Research has shown that curiosity, professional self-doubt, deliberate practice, supervision and constructive coping skills provide good conditions for further development as an effective psychotherapist. Furthermore, research has shown that there seems to be a connection between the psychotherapist's well-being and treatment outcome. Several studies have shown that good self-care strategies reduce stress and prevent burnout, and highlight the importance of finding a balance between professional and personal life. The purpose of this study was to investigate how licensed psychotherapists view the need to maintain and further develop their psychotherapeutic competence, and how they relate to the balance between professional work and personal self-care. Six licensed psychotherapists were interviewed using semi-structured interviews, which were analyzed with systematic text condensation. The results showed that all of the participants remained interested in developing as a psychotherapist mainly through further education, but there were large individual differences in the perceived need for supervision and to systematically evaluate their own work. All participants highlighted self-care as important and had their own specific strategies. The participants also described how the organisation of their work affected their possibilities for both further development and their need for self-care. One conclusion of the study is that structures of supervision and evaluation of psychotherapies, both in public and private healthcare, are important areas of development, as well as providing conditions for psychotherapists self-care.

Notifikationer är idag den mest använda funktionen inom mobiltelefonen och är designade för att kräva användares tid och uppmärksamhet. Mobiltelefoner har däremot funktioner som tillåter användaren att begränsa sina notifikationer. Trots detta används dessa funktioner sällan, och det är därför nödvändigt att designa notifikationerna som stöttar användare att avväga notifikationers relevans. Det har skett en utveckling där ökad mängd notifikationer har bidragit till att användare upplever stressrelaterade känslor och en sämre prestation. Tidigare forskning visar att notifikationers ljudliga och haptiska signaler är de som användare oftast uppmärksammar. Däremot sker två tredjedelar av människans uppfattningsförmåga genom visuella system, och tidigare studier uttrycker behov av en djupare förståelse kring de grafiska elementens inverkan. Syftet med studien var att undersöka hur notifikationer kan designas för att bibehålla användarens uppmärksamhet på en uppgift i de situationer där användaren inte vill bli distraherad. En designorienterad ansats med kvalitativa metoder har genomförts, där designriktlinjer har identifierats från litteraturen. Designriktlinjerna användes för att skapa en prototyp vilken sedan tillämpades som verktyg i en uppgiftsbaserad utvärdering. Studien resulterade i fyra reviderade designriktlinjer som avser att stödja designers i att främja en balans mellan att uppmärksamma notifikationer som är relevanta för användare utan att orsaka störningsmoment. Dessa designriktlinjer kopplar an till prioritetshantering, information, balanserad belastning och grafisk presentation. / Notifications are currently the most widely used feature within mobile phones and are designed to demand users' time and attention. However, mobile phones provide features that allow the user to limit their notifications. Despite this, these features are rarely utilized, and therefore, it is necessary to design notifications that support users in assessing the relevance of notifications. There has been a development where an increased number of notifications have contributed to users experiencing stress-related feelings and decreased performance. Previous research shows that users often pay attention to auditory and haptic signals of notifications. However, two-thirds of human perception occurs through visual systems, and previous studies express the need for a deeper understanding of the impact of graphical elements. The purpose of the study was to investigate how notifications can be designed to maintain the user's attention on a task in situations where the user does not want to be distracted. A design-oriented approach with qualitative methods has been conducted, where design guidelines have been identified from the literature. The design guidelines were used to create a prototype, which was then applied as a tool in a task-based evaluation. The study resulted in four revised design guidelines aimed to support designers in promoting a balance between paying attention to notifications that are relevant to users without causing disturbances. These design guidelines relate to priority management, information, balanced load, and graphic presentation.

