AbstractMany of the refugees around the world today are children. Some of these children are travelling alone without anyone looking after them. These children flee from their countries to save their lives and as they are children they need special care and protection. This thesis has investigated the protection given to unaccompanied children during the asylum process in the two key instruments in the area: the Convention of the Rights of the Child and the Convention Relating to the Status of Refugees. The Refugee Convention does not contain any procedural rights and does not specifically acknowledge children, even though they are included in the scope of the Convention. On the other hand, the Convention of the Rights of the Child includes some procedural rights, mainly the right of the child to be heard (article 12). But the convention provides no guidance when it comes to determining the refugee status for children.The purpose of this thesis is to look into the relationship between these two conventions and present current rights that occur when an unaccompanied child seeks asylum. The rights that are stated were thereafter derived from the different conventions so that the protection in them could be analyzed.In this thesis, it has been shown that the Convention of the Rights of the child contains important rights and protection for unaccompanied children during the asylum proceedings. The problem seems to be that the state parties do not comply with the rights in the convention. The conclusion of the thesis is that it is better to use the rights and protection that are already in place, meaning the Convention of the Rights of the Child, than creating an entirely new instrument. A lot of the problems that we have today may be solved with the third optional protocol of the Convention of the Rights of the child, since its purpose is to realize the rights that are stated in the convention.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

The Child Right Perspective is constantly being debated and not least today when so many children are seeking asylum around the world. Many of these children has applied for asylum in Sweden and consequently been through a handling process. It is of the utmost importance that the Migration Authority takes the UN Convention on the rights of the child into consideration during the handling process and that the laws that are considered during the process are aligned with the principle the best interests of the child in article 3. The principle and the Convention on the rights of a child should be considered as two of the most important parts when handling asylum cases for children. This is to a large extent due to the fact, that children lack the legal capacity and can be assumed to be a particularly exposed group in society. Sweden has been criticized for having a handling process that is too long. Such long handling times are not in line with the Convention on the rights of the child. This thesis is aimed at investigating whether a long asylum process and the guidelines of the Migration Authority, consisting of laws and own positions are aligned with the principle “the best interests of the child” as outlined in the convention. As Sweden hasn’t incorporated the Convention on the rights of a child, it is consequently the Swedish law that regulates the principle the best interests of the child and the handling process. The Administrative Procedure Act (Förvaltningslag) is the law that the Migration Authority has to adhere to. This law doesn't mention the best interests of the child, neither as a concept nor as a principle. It’s also not provided with any time limit for the handling of these cases. The only thing close to a time limit in the Administrative Procedure Act is the requirement that cases are to be handled simply, quickly and cost-effectively. However, the principle the best interests of the child is considered in a so-called portal paragraph in the first chapter of the Aliens act, (Utlänningslag) stating that the best interests of the child should be considered in cases involving children. The paragraph shall include all cases, which apply the law. Even though proposals to introduce time limits for handling these cases have been put forward, there is today no decisions made on this topic. Regarding long handling times the principle the best interests of the child can be interpreted in different ways. It is up to the Migration Authority to interpret and decide what should be given the highest weight in relation to Article 3 when judging whether the handling times should be considered to meet the requirements of the Convention on the rights of the child. On the one hand efficiency in relation to short handling times is requested, but on the other hand accuracy, through a thorough investigation of what is in the best interests of the child. In 2020 the Convention on the rights of the child is expected to be incorporated into Swedish law, which should calm down the debate. This law will, potentially, clarify the legal position regarding the child right perspective, when handling cases involving children. / Barnrättsperspektivet är under ständig debatt och kanske inte minst i dagsläget, då det idag befinner sig ett stort antal barn på flykt i världen. Av denna stora mängd barn, har en del av dessa sökt asyl i Sverige och således genomgått en handläggningsprocess. Det är av yttersta vikt att Migrationsverket beaktar FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vid handläggningen och att de lagar som berör barnet under processen är förenliga med principen om barnets bästa i artikel 3. Principen och barnkonventionen bör anses vara några av de viktigaste delarna vid handläggningen av asylärenden som rör barn. Mycket på grund av att barn saknar rättslig handlingsförmåga och kan tänkas vara en särskilt utsatt grupp i samhället. Det har riktats kritik mot Sverige, vad gäller för långa handläggningstider, något som kan anspela på att handläggningstiderna i Sverige inte är förenliga med barnkonventionen. Uppsatsen ska därmed utreda om en lång asylprocess och hur Migrationsverkets riktlinjer i form av lagar och egna ställningstaganden är förenliga med principen om barnets bästa enligt barnkonventionen. Då Sverige inte har inkorporerat barnkonventionen, blir det således den svenska lagstiftningen som reglerar principen om barnets bästa och handläggningsprocessen. Förvaltningslagen är den lagstiftning, Migrationsverket till ska förhålla sig till. Lagen nämner varken barnets bästa som begrepp eller princip och inte heller stadgas det någon tidsfrist för handläggning av ärenden. Det som kan likna en tidsfrist i lagen är endast rekvisitet om att ärenden ska handläggas enkelt, snabbt och billigt. Principen om barnets bästa beaktas däremot i en så kallad portalbestämmelse i Utlänningslagens första kapitel, som stadgar att barnets bästa särskilt ska beaktas i fall som rör barn. Lagrummet ska omfatta alla typer av ärenden som lagen tillämpar. Trots förslag om att införa tidsfrister i lag, finns det i dagsläget inga bestämmelser av sådan karaktär. När det kommer till långa handläggningstider kan principen om barnets bästa således tolkas på olika sätt. Det blir upp till Migrationsverket att tolka vad som ska väga tyngst i artikel 3:s mening för att handläggningstiderna ska anses vara förenliga med barnkonventionen. Å ena sidan kan effektivitet efterfrågas i form av korta handläggningstider eller å andra sidan noggrannhet i form av utförlig utredning av vad som bör anses vara barnets bästa. År 2020 förväntas en barnrättslag, en inkorporering av barnkonventionen, träda i kraft som skulle kunna lugna debatten. Lagen kommer eventuellt klargöra rättsläget kring barnrättsperspektivet vid handläggning av ärenden som rör barn.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.

