Spelling suggestions: "subject:"bildbedömning."" "subject:"bådebedömning.""
251 |
Räcker det med G-kompet? : En studie kring bedömning inom grundskoleämnet musikBerg, Sophia, Arvidsson, Martina January 2007 (has links)
<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>
|
252 |
Bedömning och betygsättning : Hur sätter lärare i grundskolan betyg i matematik och no-ämnen?Henrysson, Elisabeth January 2010 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.</p><p>Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt.</p><p>Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande.</p> / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.
|
253 |
Tydlighet! Merarbete! Stämpel! : En studie om skriftliga omdömen i skolår 1-3Maaninka, Catarina January 2009 (has links)
No description available.
|
254 |
Man längtar till idrottslektionerna, dom är som en rast! : En studie kring elevers upplevelse av sitt lärande och hur de bedöms i idrott och hälsaSöderström, Helene January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6 att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3. På vilka grunder upplever elever i årskurs 4-6 att de blir bedömda i ämnet idrott och hälsa? Metod I studien har en kvalitativ ansats använts i form av intervjuer. Urvalet är tolv stycken elever i årskurs 4, 5 och 6 (två pojkar och två flickor från varje årskurs). Metoden har använts för att få vida och djupa svar på frågeställningarna. Resultat Resultatet visar att eleverna har stor kunskap om begrepp och det centrala innehållet i Lgr 11. Enligt eleverna är idrott och hälsa ett viktigt ämne men ändå verkar de inte uppfatta lärandet som värdefullt: de beskriver ämnet som ”en paus från skolan” och att det ”är bra för att man får röra på sig, så man slipper bli tjock”. De menar också att andra ämnen är ”viktigare” i skolan. Eleverna är medvetna att de blir bedömda och deras lärare är för det mesta tydlig med vad de ska uppnå och hänvisar ofta till styrdokumenten. Trots det, tror de flesta elever att de blir bedömda efter attityd och inställning på lektionerna. Eleverna lär sig att ta avstånd från tävling och att agera efter ”låt gå”. Lektionerna präglas av lek och rekreation, enligt eleverna. Slutsats Trots att eleverna är väl insatta i begreppen och kan förklara dem är deras svar på vad syftet är med idrott och hälsa är, vad de bedöms i, vad de lär sig och varför ämnet är viktigt, inte alltid överenstämmande med kursplanen. Elevernas lärare arbetar för att få bort föreningsidrotten från ämnet idrott och hälsa i skolan och fokuserar mer på att lära eleverna det ”sociala spelet”. Resultaten visar vad för slags egenskaper/kunskaper läraren värderar hos eleverna.Eleverna uppfattar också att det är de egenskaperna som har en stor del i lärarens bedömning Eleverna säger bl.a. att de lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra. Däremot framkommer att elevernas syn på ämnets syfte endast är av kroppslig karaktär. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>
|
255 |
Friluftsliv i idrott och hälsa : En kvalitativ studie av friluftsliv i gymnasieskolan och hur undervisningen sker, samt vad som bedöms och betygsätts / Outdoor Living ("Friluftsliv") in Physical Education : A qualitative study of outdoor living "friluftsliv" in high school, how the education is conducted and what is assessed and gradedHenriksson, Fredrik, Karlsson, Anton January 2014 (has links)
Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förståelse för hur lärarna i idrott och hälsa undervisar, bedömer och betygsätter elever i gymnasieskolans idrott och hälsas friluftsliv. Den enskilda lärarens definition av begreppet friluftsliv och hur lärare i dagens skolor definierar idrott och hälsas friluftsliv utifrån styrdokumenten redovisas även. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med lärare i idrott och hälsa på sex olika skolor i närliggande län. Vad som framkommer är att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda läraren. Dock framkommer det att flertalet lärare ser det som något positivt, då de själva kan bestämma mycket av innehållet i undervisningen. Det framkommer även av resultaten att nästan samtliga lärare anser att det blir en stor skillnad på innehållet i undervisningen, samt att bedömning och betygsättning kan leda till orättvisa betyg. Studien visar också ett resultat där samtliga lärare betonar vikten av att bibehålla den kultur och tradition Sverige har av friluftsliv. / This study is focused on creating a deeper understanding for how physical education teachers educate, assess and grade students for outdoor living “friluftsliv” within high schools’ physical education program. The individual teacher’s definition of the concept outdoor living “friluftsliv” and how teachers in schools today define outdoor living within the physical education curriculum is also presented. The underlying method for the study is qualitative. The research was performed through interviews with physical education teachers at six different schools in neighboring districts. The results show that there is ambiguity in the curriculum creating significant opportunities for interpretation by the individual teacher. This result, however, is considered positive by the majority of teachers, as it allows them to dictate a large portion of the curriculum content. The results also show that almost all teachers feel there are significant differences in the content of the education and, as a consequence, evaluation and grading can lead to unfair grades. The study also shows that all teachers stress the importance of maintaining the culture and tradition of outdoor living that Sweden has.
