No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka bedömningens roll i förskolan. Idag växer barn upp i ett granskningssamhälle där de ständigt dokumenteras och bedöms, inte ens i förskolan är barnen fria granskningar. Detta går emot förskolans läroplan som menar att bedömningar ska fokusera på verksamheten och inte på enskilda barn. Studien har genomförts med hjälp av tre empiriska insamlingsmetoder på två förskolor belägna i en liten kommun i Sverige. I vår studie har vi använt oss av en metodtriangulering. De två första metoderna innehöll kortare observationer som kombinerades med insamlande av olika bedömningsmaterial. Den tredje metoden var strukturerade gruppintervjuer med sammanlagt fem förskollärare. Resultatet visade att förskollärare har olika uppfattningar och inställningar till begreppet bedömning och dess roll i förskolan. Resultatet synliggjorde också att det råder olika typer av bedömningar ute i verksamheterna som görs utifrån olika syften och med olika verktyg. Bedömningar tycks vara ofrånkomliga i förskolans verksamhet. Resultatet visar att de undersökta förskolorna minst sagt ingår i denna komplexa bedömningspraktik där den transformativa bedömningen genomsyrar många av bedömningarna som råder i verksamheten. Även bedömningar av summativ karaktär kunde förekomma beroende på hur bedömningen genomförs. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen. Skillnaderna kan leda till problem med betygsättningens tillförlitlighet och, i förlängningen, valideringen av bildämnet.

Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att undersöka formativ bedömning som verktyg för elevers lärprocesser i idrott och hälsa. Det mer preciserade syftet var att studera på vilka sätt lärare använder sig av formativ bedömning i ämnet. Studieobjektet undersöktes med grund i tre frågeställningar. När och på vilket sätt används formativ bedömning som ett verktyg i bedömningsprocessen i idrott och hälsa? Hur ser samspelet mellan lärare och elever ut i den formativa bedömningsprocessen? Vad underlättar respektive försvårar användandet av formativ bedömning i idrott och hälsa? Metod Studieobjektet undersöktes genom en fallstudie bestående av observationer. Totalt nio lektionstillfällen undervisade av en enskild lärare observerades. Ett antal observationspunkter registrerades i fältanteckningar i form av ett observationsschema med hög struktureringsgrad. Faktorer som observerades var bland annat den formativa bedömningens innehåll, vem som initierade bedömningsprocessen och på vilken nivå återkoppling gavs. Som vetenskapsteoretiskt ramverk användes Peter Hay och Dawn Penneys idéer om kommunikationens betydelse för bedömning. Resultat Observationerna visade att läraren främst använde sig av formativ bedömning som ett verktyg för att ge återkoppling till en enskild elev på uppgiftsnivå. Vidare vittnade resultaten om att läraren generellt initierade de formativa bedömningsprocesserna och att kommunikationen och samspelet mellan lärare och elev var av god kvalitet. I de fall då kommunikationen bedömdes vara försvårad upplevdes elevens attityd och bristande intresse som en försvårande omständighet. Följaktligen noterades god kommunikation där båda parter bidrog som en underlättande omständighet. Slutsats Studien fastställer att lärare i idrott och hälsa frekvent använder formativ bedömning för att stärka elevers kunskapsutveckling på en uppgiftsorienterad nivå och att att ändamålsenlig och ömsesidig kommunikation mellan givaren och mottagaren av den formativa bedömningen och ömsesidigt intresse för elevens utveckling viktiga för bedömningen. / Aim The aim of this study is to investigate formative assessment as an educational tool for student's learning in physical education and health. The more precise objective was to study the way in which teachers use formative assessment in the specific subject. The object of study was investigated in the light of three questions. When and in what way is formative assessment used as a tool in the assessment process in physical education and health? How efficient is the communication between teacher and student and who initiates the formative assessment process? What circumstances facilitate use of formative assessment in physical education and health and what makes the use more difficult? Method The object of study was investigated through a case study consisting of observations. A total of nine lessons taught by a single teacher were observed. A number of observational foci were registered in field notes in the form of a highly structured observation schedule. Factors that were observed include the contents of the formative assessment, the initiating individual and on what level feedback was given. Peter Hay and Dawn Penney's ideas regarding the relation between communication and assessment were among other theories used as the theoretical framework of the study. Results The observations present evidence that the teacher primarily used formative assessment as a tool for giving students assignment oriented feedback one at a time. Furthermore the results indicated that it was the teacher who typically initiatied the formative assessment processes and that the communication between teacher and student was generally of good quality. The cases in which communication problems were registered the student's attitude and interest was experienced as a negative factor. Consequently, good coomunication to which both teacher and student contributed was experienced as a positive factor. Conclusions The study concludes that teachers in physical eduction and health use formative assessment frequently as a tool for improvement of students' knowledge on assignment level and that purposeful communication between the giving and receiving part of the formative assessment and mutual interest in the progress of the student are fundamental factors for assessment efficiency.

