<p>This study examines assessment and how the teaching staff at one school reason around equivalent assessment. More specifically, it aims at studying what obstacles and possibilities the teachers identify to achieve this. Furthermore, the study wishes to gain insight about the current state of the equivalent assessment within the examined teaching staff. The study is based on five semi-structured interviews as well as previous research on the subject matter. To deepen the understanding and highlight case problems that surround assessment, the participating teachers also assess an authentic essay. This is done in an attempt to illustrate the assessment process. The study identifies several obstacles and finds that they depend on the construction of the Swedish grading system. However, the participating teachers all show a will to work together around this issue and they argue that all these obstacles are possible to overcome. What shows to be the main obstacle at question is lack of time, time for the teaching staff to sit down and discuss the matter of equivalent assessment and how to best achieve this.</p><p> </p>

This study examines assessment and how the teaching staff at one school reason around equivalent assessment. More specifically, it aims at studying what obstacles and possibilities the teachers identify to achieve this. Furthermore, the study wishes to gain insight about the current state of the equivalent assessment within the examined teaching staff. The study is based on five semi-structured interviews as well as previous research on the subject matter. To deepen the understanding and highlight case problems that surround assessment, the participating teachers also assess an authentic essay. This is done in an attempt to illustrate the assessment process. The study identifies several obstacles and finds that they depend on the construction of the Swedish grading system. However, the participating teachers all show a will to work together around this issue and they argue that all these obstacles are possible to overcome. What shows to be the main obstacle at question is lack of time, time for the teaching staff to sit down and discuss the matter of equivalent assessment and how to best achieve this.

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lärande. Syftet är att undersöka hur matematikläraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lärande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmärksammat om arbetet med bedömning för lärande. Lärarna som deltagit i studien via intervjuer åskådliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lärande för att främja sina elevers lärande. Arbetet med bedömning för lärande sker genom att tydliggöra målen för eleverna, ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback från lärare, kamrater och från eleverna själva. Lärarna upplever en positiv effekt på elevers lärande vid användandet av bedömning för lärande. De hinder vi uppfattar genom lärarna är att denna metod är tidskrävande, elevers tidigare erfarenheter av undervisning och att lärarna upplever bristfälliga kunskaper hos andra lärare av bedömning för lärande.

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.