Syftet med denna uppsats är att studera vilken förändring det innebär att barnkonventionen gått från ratificerad till lag för socialtjänsten ur ett organisatoriskt perspektiv. Denna förändring studeras utifrån från två riktningar, dels ur ett top- down perspektiv där barnkonventionen som idé färdas från nationell nivå ner till socialtjänsten samt ur ett bottom- up perspektiv då socialtjänsten genom översättning tolkar idén. Uppsatsen använder sig av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer samt utgår ifrån idémodellen som metodologiska ansats för att illustrera hur en idé översätts och tolkas samt anpassas till praktik. Genom att nyttja teoretiska begrepp från både implementerings- och översättningsforskning medför det att förändringen studeras på en mikronivå där tjänstepersoner inom socialtjänsten hamnar i fokus. Det framgår att förståelsen av förändringen är starkt kopplad till hur barnkonventionen som idé konceptualiseras och att idéresan avseende att barnkonventionen gått från ratificerad till lag medför en skillnad i hur barnets ställning konceptualiseras. / The purpose of this thesis is to study what change the implementation of the Convention on the Rights of the Child as Swedish law entails for the social services from an organizational perspective. This change is studied from two directions, a top- down perspective and a bottom- up perspective. The top-down perspective describes the Convention on the Rights of the Child as an idea that travels from a national level down to the social services and the bottom- up perspective describes the translation process when the social services interpret the Convention on the Rights of the Child. The thesis uses qualitative content analysis, semi structured interviews and takes inspiration from the idea model as its methodological approach to illustrate how an idea is translated, interpreted and adjusted to fit practice. By applying theoretical approaches from both implementation theory and translation theory change is examined on a micro level with focus on the official workers within the social services. It can be concluded that the understanding of change is strongly correlated with how the Convention on the Rights of the Child as an idea is conceptualized. This though, the travel of ideas regarding the Convention on the Rights of the Child going from ratified to becoming Swedish law, results in a change of how the position of the child is understood.

No description available.

No description available.

To contribute knowledge on obstacles to children’s participation in decisions concerning their welfare, this study examines four reports published by the Swedish National Board of Health and Welfare in two steps. First, using Bacchi's ‘What's the problem represented to be?’-approach, this paper concludes that the National Board of Health and Welfare describes obstacles to children's participation in decision-making processes within Socialstjänsten as a matter of (1) a lack of competence among social workers, (2) lacking adaptation to individual children, and (3) insufficient rules and regulations. Second, by developing a theoretical tool based on Fox Harding's theory on value perspectives and using it to analyze different views on children contained within the reports by the National Board of Health and Welfare, this paper shows that the content of this material indicates that children in decision-making processes within Socialtjänsten are viewed in two ways: Either as vulnerable and in need of protection or as a part of the family unit, where the parents are the ones who hold rights. These perspectives on children constitute two schools of thought that have a narrow or conditional attitude towards children's participation and stand in contrast to a rights-based view on children, which values participation and is more in line with the Convention on the Rights of the Child. Based on these findings, the paper argues that the Swedish National Board of Health and Welfare have reason to discuss social workers' views on children as an obstacle for child participation and that it is problematic that they do not.

No description available.

No description available.