SAMMANFATTNING Inledning: Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.                               Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.                                 SAMMANFATTNING Inledning:   Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning. Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden. / ABSTRACT Introduction:   Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent. Aim:   To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level. Method:   The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach. Results:   Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations". Conclusion:   To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.

This Project Research is the result of our Master Thesis, which concerns the attitude of sharing knowledge among managers and employees across countries inside a  Multinational Corporation. This thesis deals with the question of how multinationals work with knowledge embedded in people which must be transferred within the company itself and among this latter and its subsidiaries. According to the premise that knowledge is arguably one of the most important factor in today's economy, the key challenge for companies, therefore, is to develop, apply and then transfer knowledge, in order to improve the competitive advantage. On the bases of it, we would like to analyze the overall transfer knowledge process and from a human resources management point of view, we would like to individuate the stones which block this process and then to discuss the probable implications for multinationals. We have chosen PROACT Group, a consultancy services, support and systems firm in the fields of storage and archiving as our case study. This study involves a survey on thirty-two participants among managers and employees from the eight international subsidiaries of the PROACT Group. We have used a multilevel analysis, including top line level and bottom line level to retrieve comprehensive data on knowledge sharing to do an in-depth analysis of the staff's knowledge sharing in the organization. At bottom line level, this research tries to identify the employee's cognitive feelings of shared knowledge. At top line level, the manager's knowledge sharing behaviours with employees and the factors affecting knowledge sharing behaviours in teams. We also test moderating factors in both levels in order to get the willingness to share their knowledge in the organization. This study examines three keys aspects which include transfer knowledge process, culture influences and incentives to deal with the barriers.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet. / Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader. Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer. Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries. Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field. Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures. Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.

The single market is one of the underlying ideas of the European Union. Free movement of goods and efficient competition are central for the function of the union and are therefore carefully protected by the Treaty of Rome. Exclusive rights of trademarks in the EU can be seen as a method of dividing the common market, preventing the free movement of goods and to be anti-competitive. What comes out of this is that there is a conflict between exclusive rights of trademarks and the rules of both free movement of goods and competition. The aim of this work is to see in which kind of situations the exclusive rights of trademarks can be a part of this conflict but also to study how this problem is resolved by the European Court. In conclusion, this thesis shows that an exclusive right of trademark is not by itself incompatible with the rules of free movement of goods and competition law. On the contrary; Europe needs strong industrial property rights to protect its innovations and remain competitive in the global knowledge-based economy of today. What comes out of this is the importance of finding the right balance between the protection of competition and the free movement of goods on one hand and the protection of trademark rights on the other hand. Nevertheless, trade barriers, anti-competitive agreements and abuse of dominant position are subjects to a rigorous application of the European competitive rules. In fact, they are mostly seen as more imperative than the protection of trademarks.

Background: Throughout life, sexuality is a central aspect of being human and to experience a full and healthy. Several diseases and treatments can cause problems related to sexuality and sexual health. Despite this, research has shown that nurses, for various reasons choose not to take up the subject with their patients. Aim: The aim of this literature-based study was to illuminate nurses' experiences of talking with patients about sexuality and sexual health. Method: A literature-based study where both qualitative and quantitative studies, have been used. Results: Four categories were formed: Professional liability and competence, nurse perceptions of patient, organization and work environment and culture and religion. The main results showed that the majority of nurses believe that it is their responsibility to talk about sexuality and sexual health of the patient. The obstacles that were identified could be linked to nurse private beliefs about the patient and their religion and culture, and lack of knowledge, experience and organization and work environment. Conclusions: More research is needed in the area in order to find out the underlying causes of the barriers experienced by nurses. / Bakgrund: Under hela livet är sexualitet en central aspekt av att vara mänsklig och för att kunna uppleva en fullständig och god hälsa. Flertalet sjukdomar och behandlingar kan ge upphov till problem relaterade till sexualitet och den sexuella hälsan. Trots detta har forskning visat att sjuksköterskor av olika anledningar väljer att inte ta upp ämnet med sina patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Metod: Litteraturbaserad studie där både kvalitativa och kvantitativa studier har använts. Resultat: Fyra kategorier bildades; Yrkesansvar och kompetens, Sjuksköterskans föreställningar om patienten, Organisation och arbetsmiljö och Kultur och religion. Huvudresultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna anser att det ligger på deras ansvar att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med patienten. De hinder som kunde identifieras kunde kopplas till sjuksköterskans privata föreställningar om patienten och dennes religion och kultur, samt brist på kunskap, erfarenhet och organisation och arbetsmiljö. Konklusion: Mer forskning behövs inom området med syfte att ta reda på bakomliggande orsaker till de hinder som upplevs av sjuksköterskorna.

Based on a meta-study, the paper describes the existing options, areal extents, and Swedish farmers' conditions for energy crop production promoted by the governments to mitigate and adapt to climate change. The drivers of and barriers to cultivating various energy crops are described in terms of a variety of motivational factors. The approach used peer-reviewed and gray literature using three Internet sources. Questions addressed include the energy crops available to Swedish farmers and how well established they are in terms of areal extent. What drivers of and barriers to growing energy crops do farmers perceive? How do various motivational factors for these drivers and barriers correspond to the adoption of certain energy crops? The results indicate that 13 energy-related crops are available, of which straw (a residue), oil crops, and wheat are the most extensively produced in terms of cultivated area. Results confirm earlier research findings that converting from annual to perennial crops and from traditional crops or production systems to new ones are important barriers. Economic motivations for changing production systems are strong, but factors such as values (e.g., esthetic), knowledge (e.g., habits and knowledge of production methods), and legal conditions (e.g., cultivation licenses) are crucial for the change to energy crops. Finally, there are knowledge gaps in the literature as to why farmers decide to keep or change a production system. Since the Swedish government and the EU intend to encourage farmers to expand their energy crop production, this knowledge of such motivational factors should be enhanced. / Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter (K3), Stiftelsen Lantbruksforskning

Bristen av kvinnor på de högre positionerna inom ICA som i övrigt är en kvinnodominerad bransch utgör intresseområdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor på olika positioner inom organisationen har gällande deras möjligheter till karriär. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som även stödjs av andra teorier gällande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger på kommer från intervjuer med sju kvinnor på olika nivåer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrån fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gällande: Uppfattningar om organisationen, Jämställdhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriär samt Hinder och möjligheter till karriär. Resultatet visar att kvinnornas levda erfarenheter gällande sina karriärmöjligheter inom organisationen skiljer sig åt, beroende på vilken position de besitter.  Ett flertal hinder urskiljs i resultatet, vilka kan vara möjliga anledningar till kvinnornas underrepresentation på de högre positionerna. / The lack of women in higher positions within ICA as for the rest is a female-dominated industry represents the area of interest for this essay. We want this paper to investigate and illuminate the experiences of women in various positions within the organization regarding their career opportunities. The essay is a qualitative study with a phenomenological theoretical approach which is also supported by other theories regarding organizations and gender. The empirical data that the study´s results are based on comes from interviews with seven women at different levels within ICA. The result in turn is presented based on five different themes which highlight women’s experiences regarding: Perceptions of the organization, Gender equality, Recruitment, Competence development and career and finally Barriers and opportunities for career. The results show that women’s lived experiences regarding their career opportunities within the organization differ, depending on the position they occupy. Several obstacles are identified in the results, which may be possible reasons to women’s under-representation in higher positions.