Bedömning och uppföljning är en stor del av en lärares arbete. Det är viktigt att lärarens bedömning står på rättssäkra grunder samtidigt som den leder eleven mot nya och djupare kunskaper. I den här studien intervjuades gymnasielärare i matematik i avseende på att ta del av deras tankar och åsikter kring bedömningsarbetet. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare i matematik i allmänhet ser på bedömning och i synnerhet på formativ bedömning. Nedan presenteras studiens frågeställningar som är uppbyggda utifrån att undersöka centrala delar som ingår i lärarens bedömningsarbete: Hur presenterar läare läandemå fö eleverna? Med vilka examinationsformer bedömer lärare elevers kunskap? Hur säerstäler läare att de testar det som änas testas? Påvilket sät ger läaren eleven åerkoppling? Hur arbetar läare med att fåelever att hjäpa och bedöa varandra? Hur motiverar lärare elever till att ta eget ansvar över sitt lärande? Litteraturen som använts till bakgrunden har hittats genom Linköpingsuniversitets biblioteks söktjänst UNISEARCH, där ordsökningar ger resultat i både artikelform och bokform. För insamling av data användes kvalitativ intervju, där fem stycken gymnasielärare i matematik deltog. Av intervjuanalysen går det att urskilja olikheter när det gäller lärarnas syn och arbete med bedömning. De intervjuade lärarna har kommit olika långt med implementeringen av de delar som litteraturen anser bygger upp den formativa bedömningen. Lärarna påpekar själva att det finns stora motsättningar i skolan om hur bedömning och undervisning ska bedrivas. Samtidigt säger de att diskussionen med andra lärare är viktig för att deras undervisning och bedömning ska bli bättre och rättssäkrare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt. När det gäller arbetet med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning så är underlaget och processen för dessa densamma. Lärarna använder sig av formativa- och summativa bedömningsformer inför båda dessa arbeten, men vid utvecklingssamtalet så tas även mer elevnära ämnen upp. En gemensam uppfattning som framkommit kring betygsättning är att lärarna anser det arbetet svårt och jobbigt. Vilka bakomliggande faktorer som gör att lärarna uppfattar betygsättningen på detta sätt framgår inte tydligt i denna studie.Slutsatsen av studiens resultat är att lärarna anser sig använda ett varierat bedömningsunderlag och att själva arbetet med bedömningen av elevernas prestationer och kunskaper inför utvecklingssamtal och betygsättning genomförs på ett likartat sätt. Det som skiljer dessa åt är inte själva bedömningsarbetet inför dem, utan innehållet i de samtal som genomförs och de personliga upplevelserna hos lärarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssättning, samt hur de ser på formativ bedömning inom ämnet. Fokus ligger på att ta reda på vilka faktorer lärarna upplever påverka dem i deras bedömningsarbete. De frågor studien söker besvara är hur idrottslärarna arbetar med bedömning, hur lärarna ser på användningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svårigheter i bedömningsarbetet.   Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolan senare år och från två olika skolor, deltog i studien. Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framträtt då lärarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning. Resultaten visar att lärarna arbetar med olika bedömningsformer och till grund för val av form ligger den förmåga eller kunskap som ska bedömas. Lärarna har en positiv syn på formativ bedömning och de använder feedback dagligen. De önskar dock få mer kunskap om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Lärarna nämner att faktorer som tid, stora elevgrupper, tolkning av kursplanen, bedömningsmatriser, samt samtal med kollegor påverkar deras bedömningsarbete. Slutsats Slutsatserna av resultaten är att lärarna upplever bedömningsarbetet vara svårt. De största svårigheterna ligger i tolkningen av styrdokument, samt stora elevgrupper och tidsbrist, vilket de upplever påverka deras bedömningsarbete negativt. Lärarna upplever formativ bedömning som något positivt, men har inte tillräcklig kunskap om alternativa metoder i syfte att synliggöra lärande och få elever delaktiga. De önskar få mer kompetensutveckling inom bedömning, samt möjlighet att diskutera med kollegor oftare för att kunna utveckla kvaliteten i sina bedömningspraktiker mot en mer effektiv och likvärdig bedömning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Introduktion: Konfusion är ett vanligt tillstånd som ofta drabbar äldre vid akut sjukdom och orsakar lidande. Då den äldre patientgruppen ökar i samhället blir det mer vanligt att som sjuksköterska möta denna patientgrupp. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera konfusion och ge god omvårdnad. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera konfusion hos äldre patienter. Metod: Denna litteraturstudie har gjorts enligt Polit och Becks niostegsmodell (2012). Arbetet har utgått från 10 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har inhämtats från två databaser, Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet visar fyra kategorier Dokumentation, Kunskap, Bedömningsinstrument och Organisation vilket alla är faktorer som påverkar sjuksköterskans identifiering av konfusion Slutsats: Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre patienter. Litteraturstudien visar att faktorer som kan påverka identifieringen kan vara brist i kunskap, användandet av bedömningsinstrument, dokumentationen eller att det inte finns tillräckligt med resurser. Identifieringen kan också påverkas av sjuksköterskornas uppfattning om det naturliga i ett åldrande.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever med olika könsidentiteter anser sig prestera i matematik, samt hur deras självkänsla påverkas av bedömning i ämnet. Det ses som hela sko- lans ansvar att förebygga traditionella könsmönster, men forskning visar på att problematiken ligger i att skolan inte alltid tar detta ansvar. Där föddes idén till denna studie. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling. Den kvantitativa datainsamlingen utgår från TIMSS enkätundersöknings 2011 och den kvalitativa datainsamlingen är i form av intervjuer där åtta elever från årskurs 4 i en större mellansvensk kommun har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna för studien är könsidentitet, Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt och även Christopher J. Mruks teori om självkänsla. Resultatet av studien är att det i matematik görs skillnad på elever som identifierar sig som pojkar och flickor på så vis att pojkar får ta mer utrymme och bättre förutsättningar att lyckas och därmed har högre självkänsla, medan flickor har sämre självkänsla eftersom de har fått intalat att matematik inte är någonting för dem.