The purpose with this study is to find out how six preschool teachers perceives the communication with parents in informal- and formal preschool situations. In the informal communication, we are referring to the daily conversations that happens when parents drop off and pick up their children from preschool. In the formal conversations, we are referring to group meetings between parents and the preschool teachers, which in our study works as a method for the child´s progress meetings. We also want to explore how the individual child is made visible in the group meetings, and if this meetings is a working method for the individual child´s progress meetings in regard of the preschools curriculum. In our study we have used a hermeneutic method, which means that we have attempted to understand the respondent’s thoughts and perceptions of the communications. To get a broader understanding of the result we have analysed our material by the communications theory. The results of our study shows that the preschool teachers feels that the dialogue in the informal conversations is better than in the formal conversations. The largest challenge the preschool teachers acknowledges is the language barriers, but also that they sometimes feel as if the parents don’t have time to talk. In our results we have come to the conclusion that the group meetings are positive in aspects of that the child isn’t as examined as it can be in the traditional individual child´s progress meetings. However at the same time we don’t see that they pay attention to the individual child, which means that a large purpose of the child´s progress meeting isn’t met. In the conclusion we mean that the group meetings are a better alternative for the parent-teacher meetings than for the child´s progress meetings. The reason for our opinion is because many of the preschool teachers in our study informed us that they started with the group meetings for the reason that only a  few parents showed up to the parent-teacher conferences, and because we don’t think that the group meeting meet up with the preschool curriculum.

I denna studie har förskollärares arbeten med bedömning i förskolan synliggjorts. Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma förskollärare ansåg om de bedömningar som de gör i förskolans verksamhet idag. De frågeställningar som skulle besvaras var: Vad riktar sig de bedömningar som görs av förskollärare mot idag, vilka metoder använder sig förskollärarna av i bedömningen som de gör i förskolans verksamhet och vilka utmaningar och möjligheter ser förskollärare att det finns i arbetet med de metoder som de använder. För att få svar på dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie, med intervju som metod ochurvalet av informanter gjordes utifrån ett heterogent urval. Resultatet av intervjuerna visade att pedagoger riktar sina bedömningar mot både barn och verksamhet, där slutsatsen var att det inte går rikta bedömningen mot enbart en av dessa. Resultatet klargjorde också att de metoder för bedömning som förekom oftast bland pedagogerna var dokumentation, portfolio och observation.

Abstract In this study the native language teachers' experiences in focus, regarding formativeassessment methods and conditions for formative assessment in teaching. The study had aqualitative approach. The sample consisted of four teachers interviewed. The interviewswere semi-structured and the questions were asked using an interview guide andsupplementary questions. The experiences that the teachers expressed about a greater clarityon goals and overall picture of students' development. Formative assessment also affectedthe planning of teaching when it gave structure. Increased quality and motivation werehighlighted as positive effects of formative assessment, while adapting to different studentsin the group could be a challenge. Native language teachers felt that the application ofdifferent strategies and techniques in teaching helped them in the interaction with thestudents. When the terms of the conditions for the use of formative assessment in teaching experienced native language teachers to aspects such as time, collegial cooperation, students' ability to adapt to the new way of working and different levels of knowledge of pupils, played the role. Many of these assumptions are consistent with previous research on formative assessment. The interviews took off native language teachers in the future conditions more specifically has to do with the subject mother tongue, such as the time available for the subject, the placement after school, volunteerism, teaching facilities and group size. / <p>2016-11-29</p>

<p>Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys. Resultatet visade att det finns vissa generella egenskaper och uppgifter som relateras till ledarskap men också att ledarskapet kan behöva vara föränderligt beroende på kontexten det befinner sig i. Resultatet får visst stöd från annan forskning inom området och kan delvis kopplas till teorierna om transformationellt och situationsanpassat ledarskap samt till contingency modellen. Resultaten visade även på kopplingar till begåvnings- och intelligensteorier.</p>

<p>I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning. Dessa åsikter är viktiga att belysa för att se på frågan ur olika infallsvinklar. Förutom en analys av debattartiklar i dagspressen har jag studerat litteratur om betygsfrågan. I litteraturen har jag använt mig av teorier om betyg och bedömning som pedagoger och betygsexperter beskrivit utförligt. En del betygsteoretiker har visat brister i skolan och givit förslag för att åtgärda de brister som finns i dagens betygssystem.</p>

<p>Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte?</p><p>För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program. Jag kom fram till att det kan hända att många faktorer spelar in i bedömningen i olika grad mellan olika program och i olika bedömnings syften (två bedömningsyften: en formativt och en summativt). Detta försöker de intervjuade lärarna undvika genom att vara medvetna om bedömningsproblematiken, genom att undvika subjektivitet framför allt i den summativa bedömningen , genom att hålla bedömningsproblematiken uppe i de dagliga diskussionerna i skolan, genom att satsa på extra prov, både muntliga och skriftliga, och diskussioner samt genom att använda sig av det nationella provet som ett regleringsinstrument.</p>