Denna uppsats tar upp ämnet inkludering av elever i skolan. Det ämnet är i dag en högst aktuellt fråga. För att förstå vad inkludering innebär tar jag del av hur inkluderingen har sett ut historiskt och hur det har förändrats under tid. Arbetssättet i skolorna för elever med särskilda behov är att de mer och mer ska inkluderas i klasserna. I essän reflekterar jag över hur jag arbetar med inkludering och jag tar hjälpa av olika etiska teorier. Skollagen föreskriver att elever ska få sitt stöd inom den elevgrupp de tillhör. Syftet och målet att alla elever ska inkluderas är bra, men många gånger leder det till en viss exkludering av eleven istället. Elever klarar inte alltid av kraven som blir i ett stort sammanhang, som en klassrums situation innebär och det kan påverka elevens kunskapsutveckling. Som min arbetssituation ser ut idag dras jag mellan den enskilde eleven och resten av gruppen, så hur kan jag hantera dessa situationer som pedagog? / This essay focuses on the subject of including all pupils in the classroom. It is a relevant topic in today’s school politics. To be able to understand the concept of including all pupils in the classroom, I have studied the topic from a historical perspective, as well as how it has changed over time. Pupils with special needs are today supposed to be a part of a class in almost every school. In my essay I reflect over my own experience and different ethnical theories. Due to the school law every pupil is entitled to the necessary support in their class. The intention is good but sometimes it leads to exclusion of the student instead. Some pupils find it hard to cope with the classroom situation and that can affect their learning journey in a negative way. In my own profession I am torn between the pupil with special needs and the class; how can I handle these situations in the best possible way?

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få en bättre bild av hur skolbibliotekarier på grundskolor i Umeå kommun arbetar med tillgängliga medier. Fem skolbibliotekarier intervjuades om hur de arbetade gentemotelevgrupperna, hur de upplevde att behovet av tillgängliga medier såg ut och om de anpassade sitt arbetssätt gentemot olika målgrupper för tillgängliga medier. De inspelade intervjuerna transkriberades, och bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att skolbibliotekariernas arbete med tillgängliga medier präglas av; ett engagemang att hjälpa elever med läsnedsättningar; samarbete med lärare och specialpedagoger; och ett individuellt snarare än gruppbaserat bemötande av eleverna. Skolbibliotekarierna upplevde att situationen för elever med behov av tillgängliga medier är ojämlik som resultat av olika ekonomiska resurser hos skolorna. Bakomliggande orsaker till denna ojämlikhet diskuterades. Det konstaterades att den digitala utvecklingenhar lett till positiva utvecklingar för skolbibliotekariernas arbete, men att den också presenterat nya problem som kräver IT-kompetens av  skolbibliotekarien. Slutligen konstaterades att behovet av tillgängliga medier inte ökat, men att en rad faktorer resulterat i ökad användning. Detinsamlade materialet analyserades också utifrån Anders Øroms sex bibliotekarieidentiteter, och det konstaterades att skolbibliotekarierna i sitt arbete med tillgängliga medier i hög grad präglas av socialarbetareidentiteten, med inslag av kulturförmedlaridentiteten ochinformationsförmedlaridentiteten.

No description available.

On January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden. Through both document analysis and interviews, this paper examines how the central principles of the Convention regarding the best interests of the child and the child's right to participation are reflected in the assessment process off LSS (the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) services in several municipalities in Sweden. Guidelines from six municipalities and interviews with nine support administrators have been analyzed using thematic analysis. The results indicate that the guidelines contain references to the Convention, but they are too broadly written to offer support to administrators in their work. The guidelines more often urge compliance with the Convention rather than providing information on how to achieve it. Instead, colleagues are seen as the primary support for administrators. Additionally, administrators rely heavily on the parents of the children, who play a significant role in the investigative work. Administrators perceive that they have been working in line with the principles of the Convention for a long time and that its incorporation did not bring about changes in their work, as the best interests of the child and the child's participation were already inherent in LSS. However, there are still significant difficulties in assessing the best interests of the child, using the best interests as an approach, and involving children. Communication difficulties among children are the major limitation, along with the fact that the most common interventions for children also aim to meet the needs of the child's parents and siblings. / Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Genom både en dokumentstudie och en intervjustudie har denna uppsats undersökt hur barnkonventionens centrala principer om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet framträder i några kommuners handläggning av LSS-insatser. Riktlinjer från sex kommuner och intervjuer med nio LSS-handläggare har analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att riktlinjerna innehåller skrivningar om barnkonventionen, men är för generellt skrivna för att erbjuda handläggarna stöd i deras arbete. Riktlinjerna framför i större utsträckning uppmaningar till att följa barnkonventionen än information om hur detta ska göras. Istället är det kollegor som är det största stödet för handläggarna. Därtill tar de mycket stöd av föräldrarna till barnen som spelar en stor roll för utredningsarbetet. Handläggarna upplever sig ha arbetat utifrån barnkonventionens principer en längre tid och att inkorporeringen inte medförde betydande förändringar i deras arbete. Detta utifrån att barnets bästa och barns delaktighet redan fanns inskrivet i LSS. Samtidigt finns det fortsatt stora svårigheter i att bedöma barnets bästa, använda barnets bästa som ett tillvägagångsätt samt att få barnen delaktiga. Här är kommunikationssvårigheter hos barnen den största begräsningen, tillsammans med det faktum att de vanligaste insatserna till barn även syftar till att tillgodose behov hos föräldrar och syskon till barnet.