Double Trouble at Bank Noir (2022) är ett digitalt partyspel som utvecklades i en kurs vid Högskolan i Skövde. Vid speltest framkom det att karaktärerna var ojämnt balanserade och detta påverkade spelarnas upplevelse av spelet. En balanseringsmodell skapades som sedan användes för att balansera om ett flertal karaktärer och en ny version av spelet skapades. Studien undersöker hur spelare uppfattar karaktärsbalansen i spelet genom att jämföra två versioner av spelet. En version där balanseringsmodellen används samt en version där modellen inte användes. Deltagarna i studien upplever den version av spelet där modellen används som mer rättvis, dock påverkas fortfarande spelupplevelsen i för stor utsträckning, av vilka karaktärerspelarna får. Den balanseringsmodell som användes stämmer inte helt överens med spelarnas uppfattning om vilka förmågor som är viktiga i spelet. Ett framtida arbete blir därför att anpassa balanseringsmodellen efter deltagarnas svar, balansera om karaktärerna och skapa en ny version av spelet.

Denna vetenskapliga essä undersöker möjligheterna att finna balans i förskollärarrollen när det kommer till arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet. Studien sker till största del på en förskola i Stockholmsområdet där jag själv arbetar som förskollärare, med undantag för vissa gestaltningar som skett på tidigare arbetsplatser. Vi lever ett mätbarhetssamhälle idag, där resultatfokuset tar mer plats vilket märks även inom de olika skolformerna där förskolan är den första instansen. Denna studie syftar till att försöka finna balans i förskollärarrollen mellan det praktiska arbetet i barngrupp och det administrativa arbetet som kräver tid ur det praktiska arbetet i barngruppen. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) beskriver hur förskolans utbildning alltid ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att skapa en förståelse för den stora mängd administration som krävs inom förskolan idag och ställer sig frågande till vad som egentligen är av vikt att administreras. Genom att använda mig av gestaltningar, deltagande observationer med influenser av aktionsforskning kopplat till Bornemarks mätbarhetsbegrepp, Aristoteles tankar om klokhet och Forssell & Ivarsson Westermarks texter om administration gör jag en resa genom den administrativa världen och vad den kan tänkas ge tillbaka, liksom ta från den utbildning jag önskar ge till barnen i förskolan.   En mening som återkommer genom uppsatsskrivandet är ta tillvara dessa stunder. Mina reflektioner kretsar kring vilka stunder jag ska ta tillvara och hur den praktiska kunskapen jag som förskollärare utvecklar, kan tänkas användbar genom att administreras. Kan jag i min förskollärarroll utveckla mitt praktiska kunnande framåt genom ett administrativt arbete? Jag vill få fatt i vad som sker om jag ibland lyfter blicken mot barnen istället för att ta tillvara dessa stunder av administrativa arbetsuppgifter utanför barngruppen. Vad kan det tänkas ge för effekter i det långa loppet när det kommer till min roll som förskollärare, barngruppens utbildning och samhället i sig? / Seize these moments – on preschool teachers’ ability to balance wisely between their work with children and administration This scientific essay examines the possibilities of finding balance in the preschool teacher's role when it comes to working in children´s groups and the administrative work. The study mostly takes place at a preschool in the Stockholm area where I myself work as a preschool teacher, along with certain characterizations that took place at previous workplaces. We live in a measurability society today, where the focus on results takes up more and more space and this is also noticeable within the various school forms where the preschool is the first instance. This study aims to try to find a balance in the preschool teacher's role between the practical work in the children's group and the administrative work that requires more and more time from the children. The curriculum for preschool (Lpfö 18) describes how preschool education should always rest on a scientific basis and proven experience. This study aims to create an understanding of the large amount of administration required in preschools today and questions what’s important to be administered in the long run. By using representations, participatory observations with influences from action research linked to Bornemark's concept of measurability, Aristotle's thoughts on wisdom and Forssell & Ivarsson Westerberg's text on administration, I make a journey through the administrative world and what it can conceivably give back, as well as take from the education I wish to give to the children in preschool.   A sentence that recurs throughout the essay writing is seize these moments. My reflections revolve around which moments I should take advantage of and how the practical knowledge I develop as a preschool teacher can be considered useful by being administrated. In my role as a preschool teacher, I wonder how I can develop my practical skills going forward through administrative work. I want to understand what happens if I sometimes focus on the children instead of taking advantage of these moments of administrative work outside the children's group. What kind of effects can it conceivably have in the long run when it comes to my role as a preschool teacher, the children's group's education, and society itself?

