<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och färdigheter innebär för lärare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nå vårt syfte har vi använt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lärare i en skola som undervisar i år 8 och år 9. Vi har utgått från aktuell forskning. Utifrån denna forskning har vi format en analysmodell som vi använder som en teoretisk ansats i slutresultatet. Som slutresultat kan vi konstatera att lärarna lägger olika värdering och innebörd i begreppen betyg och bedömning. Betyg står för likvärdighet och rättvisa och bedömning står för ord och fria tolkningar. Vidare konstaterar vi att den summativa och kvantitativa bedömningen används för att säkerställa likvärdighet och rättvisa. I resultatet kan vi även utläsa att den kvalitativa bedömningen ses som summativ i slutändan.</p><p>The aim of this study is to examine what qualitative assessment in education means to teachers and to find a variety in these conceptions. To reach our purpose we have used interview as a method with a phenomenographic approach. We have interviewed three teachers, one in eight and two in ninth grade in one school. We have used up-to-date research as a base in our study. We have developed from current research a model for analysis which we use as a theoretic approach when we report our results. We can establish as a result that teachers place different values and meanings in the conceptions grades and assessment. Grades have meanings as equivalence and fairness and assessment stands for usage of words and more liberate interpretations. We can also establish that summative and quatitative testingmethods are used to certify equivalence and fairness. Furthermore our results also indicates that even if formative assessment is used the product is a summative one.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter.</p><p>The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.</p>

<p>Utbildningsförvaltningen fattade 2003 ett beslut om att alla lärare i Stockholm skulle använda mätinstrument för bedömning av elevers läsutveckling. Syftet med denna uppsats är att granska och jämföra de två vanligast förekommande mätinstrumenten i Stockholmsområdet. De båda mätinstrumenten finns beskrivna i böckerna Nya Lusboken och God läsutveckling. En diskursanalys av de båda mätinstrumenten har gjorts och skillnader dem emellan har därigenom kunnat påvisas. Den största skillnaden är författarnas syn på fonologisk medvetenhet. Författarna till God läsutveckling, Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin skriver att den fonologiska medvetenheten är av stor betydelse för läsinlärningen. Författarna till Nya Lusboken, Bo Sundblad, Birgita Allard och Margareta Rudquist skriver att det enbart är läsinlärning via ljudmetoden som fordrar en fonologisk medvetenhet. En konsekvens av denna skilda uppfattning blir inställningen till dyslexi. Enligt Lundberg beror dyslexi på brister i den fonologiska medvetenheten medan Sundblad anser att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna definiera dyslexi. Slutligen diskuteras vilka eventuella konsekvenser användandet av de båda mätinstrumenten med bakomliggande teorier kan få.</p><p>In 2003 The Stockholm Education Administration came to the decision that all schools in Stockholm should use a measuring instrument to form an opinion of their students reading ability. The aim of this composition is to compare and examine the two most frequently used measuring instruments in Stockholm. The Measuring instruments are described in the books Nya Lusboken and God läsutveckling. The method used is of qualitative character. The intention has been to analyse and describe. The greatest difference between them is the authors’ view of phonological awareness. In God läsutveckling phonological awareness is described as crucial for progress in reading ability. The authors’ of Nya Lusboken writes that phonological awareness is only necessary if you learn to read by the synthetic method, which is by connecting sounds to letters. They also differ in their attitude towards dyslexia. In the last chapter of this composition a discussion of the possible consequences of the use of the two different measuring instruments will take place.</p>

<p>Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status. I resultatet visade sig att samtliga elever hade fått information om mål och betygskriterierna av sina textilslöjdlärare och att ingen av eleverna tyckte att ha kunskap i textilslöjd är onödig kunskap, även fast de inte kommer att arbeta inom textilslöjd när de blir äldre. Kunskaperna inom textilslöjden sågs mer som nyttokunskaper. De elever som jag träffade var alla flickor och de stävade efter det högre betyget än det som de hade vid intervjutillfället och de sade sig veta vad som krävdes av dem för att nå det högre betyget, vilket var att de skulle arbeta mer självständigt. Eleverna tyckte även att de blev rättvist bedömda i ämnet trots att de hade svårigheter att förklara vad som stod i betygskriterierna.</p>

<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>

<p>Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att vid bedömningen av väsentlighet och risk utgår revisorerna från företagets storlek, bransch och marknad. För att effektivisera revisionen används ett revisionsverktyg i form av ett revisionsprogram. Revisionsprogrammet hjälper revisorerna att dokumentera samt identifiera riskfyllda och väsentliga områden. Trots en utvecklad automatisering och effektivisering av revisionsprocessen visar intervjuerna att en betydande del av revisionsuppdraget vilar på revisorns professionella bedömning.</p>

<p>Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tillförlitliga och likvärdiga lärares bedömningar är enligt läsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jämföra elevers resultat på normerade lästest som mäter olika dimensioner i läsningen med lärarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lärare har att upptäcka elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter jämförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition är att skapa samstämmighet, om vilka förutsättningar som spelar roll för en god läsutveckling.</p><p>Studien är förankrad både i den kvantitativa och kvalitativa forskningen då en del av studien är baserad på normerade test och en del av studien är baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spännvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, då elever i luspunkt 14 har fler rätt på ett antal tester än elever bedömda i luspunkt 18a. Luspunkt 18a är också intressant då den förutsätter att alla elever blir bokslukare dvs. <em>läser frivilligt och gärna</em> medan forskning visar att alla elever inte blir bokslukare enligt kriteriet för luspunkt 18a.</p><p>När elever inte utvecklar sin läsning som förväntat bör skolan så tidigt som möjligt utreda vad som kan vara hinder i läsutvecklingen. Läsning har sin grund i formeln Läsning = Avkodning x Förståelse x Motivation och forskning säger att olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter kräver olika specialpedagogiska insatser. Därför är det viktigt att förstå <em>vad</em> som hindrar i läsutvecklingen samt utvärdera ifall insatta åtgärder haft avsedd effekt. Mina avslutande reflektioner är att det också kan vara av avgörande betydelse att ”lusläsa” både kartläggningsmaterial och manualer till test för att försäkra sig om materialets tillförlitlighet, för den enskilde individens möjligheter till en positiv läsutveckling. Att tidigt upptäcka hinder i läsutvecklingen är angeläget för att kunna ge adekvat stöd och för att ge eleven möjlighet att behålla sin positiva självbild och lust att lära.</p>

<p>Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vad</p><p>niondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anser</p><p>om bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valet</p><p>utav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigare</p><p>ha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetet</p><p>är att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn på</p><p>bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrott</p><p>och hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningen</p><p>och betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnet</p><p>om man inte blev bedömd. Eleverna i år nio anser sig rättvist</p><p>bedömda och betygsatt i ämnet i skolan.</p><p>Ett armat undersökningsområde kan vara att titta närmare på varför</p><p>kunskaperna om betygskriterier och kursmål är så dåliga.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B. Undersökningens resultat visar att arbetet på de studerade skolorna uppvisar flera variationer, såväl gällande handhavandet och förberedelserna av provet, bedömningen av provet, provets betygsstödjande funktion samt hur lärarna på de undersökta skolorna samverkar för att öka likvärdigheten. Några för likvärdigheten avgörande systematiska skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor gick inte att utläsa av resultatet.</p><p>Nyckelord: nationella prov, bedömning, betygsättning, likvärdighet, likvärdighetsarbete.</p>