|
256 |
Digitala hjälpmedel i idrott och hälsa : Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning?Kocak, Faik January 2014 (has links)
Syfte Syftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen. Frågeställningar Hur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning? Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa? Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen? Metod Den metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor. Resultat Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna. Lärarna anser att hjälpmedlen gör undervisningen tydligare och underlättar ur ett bedömningssyfte. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet för att få ännu bättre resultat, en tänkbar vidareforskning om ämnet hade varit vad eleverna tycker om digitala verktyg. Jag skulle även vilja observera lektioner då de arbetar med olika digitala hjälpmedel. En annan sak som jag skulle vilja veta är vad elever anser om lektioner med digitala hjälpmedel. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>
|
257 |
Vem är motiverad? : Åtta kvalitativa intervjuer med lärare om motivationsbeteende i religionskunskapsundervisningenSvensson, Fredrik January 2014 (has links)
The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not. In order to present views of the teachers’ reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class. It is clear that an active, and functional, interaction between the teachers and the students is necessary in order to make assessments of the students possible. Also, teachers seem to wish for control as part of their work to achieve the learning objectives set by themselves and see this as a strategy that also could increase the motivation of students in the class as a whole. Silence can be conceived by the teachers as a way of assessing any student's wish to discuss, which generally is preferable, but also as a way to assess whether the student know when to be quiet. This can also be taken as a sign of a motivated student. All in all, the teachers' preconceived aims and ideas of student behaviors, upheld with the help of control in the classroom, are necessary for any assessment.
|
258 |
Förekomsten av och inställningen till muntliga uppgifter i grundskolans årskurs 6-9Andersson, Jennie January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6–9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i. Även vissa likheter har påträffats, till exempel framkom under intervjuerna vilken betydelse för och påverkan på muntliga inslag i undervisningen som den aktuella läroplanen har.
|
259 |
Formativ bedömning av laborationeri biologi : Jämförelse av Sverige och IslandGunnlaugsdottir, Brynja January 2016 (has links)
Studiens övergripande syfte är att undersöka hur formativ bedömning används vidlaborationer i biologi på gymnasiet, i Sverige och Island.För att uppnå dessa syften har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer med sexlärare; tre svenska och tre isländska. Intervjuerna visade att isländska lärare tolkade begreppetformativ bedömning lite snävrare än de svenska. Lärarna använde formativ bedömning ivarierande grad. Sammanfattningsvis kan de skillnader som observerades inte förklarasutifrån lärarnas olika nationalitet eller utbildning om formativ bedömning. De två lärare sominte upplevde hinder i att arbeta enligt ett formativt arbetssätt var de lärare som hade kortastarbetslivserfarenhet.Svenska lärare berättade att deras syn på laborationens syfte och bedömning baseras påämnesplanen och kunskapskraven medan isländska lärare baserar sin åsikt till största delen påsin erfarenhet. Detta kan bero på skillnader mellan svenska och isländska styrdokument.
|
260 |
Ohälsa och stress i skolan : Elevers upplevelser av bedömning och betyg i årskurs 9 / : Students’ perception of assessment and grades in the final stages of ninth gradeIveslätt, Benjamin January 2017 (has links)
Tidigare forskning visar att elever i grundskolan upplever sig stressade på grund av skolans kunskapskrav och omfattande betygskriterier. Syftet med denna undersökning är att ge en bild av hur eleverna uppfattar betyg och bedömning men även att skildra elevernas upplevelser av stress och hur deras hälsa påverkas av den eventuella stress de upplever i grundskolans slutskede. Undersökningen grundar sig i en enkätundersökning och på intervju där resultaten sätts i förhållande till tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att betygens funktion i skolan är en av de största faktorerna till att eleverna upplever sig stressade och att betygen inte upplevs som utvecklande utan snarare vara en bidragande faktor till stress på grund av för höga krav och konkurrens. Resultatet av denna undersökning visar även att bedömningen och kunskapskriterierna påverkar elevernas upplevelse av stress då eleverna anser att kunskapskraven kan vara diffusa och för svåra. Resultatet visar även att omfattningen av skolarbete, läxor och prov i förhållande till den strama tidsramen genererar stress och då framför allt periodvis. Resultatet visar att en tredjedel av eleverna upplever sig stressade varje dag och att stressen bidrar till koncentrationssvårigheter, oro och trötthet. Denna undersökning ger en bild av elevernas upplevelser av grundskolans rådande betyg och bedömningssystem och belyser även de faktorer som utifrån eleverna bidrar till att de upplever sig stressade. Förhoppningsvis kan denna undersökning och dess resultat bidra till en ökad förståelse för elevernas upplevelser i grundskolans slutskede och därmed hålla dialogen om skolans betyg och bedömningssystem i förhållande till elevers hälsa levande inom lärarkåren.
|
Page generated in 0.046 seconds