Det flexibla arbetet ses som ett familjevänligt upplägg som kan underlätta för föräldrar att få ihop vardagen. Men relationen mellan flexibelt arbete och balansen mellan arbete och privatliv är tvetydig likaväl vilka konsekvenser det har för föräldrar som ska få ihop en vardag med arbete och barn. Trots att forskning indikerar att flexibelt arbete är alltmer vanligt förekommande och att det möjliggör för anställda att integrera arbete och familjeliv i allt större utsträckning, inte minst genom möjligheten att vobba, saknas idag forskning om fenomenet vobb. Vobb, som är vanligast bland kvinnor, kan vara en möjlighet för att få ihop vardagen, men det kan också tänkas bidra till otillräcklighet där ansvaret för familjen kombineras med ett alltmer gränslöst arbete. Att skapa goda förutsättningar för att balansera arbete och privatliv är inte bara viktigt för individen utan även för arbetsgivaren, för att undvika att individer lämnar arbetslivet i förtid. Därför är syftet med denna studie att undersöka och beskriva hur kvinnor med flexibla arbeten upplever situationen vobb. Fem kvinnor har deltagit i denna studie där en kvalitativ metod har använts. Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Materialet analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Denna studie visar att vobb upplevs som en möjlighet i arbetslivet för att kunna hantera krav från båda domänerna och att hålla sig konkurrenskraftig. Däremot indikerar studien att vobb kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa i form av ökad stress. Det upplevs även ha en negativ inverkan på barnen som påverkas av föräldrarnas frånvaro. Detta visar att det behövs en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare i vad som förväntas och vilka förutsättningar och gränser som bör finnas på plats innan flexibilitet och vobb kan nyttjas i arbetet. / Flexible work is perceived as a family-friendly approach that can facilitate parents' daily life. However, the relationship between flexible work and the balance between work and private life is ambiguous. Flexible working enables us to integrate work and family life, particularly through the possibility of working while caring for sick children (vobb), there is currently a lack of research on the phenomenon. Vobb is most common among women and could be a means of managing life, but it could also contribute to feelings of inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to investigate how women with flexible jobs experience vobb. Five women participated in this study, for which a qualitative method was used. The data collection was conducted through semi-structured interviews and the material was analyzed according to qualitative content analysis.  This study shows that vobb is experienced as an opportunity in work, to be able to handle demands and to remain competitive. However, the study indicates that vobb can have negative health consequences in the form of stress and have a negative impact on children. This suggests a dialogue between employers and employees regarding expectations, conditions and boundaries before vobb can be utilized in work.

Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Genom att företagen påvisar dessa bristerförsämras hållbarhetsredovisningens kvalitet. De försöker på ett missvisande sätt försköna sin verksamhet genom olika legitimeringsstrategier vilket är något som intressenterna behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning kring verksamhetens påverkan. / Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Corrective action is the most common strategy because some form of action link to the negative information is most often detected. As companies demonstrate these shortcomings the quality of sustainability reporting deteriorates. They try in a misleading way to refine their operations through different legitimation strategies, which is something that the stakeholders need to have knowledge of in order to be able to take a position on the impact of the operations.

