Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat. Emellertid var respektive område efterforskat utan vidare relation till varandra. Utgångspunkten för detta examensarbete har därmed varit att försöka undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. En annan utgångspunkt för detta arbete har varit det socialkonstruktivistiska perspektivet på lärande, som kortfattat innebär att elever konstruerar sina egna kunskaper i samspel med andra, snarare än att de färdiga kunskaperna existerar och väntar på att bli inhämtade (Wyndhamn, Riesbeck & Schoultz, 2000). För att kunna göra en undersökning av detta problemområde har sju matematiklärare i grundskolan intervjuats, för att ta reda på hur deras undervisning ser ut samt deras syn på de bedömningsprocesser som äger rum i skolan. För att kunna undersöka huruvida det fanns något mönster mellan dessa områden analyserades svaren utifrån från en kategorisering av olika lärartyper, baserat på Ahlbergs (2000) forskning. På så sätt kunde vi urskilja vilka olika bedömningsmetoder som var vanligt förekommande inom varje kategori. Resultatet av vår undersökning ledde fram till att det finns vissa gemensamma företeelser inom respektive lärartypskategori. Till exempel var summativa prov och diagnoser vanligare i de klassrummen där matematikboken har en mer central roll. Resultatet innebär dock inte per automatik att slutsatserna av denna undersökning är allmängiltiga, däremot ger de en utökad insyn på detta undersökningsområde.

Uppsatsen avser att utforska bedömningsmetoder och examinationsformer som används av lärare på mellanstadiet. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att lärarna använder både formativa och summativa bedömningsmetoder i undervisningen. Formativ bedömning används mer för att stödja elevernas lärande, medan summativ bedömning ger en generell bild av elevernas kunskaper. Trots vissa utmaningar för lärare med användning av formativ bedömning visar undersökningen att det är ett viktigt verktyg för att främja elevernas lärande och utveckling. Slutligen betonas vikten att anpassa bedömningsmetoderna efter elevernas individuella behov, för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes: Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner? Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling? Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet. Det är tydligt att arbetet med normer och regler för kamratbedömning och kamratsamverkan i klassrummet kan utvecklas mer. Frågor används frekvent i klassrummet och en stor del av frågorna handlar om läs- och begreppsförståelse, vilket kan göra att de matematiska processerna kommer i skymundan. En avsaknad av tydliga mål och kriterier syns under lektionerna. Några elever uttrycker att de uppfattar eller sätter egna mål för undervisningen, något som kan ge dessa elever fördel i undervisningen. Utifrån denna studie kan tre områden ses som gynnsamma att reflektera över för utveckling i matematikklassrummet: Normer och regler för kamratsamverkan, vilka frågor som ställs och hur mål och kriterier kommuniceras.

The purpose of this study was to investigate formative assessment and formative feedbacks effects on students. One teacher describes through interviews her experiences of formative assessment and feedback. Also the students' perceptions are described. It is examined through observations, how different types of feedback is communicated by the teacher to the student and among students. This study wanted to highlight the effects formative assessment and formative feedback may have on their learning and motivation. This with particular interest in the Swedish lessons. I chose to concentrate on this following questions: What types of feedback communicates from teacher to student, and students among each other? How does one teacher describe her feedback and how it affects student motivation and learning process? What is the student’s thoughts on the feedback they give and receive from each other and how it affects their motivation and learning process? Formative assessment includes five strategies that shape the students to reach the goal in which three actors are involved. Those are the teacher, other students and the pupil. One of the five strategies is formative feedback, that can identify and provide the student information which helps the student to gain insight on how a task should be solved. Different types of feedback are identified by Hattie and Timperley and had the function as analyses tools in this study. The method of this study was qualitative, though I have done observations in one classroom of 26 students for five days and interviews with one teacher and 10 pupils in the school year 3 (9-10 year-olds). The result showed that the teacher used mostly process-oriented feedback and the pupils became to use it through time. The result also indicated that the students' learning process and motivation was affected to the extent that they were more independent, seeking feedback from peers and became more engaged in the lessons with time.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares uppfattning av återkoppling i gymnasieskolan. Utifrån Hattie och Timperleys teori om återkopplingsnivåer samt Gibbs och Simpsons Assessment Experience Questionnaire (AEQ) har en kvantitativ enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola. Hattie och Timperley har tagit fram fyra återkopplingsnivåer som på olika sätt kan påverka elevens möjlighet att tillgodogöra sig lärarens återkoppling och använda den på ett positivt sätt. De fyra nivåerna är: återkoppling på uppgiftsnivå, återkoppling på processnivå, återkoppling på självreglerandenivå och återkoppling på person. Den sista är den som är minst effektiv och kan vara kontraproduktiv. Den bästa nivån, som är mest effektiv, är den på självreglerandenivån.  Metod som använts i undersökningen är en kvantitativ enkät som genom en pragmatisk ansats även är tolkande i sin konstruktion och analys.   Resultatet visade att elever och lärare hade något så när lika uppfattning om vad återkoppling innebär. Bägge grupperna identifierade samtal som en viktig del av återkoppling. Det fanns skillnad i hur elever och lärare definierade återkoppling. Elever ansåg att de får återkoppling av lärare på den högsta nivån utifrån Hattie och Timperley (2007), den på självreglerande nivå. Både elever och lärare identifierar återkoppling som när läraren berättar för eleven hur det går för den i ett ämne. / The aim of this study is to investigate the perceptions about feedback amongst students and teachers at an upper high school. The study has its foundation from the works of Hattie and Timperley and from Gibbs and Simpson. The latter has developed Assessment Experience Questionnaire (AEQ). Hattie and Timperley have developed four feedback levels, that in diverse ways affect the student’s ability to use the teacher’s feedback in a positive way. The feedback levels are; on task level, on process level, a selfregulated level and on a person level. The last one is the worst, in respect of student’s learning, and can be counterproductive to student’s ability to develop lifelong study skills. The level that is the best one, in respect of student’s learning, is on self-regulated level.  The method used in this study is through a quantitative questionnaire and through a pragmatic onset that has an interpretive construction and analysis.  The result of the study shows that teacher’s and student’s share the perception of feedback as something teacher and student talk about. There is a variance and nuance as to what defines feedback. Student’s are given feedback from their teacher at the highest level from Hattie and Timperley (2007), on a self-regulated level. Both student and teacher agree on the definition of feedback as when the teacher has a conversation with the student about his or her situation in a subject.

Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare.

This paper aims to investigate how high school teachers in the subject religious studies are working with assessment and grading in relation to the Swedish curriculum LGR 11. The issues will be explored through interviews with working secondary school teachers. To build a good foundation for the reader, the study will make a couple of definitions and a detailed description of the background of the curriculum, the teacher's role as well as what grading and assessment actually is. Next comes the choice of method and it will be presented. The study used the qualitative interview method. To strengthen further the study also presents some previous research on the topic as well as a couple of theories and these will be couples again in the analytical part of the study. The study result show how high school teachers in religious struggles with grading and assessment of their students and how they are trying to work in different ways to facilitate their work. The interviews also shows that student performance, commitment and skills are sometimes improved the more the teachers explained what is required to achieve the various grade levels. But there are also students that feel pressured and don’t want to know what is required from them.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida de nationella proven uppfyller sitt huvudsyfte av att främja likvärdighet i bedömning och betygssättning samt belysa vilka svårigheter och hinder det finns för detta syftes uppfyllelse. Detta ska ske genom att förankra min studie i hur tidigare forskning redogör för det för min studie centrala begreppet likvärdighet. Som underlag för studien genomförs intervjuer på nationell nivå, huvudmannanivå samt på skolnivå. Utifrån analysen kan det konstateras att de nationella proven i viss mån kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, framför allt som ett formativt stöd för läraren i dennes bedömningsarbete. Detta motsäger vad tidigare forskning säger om provens formativa funktion. I analysen framkommer att det finns faktorer som försvårar att likvärdigheten upprätthålls bland annat att ovidkommande faktorer tillåts påverka provresultaten samt att provens utformning inte ger eleverna rätt förutsättningar för att genomföra proven. Detta kan ses som ett hot mot likvärdigheten. Vidare problematiseras de nationella provens roll i skolan samt huruvida det är proven i sig som bär ansvaret till att likvärdigheten är hotad.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilken bedömningsform som främjar elevers utveckling i matematik samt hur reliabiliteten i ett matematikprov påverkas av flervalsfrågor. Bedömning har lika stor del i undervisningen som kunskapsförmedlingen. Läraren kan planera sin undervisning utifrån bedömningarna som görs och därmed lägga undervisningen på en väl anpassad nivå för sina elever. Bedömning kan ske formellt som exempelvis vid prov där olika frågeformuleringar påverkar reliabiliteten i proven. Detta är en forskningskonsumtion som grundas på en systematisk litteraturstudie. Metoden vi använt oss av är databassökning i databaserna ERIC och UniSearch. Resultatet visar att formativ bedömning är den mest givande bedömningsmetoden för eleverna och genom kontinuerlig återkoppling främjas elevernas lärande. Den formativa bedömningsprocessen kräver dock mycket tid och engagemang från läraren vilket gör att arbetsbördan och stressnivån ökar. Resultatet visar även att prov med flervalsfrågor har en låg reliabilitet jämfört med andra provtyper. Det går dock att vidta åtgärder som höjer reliabiliteten.

Bedömning och betyg är något som berör och påverkar alla elever och lärare. Denna studie utgörs av en enkätundersökning i tre olika klasser i år 9 samt deras tre respektive biologilärare. Eleverna fick svara på frågor om hur de själva uppfattar och anser sig förstå bedömning och betyg. Studien visade att elever generellt är positivt inställda till betyg och anser att det är motiverande men även stressande. Resultaten visade stor spridning både mellan klasser och inom klasser i hur mycket information eleverna säger sig få från sin biologilärare, vilket kan tolkas som att elevernas olika intresse och förutsättningar skapar skillnader i deras uppfattning av vad läraren informerat om. Eleverna rapporterade även att de tycker sig förstå betygskriterierna men ingen elev ansåg sig känna till de 14 kunskapkrav som finns inom biologi på högstadiet.