Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde intervjuer med tillhörande stimulated recalls med tre pedagoger i förskoleklass för att få syn på formuleringsarenan. Vidare videoobserverade vi tre samlingar och tre planerade aktiviteter i en förskoleklass för att få tag på realiseringsarenan. Detta analyserades sedan utifrån centrala begrepp och ett postmodernt och konstruktionistiskt perspektiv på lärande, kunskap och barn.  I vårt resultat fann vi att pedagogerna gav uttryck för lite olika barnsyn och förhållningssätt. Vi kunde även se att två diskurser kunde göras gällande i denna förskoleklass. I vissa fall, och av vissa pedagoger, sågs barnen som kompetenta medkonstruktörer av den kultur de ingår i. I andra fall framkom en barnsyn som kan beskrivas som att vuxna vet vad som är bäst för barnen att veta och att det är pedagogens uppgift att förmedla dessa kunskaper. Under studiens gång fann vi att lyssnandets pedagogik och intagandet av barns perspektiv kan anses som viktiga faktorer för att barnen ska få bli delaktiga och kunna påverka sin vardag. Resultatet visade även att pedagogerna uttryckte en vision om att barnen skulle få vara delaktiga och få ha inflytande i alla situationer under dagen men att det i realiteten inte alltid blev så. Pedagogerna gav uttryck för att yttre faktorer såsom stora barngrupper, brist på personal och tidsbrist påverkade barnens möjlighetsvillkor för delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det. I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten. I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på. Det empiriska materialet delade vi upp i tre kategorier; utformning av inomhusmiljön, pedagogernas reflektion över utformningen av inomhusmiljön och barnens inflytande över utformningen av inomhusmiljön, för att utifrån dessa analysera, diskutera, beskriva och jämföra med tidigare forskning inom ämnet, om hur pedagogerna utformar deras inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna utgår från barnens ålder och intressen vid rummens utformning samt att säkerhetsaspekten är en viktig del. Även barnens möjlighet till självständighet och att göra egna val är en utgångspunkt som pedagogerna har som tanke vid planering av rummens utformning.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor. För att kunna utgå från barns perspektiv så långt som vi känner möjligt använder vi oss av öppna frågor i både intervjuguiden och enkätfrågorna. Grupperna var fördelade på fyra skolor med olika miljöer.Innan vi började med studien hade vi uppfattningen att barnen hade en större kunskap om hur de vuxna på skolan arbetar mot mobbning. Snabbt upptäckte vi dock att det inte stämde. Barnen har en mycket liten uppfattning eller ingen alls om hur de vuxna arbetar mot mobbningen på skolan. Vi kan se att alla de perspektiv vi använder oss av i analysarbetet är synliga vilket betyder att de alla bör ses som aktuella i dagens antimobbningsarbete.

<p>Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.</p><p>I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv. Med det här som bakgrund handlar arbetet om barns inflytande i förskolan, och vidare om hur pedagogernas och barnens tankar rör sig kring inflytande och hur det ger sig till uttryck i verksamheten.</p><p>I arbetet diskuteras det om problematiken och möjligheterna runt inflytande. Vidare diskuteras det om hur pedagoger ska gå till väga för att ett barns perspektiv ska kunna intas. I teorin ligger fokus på en psykologisk utgångspunkt och en pedagogisk utgångspunkt.</p>

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten. Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas. Det är viktigt för barnen att må bra, känna sig glada, vara sig själva och inte behöva vara rädda.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>