BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden. Under dessa undersökningsområden visade det sig att barnen svarade och resonerade på liknande sätt, fast på olika nivå utifrån ålder. Barn i alla åldrarna visade sig vara mycket positiva till engelska. De hade också en stor förståelse för engelskans influenser i vår vardag och i våra liv. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lärande hos barnet. Den negativa stressen påverkar barnets utveckling och lärande negativt. Det kan visa sig på förskolan genom att barnet är trött, okoncentrerat, har magsmärtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen. Leken är en viktig del i förskolan. Genom leken utvecklas barnet och bearbetar sina känslor tillsammans med andra.SYFTE: Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna på förskolan upplever att barn är stressade, samt vilka arbetsmetoder som används för att förebygga barns negativa stress. Ett delsyfte är att söka svar på hur pedagogerna anser att positiv/negativ stress påverkar barnets utveckling och lärande.METOD: Vi har i denna kvalitativa undersökning om barn och stress i förskolan använt oss av self report som redskap för att ta del av pedagogers upplevelser om ämnet. Undersökning är gjord på 11 pedagoger. Pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter med barn i åldrarna 1-6år.RESULTAT: Undersökningen har visat på att de deltagande pedagogerna upplever att barnen är stressade och det visar sig genom olika beteenden hos barnen. Det har också framkommit att pedagogernas struktur och planering av verksamheten har betydelse för att hjälpa dessa barn. Ytterligare visar undersökningen hur stressade pedagoger påverkar barnen i verksamheten genom sitt förhållningssätt. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 – 5. Vi motiverar val av teori och vi skriver även om vårt urval, genomförande,etiska principer, tillförlitlighet och giltighet.4RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att flera av barnen uppfattar döden som någothemskt och läskigt, samt att man dör genom sjukdom, olycka eller av ålder. Några av barnenhar även svarat att de tror att man dör för att alla människor på jorden ska få plats.Flera av barnen har aldrig varit med om att någon dör och visste därför inte hur det kändes.Efter döden tror många av barnen att man kommer till himlen eller helvetet, att man föds pånytt eller att själen vandrar vidare till en ny människa eller ett djur. Sex av barnen tror att mankommer till himlen eller till helvetet. Två flickor tror att man föds på nytt, att själen gårvidare till en ny människa eller till ett djur. Barnen pratar om döden ibland, främst när det harhänt något. En flicka vill prata mer om döden, men det är aldrig någon som frågar henne. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla. Något som vi kunde se var att barn behöver ha tillgång till en tryggmiljö och trygga vuxna som kan ge dem hjälp och stöd, som lyssnar och bekräftar dem samthjälper barnen att sätta ord på sina känslor.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts. Urvalet består av sex pedagoger verksamma i förskolan på fem olika avdelningar i Västra Götaland.ResultatResultatet visar att pedagogerna som deltar i studien har en positiv inställning till att vistas i utemiljön och att arbeta med utomhuspedagogik. De beskriver naturen som världens bästa lekplats och menar att övervägande delen av den verksamhet som sker inomhus i förskolan kan flyttas ut. Pedagogerna anser att om föräldrarnas erfarenheter eller intressen av naturen är otillräckliga kan det bli till nackdel för barnen i förskolan när de ska vistas utomhus. Pedagogerna påtalar också att upplevelsen är väsentlig utomhus och att alla sinnen är aktiverade där. Vikten av att lära om naturen i dess autentiska miljö och hur den ostrukturerade utomhusmiljön kan stimulera barnens motorik, fantasi och samarbete belyses. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum. Sammanlagt intervjuades 10 barn.RESULTAT:De resultat som denna studie genererat visar att de intervjuade barnen har en stor uppfattning om vuxnas yrke för deras låga ålder. Detta bekräftas utifrån vad barnen svarat och vad som anges i litteraturen samt framkommit i tidigare forskning. Sexåringar kunde på ett korrekt sätt berätta om föräldrarnas och deras bekantas arbete. Deras uppfattningar om arbete har att göra med det som de ser vuxna utföra och de kunde med lätthet nämna mer än ett yrke vardera. Sexåringarna ser nödvändigheten med att ha kunskaper och träning samt att skaffa utbildning som faktorer för att få vissa yrken. Sexåringarna har en tydlig uppfattning och ser sambandet mellan arbete och pengar. De förstår den grundläggande mekanismen med att ha pengar för att köpa nödvändiga saker. Sexåringar berättade med egna ord om deras uppfattningar och erfarenheter om olika arbetsplatser.