinen sedan var för hård.   Förslag till fortsatt forskning: Vad händer i ett integrerat styrningssystem av värde­grunder och det balanserade styrkortet när det ska förändras? Hur ser processen ut när Sveriges Radio förändrar styrningssystemet i samband med nästa avtal?

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ”omnibalancing-teori” hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ”omnibalancering” såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack. Därför står Turkiet emot ett kurdiskt självstyre i Västra Kurdistan, syriska Kurdistan (Rojava), som har ideologiska kopplingar till den kurdiska rörelsen i turkiska Kurdistan (Norra Kurdistan). Med hänsyn till andra faktorer i relationer mellan stater (t ex i Turkiets relation till Södra Kurdistan) kan man uppmärksamma ekonomi- och energifrågorna. Vidare visar resultaten av fallstudier att etniska problem som ett internt hot påverkar statens utrikespolitik och alliansbeteende.

<p>Följandet arbete är en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords – The Reawakening.</p><p>I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete. I denna text ska jag även förklara hur precautionstridsystemet fungerar med alla matematiska beräkningar för att sedan beskriva mitt verk som praktiskt resultat av arbetet. I slutet av rapporten inleder jag med en diskussion där mitt arbete sammanfattas och problem behandlas som uppstått vid arbetets gång. Texten beskriver i sin helhet hur man kan gå tillväga för att balansera ett spelsystem såsom Dreamlords precautionstridsystem. Som resultat av mitt arbete kan betraktas mitt balanseringsverktyg och denna reflekterande text som förhoppningsvis kommer att inspirera läsaren och flera andra personer som är intresserad av att balansera dataspel.</p>