Bedömningen i matematik på högstadiet omfattar en mängd kunskapskrav, ett av dessa är elevernas kommunikationsförmåga. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka aspekter av elevernas skriftliga kommunikation som lärarna riktar sin uppmärksamhet mot och hur de värderar dessa aspekter men också vilken typ av återkoppling de ger till eleverna. Studien är en explorativ kvalitativ undersökning där datan togs fram genom intervjuer inspirerade av repertory grid tekniken. Lärarna i intervjuerna fick bedöma olika elevlösningar samt göra jämförelser mellan dem för att hitta aspekter lärarna tittar på när det kommer till den skriftliga kommunikationen. De fick också ge förslag på återkoppling till de lösningar de ansåg var minst bra och bäst. Med hjälp av en tematisk analys fick jag fram resultatet att lärarna främst riktar uppmärksamheten mot hur eleverna motiverar sina lösningar. Användningen av bilder, det textbaserade språket och det matematiska språket, vilket är användandet av numeriska beräkningar och formler, var viktiga aspekter när det kom till motiveringarna. I denna undersökning var användandet av bilder centralt, men bilderna skulle gärna kombineras med antingen textbaserat språk eller matematiskt språk. Lärarna uppmärksammade också lösningarnas struktur, vilken de ansåg vara underordnad elevernas motiveringar. Återkopplingen de gav var på uppgiftsnivå men också till stor del på processnivå och formulerades i form av beröm, krav, önskemål eller som frågor.

Idag kan det vara problematiskt att bedöma och betygsätta elever i alla ämnen. Idrott och hälsa är ett komplext ämne där bedömning och betygsättning blir extra svårt eftersom det är ett praktiskt ämne som ska bedöma elevers rörelsekvaliteter. Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med formativ och summativ bedömning i gymnasieskolan, samt beskriva hur lärare tolkar sitt arbete med bedömning och betygsättning utifrån ett jämlikhetsperspektiv, inkluderingsperspektiv och för en likvärdig bedömning. För att besvara studiens frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, samt Lindes (2021) läroplansteori för att analysera resultatet från deltagarnas intervjuer. Resultatet visade att lärare tolkar formativ bedömning som en viktig del för elevernas lärande. I realiseringsarenan användes denna bedömning som ett verktyg för elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen som en helhetsbedömning. I transformeringsarenan tolkade lärarna att det är praktiska kunskaper som ska väga tyngst vid bedömningar. Lärarna fastställde att klimatet i idrottshallen är nyckeln för att eleverna ska inkluderas och att det var deras uppgift att skapa det. Lärarna försökte skapa relationer med eleverna i realiseringsarenan. Dessutom ansåg lärarna att likvärdigheten är ett omöjligt uppdrag, men att de ständigt försökte nå så likvärdiga bedömningar som möjligt[AH1] .  [AH1]Likvärdiga betyg? det är väl bedömningen som skall vara likvärdig?

Bedömning summativ eller formativ / Assessment summativ or formativ

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på bedömning i förskolan och om bedömning är en hjälp i arbetet. Det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer för att samla kunskap om förskollärarnas syn på bedömning. Tidigare forskning har visat på att förskollärare känner sig obekväma med att använda bedömning i förskolan. Denna studie kommer att fokusera på förskollärares erfarenheter och kunskap om bedömning. Resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys där pragmatismen är den teoretiska utgångspunkten. Frågeställningarna som har besvarats är följande: Hur beskriver förskollärare bedömningen som sker i verksamheten?Hur kan bedömningen som sker i verksamheten påverka barnen och deras utveckling?Resultatet visar att förskollärare ser bedömning som något negativt om det används gentemot barn. Dock ser dem bedömning positivt om det är gentemot verksamheten som det används.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till bedömning av läsförståelse i grundskolans tidigare år 1-3 då inte betygsättning är ett faktum, men bedömning av eleverna är i stor prioritet. Att bedöma elever utifrån kunskap är ifrågasatt av många lärare som tycker att bedömningsunderlagen som finns idag bör utvecklas utifrån hur skolan ser ut idag. Vilka bedömningsunderlag används och hur används de av lärare som arbetar i lågstadiet och bedömer eleverna? Lärarens förhållningssätt och syn på bedömningsunderlagen som finns kommer att diskuteras tillsammans med andra frågor. / The purpose of this study is to examine how teachers relate to the assessment of reading comprehension in primary school in Sweden. Teachers won’t rate pupils with grades, but the assessment of the pupils are in high priority. To assess/grade students based on knowledge is questioned by many teachers who think that the assessment metods available today should be developed on the basis of how the school works today. The teacher's attitude and approach to assessment methods means alot for how it’s used, which are to be discussed along with other issues.

