<p>The thesis presents descriptions and analyses of the municipal-based work that precedes service provision in child welfare, i.e. referrals where concerns regarding children and adolescents are made from professionals and general public and the processing of these referrals within child welfare agencies. The central focus lies to examine the importance of organisational factors – such as formal structures, resources and working methods – in this work. The empirical material in studies 1-3 consists of data collected on location in 100 municipalities during 2001-2002 augmented with official statistics and register data. Data in study 4 consists of telephone interviews in the city of Stockholm’s 18 districts, written material and in-depth interviews in one of the districts.</p><p>Study 1 describes the extent and nature of referrals to child welfare agencies. The study shows that the extent of Swedish referrals occupies a medium position in an international perspective, that referrals mainly concern adolescents, and that child referrals to a comparatively little extent concern abuse and neglect.</p><p>Study 2 analyses the association between agency collaborative involvement with mandated reporters and referral rates. The association is overall marginal, indicating that merely the presence of collaboration in child welfare has poor effects on case finding.</p><p>Study 3 analyses the association between organisational factors and the provision of child welfare services. To some extent, the results suggest that personnel resources are linked to the extent of services provided to younger children. Specialisation in various forms, however, is not associated with variations in service provision.</p><p>Study 4 describes and analyses the impact of organisational solutions in line with New Public Management. The results indicate that this theoretical/ideological idea has limited practicality in concrete child welfare work.</p><p>An introductory section presents a comprehensive background to and the theoretical framework of the four studies. The theoretical framework consists principally of concepts and reasoning derived from new institutional theory. This framework is used to discuss results generated from the four studies. Specific attention is given to institutions and ideas in child welfare that have a ‘taken for granted’ status, such as early interventions, collaboration and the presumed appropriateness of a range of organisational settings.</p>

<p>Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.</p>

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den. För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn. Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.

The thesis presents descriptions and analyses of the municipal-based work that precedes service provision in child welfare, i.e. referrals where concerns regarding children and adolescents are made from professionals and general public and the processing of these referrals within child welfare agencies. The central focus lies to examine the importance of organisational factors – such as formal structures, resources and working methods – in this work. The empirical material in studies 1-3 consists of data collected on location in 100 municipalities during 2001-2002 augmented with official statistics and register data. Data in study 4 consists of telephone interviews in the city of Stockholm’s 18 districts, written material and in-depth interviews in one of the districts. Study 1 describes the extent and nature of referrals to child welfare agencies. The study shows that the extent of Swedish referrals occupies a medium position in an international perspective, that referrals mainly concern adolescents, and that child referrals to a comparatively little extent concern abuse and neglect. Study 2 analyses the association between agency collaborative involvement with mandated reporters and referral rates. The association is overall marginal, indicating that merely the presence of collaboration in child welfare has poor effects on case finding. Study 3 analyses the association between organisational factors and the provision of child welfare services. To some extent, the results suggest that personnel resources are linked to the extent of services provided to younger children. Specialisation in various forms, however, is not associated with variations in service provision. Study 4 describes and analyses the impact of organisational solutions in line with New Public Management. The results indicate that this theoretical/ideological idea has limited practicality in concrete child welfare work. An introductory section presents a comprehensive background to and the theoretical framework of the four studies. The theoretical framework consists principally of concepts and reasoning derived from new institutional theory. This framework is used to discuss results generated from the four studies. Specific attention is given to institutions and ideas in child welfare that have a ‘taken for granted’ status, such as early interventions, collaboration and the presumed appropriateness of a range of organisational settings.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården. Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades.

The main purpose of this study is to examine and gain increased knowledge concerning the legal security of children taken into protective care. The purpose is also to enable contemporary social workers to reflect around phenomena in today´s social work, among other things how investigations are carried out surrounding children taken into protective care thought this historical study. To find out how social workers dealt with caretakings I have chosen to examine the personel files that the social workers compiled for each child and also interview a man who worked as a social worker at the time of the investigation. The paper is divided into two part studies were the first one studies legal security through Mattsson´s (2002) further development of KjÆnstad’s way to analyse legal security, namely through investigating the clarity of the law, procedural rules and the comtetenay of the social workers. The second part study focuses on the social documentation based upon the terminology real, substantial and adequate. The result of the study shows that the law was clear, but the language and terminology could be difficult to grasp. There were procedural rules but no outspoken demands for a particular education. The personal files were often to the point and contained substantial information but lacked in adequacy.

<p>The main purpose of this study is to examine and gain increased knowledge concerning the legal security of children taken into protective care. The purpose is also to enable contemporary social workers to reflect around phenomena in today´s social work, among other things how investigations are carried out surrounding children taken into protective care thought this historical study. To find out how social workers dealt with caretakings I have chosen to examine the personel files that the social workers compiled for each child and also interview a man who worked as a social worker at the time of the investigation. The paper is divided into two part studies were the first one studies legal security through Mattsson´s (2002) further development of KjÆnstad’s way to analyse legal security, namely through investigating the clarity of the law, procedural rules and the comtetenay of the social workers. The second part study focuses on the social documentation based upon the terminology real, substantial and adequate. The result of the study shows that the law was clear, but the language and terminology could be difficult to grasp. There were procedural rules but no outspoken demands for a particular education. The personal files were often to the point and contained substantial information but lacked in adequacy.</p>

Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa? Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm. I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial. Studiens resultat visar att det i dagens sociala barnavårdsarbete fortfarande finns kategoriserande mallar för vad som är normalt och onormalt. Barns rättigheter har succesivt ökat och familjen har blivit viktigare i arbetet. Resultatet visar även att barns behov i centrum (BBIC) har lett till mer omfattande dokumentationer som tar mer tid från det behandlande arbetet. Nyexaminerade socialsekreterare med avsaknad av kompetens och erfarenhet leder till att rättssäkerheten, möten och behandling brister i kvalitet.

The aim of this study is to examine how parents, who had children in foster care due to their social environment, describes the process of change and what factors enabled the process. The study is based on interviews with six parents, four female and two males, who have reunited with their children. A phenomenological interview method has been used to catch the parents’ views and perspectives on the process. Aaron Antonovsky’s (1987/2005) salutogenic theory of sense of coherence (SOC) is used as a theoretical frame, where the three factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness have been analysed to put focus on which factors enable change. To also examine how the process is affected by its social context Erving Goffman’s (1959/2014) dramaturgical role theory has been used. The results indicate that a successful changing process requires understanding of the situation and how to handle it. In the crises following the placement parents tend to feel strong emotions that may affect the sense of understanding and seeing change as a possibility. The parents need to understand how to enable change and need to believe that change is possible.