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrån två olika perspektiv både den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god självkänsla tas upp utifrånolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen är det dock endast den motoriskasjälvkänslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och själen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka om barnets motoriska färdigheter har ettsamband med vår tolkning av barnets motoriska självkänsla, detta utifrån barnetsgenomförande av förutbestämda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering använts. En observation samt en muntlig enkät gjordes itvå förskoleklasser på landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn. Ett rörelsepass observerades,där barnens motorik låg i fokus. Vid den muntliga enkäten framgick frågorna på ett sådant sättatt barnens grad av motorisk självkänsla gick att utläsa.RESULTAT:Vi kan se ett samband mellan barns grad av motorisk självkänsla och deras motoriskafärdigheter. Framförallt ser vi att finmotoriken verkar ha ett samband med denna självkänsla.De flesta barnen hade relativt god motorik, dock med vissa undantag.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Vi har använt oss av gruppintervjuersom har bestått av tre barn i varje grupp. Intervjufrågorna har utgått från en bok därkonfliktsituationer utspelats. Boken har använts för att fånga barnens intresse och därefter har frågorna ställts.RESULTAT:Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analys och delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är fungerande samspel, bristande samspel och konflikthantering. Den vanligaste uppfattningen av ett fungerande samspel var att man lekte med varandra. Den mestförekommande uppfattningen vid bristande samspel var att det visade sig i fysisk handling. Den vanligaste uppfattningen av konflikthantering var att man sade förlåt till den man gjort något dumt mot. / Program: Lärarutbildningen

This thesis examines which function the information technology may have in thechildren's library, with the example from two library computer programmes. One is anexpert system, Hedvig, which will help children to choose and to find books, and theother is a computer game, The mysterious signs, that will teach children library user education.The main question is: What conceptions do the project-leaders, the children'slibrarians and the children have concerning the function of these two programmes in thechildren's library?The study is based upon qualitative interviews with two projects-leaders, fourlibrarians, three computer programmers and twenty-eight children.The theoretical material consists of examples on other library computer programmesfor children developed in Denmark and USA, some American studies in children'sabilities to use computerized information retrieval systems, and studies concerningchildren's relations to computers.The adult's conceptions of the computer programmes are divided into categories asfollows: Democracy, aspect of sex, complement, marketing, reading promotion,development of competence, information technology development, pedagogics, adulteducational activities, compensation and armusement, pedagogics, usefulness,effectiveness and information. These categories shall be seen as the conclusions of the thesis.

The aim of this Bachelor thesis is to gain an insight into whatgirls and boys choose to read in their spare time. Thetheoretical perspective with which the subject matter isviewed is that of gender and genre. I would like to see ifthere are differences or similarities in their choice of genre.The material stems from a promotional reading projectconducted in the summer of 2012 aimed at children in theage group 6-16. The number of participation children were146 an 730 books were read. They were divided into agegroups and genres respectively.The analytical method is a quantitative and qualitativecontent analysis. The findings of the children’s free choice ofgenre when selecting books are presented in diagrams.The result of the analysis is in accordance with previousresearch regarding children’s reading habits with fewexceptions. Girls read more than boys and also read moreacross the genres. Boys read books up to age 12 and thentheir interest declines. Both genders prefer to read authors oftheir own respective gender and detective stories are popularwith both boys and girls. More effort needs to be invested inpromotional reading projects in order to keep up the interestin reading for both boys and girls. / Program: Bibliotekarie