Kunskapssynen och synen på elevbedömning förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under det senaste århundradet har skolan genomgått tre stora reformer vilka resulterat i tre övergripande principer för bedömning och betygssättning. Från att ha fokuserat vid att mäta elevers intellektuella kapacitet utifrån olika intelligenstester till att idag använda alternativa bedömningsformer. I skolans styrdokument framgår vikten av ett matematiskt kunnande och att en god taluppfattning är mer eller mindre avgörande för den djupare matematikinlärningen. Med utgångspunkt i det är syftet med denna studie att utifrån kvalitativa forskningsmetoder undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar, använder och förhåller sig till Skolverkets utarbetade Bedömningsstöd i taluppfattning årskurs 1-3. Urvalsgruppen som består av fyra klasslärare och en specialpedagog är verksamma inom två grundskolor i Västernorrlands län, och observeras och intervjuas vid ett tillfälle vardera. Av studiens resultat framgår att samtliga lärare innehar en positiv attityd gentemot bedömningsmaterialet och är eniga om att det kan ge effekt på den nationella måluppfyllelsen inom matematikämnet. Lärarna uppger att materialet är ett viktigt stöd i identifikationen av elevers kunskaper, samt vilka åtgärder som behöver införas i undervisningen för att samtliga elever ska ges förutsättning att nå de uppställda kunskapsmålen. Vidare framkommer av studiens resultat att enbart en av informanterna fått utbildning om bedömning och betygssättning i grundskolans tidigare år. En skrämmande siffra med tanke på bedömningsstödets syfte och att bedömning är ett faktum från den dagen eleven kliver in genom klassrumsdörren för första gången i årskurs 1.

Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

SammanfattningBakgrund:Ett projekt för lärare att arbeta med formativ bedömning startades på en skola i Borås Stad. Detta projekt påbörjades som ett svar på den negativ statistik beträffande elevers skolprestationer som kommunen ådragit sig i olika nationella jämförelser. Bedömning för lärande (BFL) blir således ett led i att försöka förbättra elevers skolprestationer.Syfte:Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ett antal matematik- och språklärareresonerar kring och använder sig av formativ bedömning.Metod:En kvalitativ intervjustudie har genomförts.Resultat:Denna studie visar hur ett antal lärare resonerar kring och använder sig av formativbedömning. Studien visar att lärarna säger att de är positiva till arbetet med formativbedömning, även om de klart uttrycker att de kan se att det finns negativa aspekter meddenna undervisningsmetod. Vidare kan vi i denna studie se att de intervjuade lärarnas arbete med, samt beskrivning av, formativ bedömning struktureras av det arbetsmaterial de har fått ta del av inom ramen för projektet. Lärarna beskriver i intervjuerna undervisningsmetoden formativ bedömning så som ett beprövat arbetssätt man använt redan innan projektet startades. När vi jämför intervjuresultatet med den tidigare forskning som gjorts kan vi konstatera att lärarna blivit presenterade en snäv bild av formativ bedömning. Med hjälp av teorin om performativitet kan vi se att formativ bedömning kan användas för att föra överansvaret för elevers dåliga skolresultat från politiker till lärare. Slutsatsen blir att genom att man ger lärarna en begränsad bild av formativ bedömning vill undgå en diskussion kring detta.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med bedömning i etik inom religionskunskap. Frågor som kommer besvaras sker genom att titta på tidigare forskning som har gjorts inom området. För att skapa en förståelse hos läsaren inom ämnet presenteras i bakgrunden en beskrivning av läroplanen samt vilka specifika kunskapskrav det finns i religionskunskapen för etik, lärarens roll vid betygsättning, olika bedömningsformer samt syftet med bedömning. Vidare diskuteras val av den metod som använts i studien samt vilka urval som gjorts vid informationssökningen. Studiens resultat visar på att det finns svårigheter för lärare vid bedömning av sina elever när det kommer till etik. Det framkommer också genom olika studier att lärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap vid bedömning inom ämnet och att det bedömningsstöd som ges är vagt då det är tolkningsbart.