I samband med Covid-19 pandemin tvingades många organisationer att snabbt ställa om till distansarbete. Förändringen av arbetssätt medförde nya krav, inte minst för chefer vilka tvingas leda på distans genom digitala verktyg och kommunikationsplattformar. Tidigare forskning angående arbetssituationen fokuserar främst på medarbetarens arbetssituation, varvid denna studie ämnade undersöka chefers psykosociala arbetssituation vid påtvingat distansarbete samt hur distansarbete har påverkat chefernas ledarskap. För att svara på syftet formulerades två forskningsfrågor: Hur upplever cheferna sin arbetssituation på distans? Samt Vilka erfarenheter har cheferna av distansarbetet? Det teoretiska ramverket för studien bestod av teorier behandlande motivation och hälsa i arbetslivet, teorier som ansågs lämpliga för att belysa och förstå chefers arbetssituation på distans. För att fånga chefers upplevelser användes en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer med chefer genomfördes. En tematisk analys av empirin har legat till grund för studiens resultat, och analysen har genomförts genom en pendling mellan empiri och teori, således har studien en abduktiv tendens. Resultatet visar att den hastiga och ofrivilliga omställningen till distansarbete lämnat cheferna att själva hantera situationen där deras kompetens och erfarenhet som chefer har varit en förutsättning i skapandet av nya strukturer och strategier för distansledarskap. Chefernas prestationskrav och arbetsbörda har ökat då de på egen hand har tvingats hantera förändringens konsekvenser där den största förändringen utgör chefernas förlust av kontroll, vilken bland annat har tvingat dem till en ökad grad av tillit i skapandet av distansrelationer till medarbetarna. Den sociala distanseringen och saknaden av fysisk interaktion konkluderas vara den mest utmanande faktorn med distansledarskap, dels utifrån känslan av social isolering och ensamhet, dels svårigheter att fullgöra sitt chefsansvar. Emellertid har cheferna upplevt en tydlig ökad balans i sin vardag vilken kan bidra till chefernas preferens att i framtiden tillämpa ett hybridarbetsliv med en blandning av arbete på distans respektive på arbetsplatsen.

No description available.

Fall och dess följder är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall är en av de många viktiga förebyggande insatserna i sjukvården. Med tanke på att andelen äldre ökar i Sverige och allt fler äldre bor kvar hemma, där en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvården kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att användandet av höftskyddsbyxor, träning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgångsrika åtgärderna. / Fall and its consequences is a great problem in the public health all over the world. The preventive effort from nurses to reduce falls is one of many important actions in nursing. Because of the increasing amount of older in Sweden and the older living longer in their own homes, where most of the falls take place, a systematic review was made to examine what a nurse in public health service could do to decrease the fall risk. It appeared that use of hip-protectors, training of balance- and muscular strength and education seems to be the most successful actions.

Introduktion: Två till tre barn beräknas årligen födas med diagnosen Congenital disorder of glycosylation (CDG). Flera symptom kan kopplas till diagnosen och däribland balans- och koordinationssvårigheter. Fysioterapi används för att hjälpa individen att hantera motoriska besvär, vilket gör fysioterapi till en viktig del i behandlingen. Då diagnosen fortfarande är relativt nyupptäckt är kunskapsgrunden gällande fysioterapi och dess applikation på patientgruppen relativt liten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av fysioterapeutiska behandlingsmetoder hos barn och ungdomar med balans- och koordinationssvårigheter, vid utvecklings koordinationsstörning (DCD) och sjukdomar liknande Congenital Disorders of Glycosylation (CDG).  Metod: PICO användes till att utforma sökord till de två frågeställningarna. Totalt 12 sökningar utfördes i databaserna, Pubmed, Sage journals, Cinahl och ScienceDirect. I dessa databaser valdes totalt 20 artiklar ut för att besvara syftet. Resultat: Samtliga studier presenteras i en PICO tabell. Vid balanssvårigheter är de vanligaste interventionerna olika typer av styrketräning, motiverande aktiviteter som utmanar balansen som till exempel Taekwondo samt balansspel i exergames. Vid koordinationssvårigheter är de vanligaste interventionerna lekfulla och utmanande för den motoriska funktionen, som Neuromotorisk träning eller utmanande spel med Wii-fit där barnen behöver tänka extra på sitt rörelsemönster eller balans. Konklusion: Den vetenskap som finns idag visar att fysioterapi har en god effekt vid balans- och koordinationssvårigheter för diagnoser där dessa två symptom är mycket vanligt förekommande, till exempel vid utvecklings koordinationsstörning och cerebral pares. Det visar även på att mer forskning behövs för framtiden för att kunna svara på vilka interventioner som specifikt kan anpassas till CDG patienten.