Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J. Lundqvists breda tankar om privatiseringen som finns beskrivna i boken Politik som organisation och koppla dessa tankar till Bo Rothsteins modell för konkurrensen, ansvar och effektivitet mellan marknad och stat.Min huvudslutsats är att i USA debatteras inte huruvida inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen är förändrad, utan privatisering är en del av politiken. Inställningen till de privata säkerhetsföretagen får, sett ur ett historiskt perspektiv från Kalla kriget slut, ses som vedertaget förändrad. / Private Security Companies seems to have established itself as a part of or parallel with western military structure, especially in US. Tasks traditionally solved by military units are today solved by Private Security Companies.The overall aim with this thesis is to describe and clear the debate of Private Security Companies in US. My question is if the attitude towards PSC as a partner inside the military structure has changed and what is the debate covering regarding the ongoing and increasing privatization of military structure.In order to do this thesis scientifically have I chosen to use a qualitative text analysis. As theory have I chosen Lennart J. Lundqvist broad ideas about privatization that can be found in his book - Politik som organisation. Lundqvist broad ideas will be linked with Bo Rothsteins model for competition, responsibility and efficiency between market and state.My main conclusion is that the debate inside US is not the covering the change of attitude towards the private companies inside the military structure. The privatization of the military structure is considered to be a part of politics. The attitude towards the private security companies, seen out of a historic perspective from the end of the Cold War, must be seen as changed. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv. Här används intervjuerför insamling av empiri. Som teoretisk bas har James Burks indelning av en profession i treelement expertis, jurisdiktion och legitimitet använts. Som komplement har Bengt Abrahamssonsbeskrivning av kåranda och Steven Brints indelning i praktiker, experter och eliter använts.Bredden av argument är stor, men bilden har förändrats sedan 1983. Dagens argument ärmer motstridiga än de i huvudsak positiva under det tidiga 1980-talet. Argumenten uppfattasinte i alla stycken som giltiga i Flygvapnet. / The purpose of this thesis is to categorise the arguments for and against the Swedish consolidatedofficer system and to discuss the relevance of these arguments from a professional viewpoint andin terms of time.In 1983 the Consolidated Officer System was introduced, which meant that Sweden abandonedthe kind of officer, non-commissioned officer system that prevails in practically every othercountry. This system has become a subject for ever-increasing debate. This thesis intends toshow the breadth of arguments that exist (both pro and con), to categorise these arguments withthe help of professional theory, and to show whether or not there is a difference in the arguments,depending on whether they date from the introduction of the new system or from today.This part of the work was conducted as a qualitative analysis of texts, mostly from officialdocuments and works from the Swedish National Defence College. To add a further dimensionto the arguments, a small selection has been tested in an air force context. Here interviews wereused to collect the empirical facts. James Burk’s description of a profession as consisting ofthree elements - expertise, jurisdiction and legitimacy - has been used as a theoretical base.Bengt Abrahamsson’s description of esprit de corps and Steven Brint’s division of a professioninto practitioners, experts and elites have been used to complement this base. The range of argumentsis wide, but the picture has changed since 1983. The arguments of today are more contradictorythen the generally positive ones of the early 1980’s. Not all of the arguments are consideredto be valid from an air force perspective. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.</p> / <p>The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare. / The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.

Försvarsmaktens organisation har ett behov av ständig förändring för att kunna hantera de yttre och inre påverkansfaktorer som följer av det säkerhetspolitiska läget, samhällsutvecklingen och den teknologiska utvecklingen. Vi har genom en hermeneutisk kvalitativ studie undersökt hur organisationen förändrats genom implementeringen av ett flerbefälssystem. Vi har försökt att identifiera de drivkrafter som har legat bakom förändringarna och förstå de beslut som har fattats. Våra primärkällor har utgjorts av människor i organisationen; befattningshavare med olika roller, på olika nivåer och med olika bakgrund. Våra sekundärkällor har framförallt bestått av officiella dokument och skrivelser som organisationen nyttjat under implementeringen.Vi har analyserat inhämtad data mot flera olika organisationsteorier och kommit fram till att den långa sekventiella implementeringen haft olika fokus i olika sekvenser. Utmaningen för Försvarsmakten har varit att skapa balans mellan organisationens strukturella och individens mänskliga behov samt att kommunicera argument och incitament för organisations-förändringen. Maktpersoner i organisationen har löpande påverkat processen och systemdesignen har självmuterat från initial konfiguration till den beskrivning som finns idag.Försvarsmaktens strukturella slutinförande av Trebefälssystemet har orsakat suboptimering av implementeringen i dess sista sekvens, och motverkat möjligheterna för främst specialist-officersskrået att utvecklas mot en egen profession; skrået är fortsatt styvmoderligt behandlat av organisationen, och det finns en risk för en utveckling mot segregation och oönskade kulturer. Ytterst har detta haft en negativ effekt på den operativa förmågan.Överbefälhavarens beslut om slutligt införande var ett nödvändigt beslut för att forma den struktur som borde ha intagits för många år sedan, dock hade organisationens behov bättre kunnat omhändertas om även individens behov hade tillgodosetts.Försvarsmakten har nu ett enda system där samtligt befäl är inordnade, men arbetet är inte slutfört. Det finns fortfarande en del problemområden att ta tag i, men samtidigt också gyllene chanser att fortsätta utvecklingen av systemet för att nå än större effekt än det har idag. / The Swedish Armed Forces has a need for constant change in order to be able to handle the external and internal influencing factors that result from the changing security policy situation, societal development and technological development. Through a hermeneutic qualitative study, we have investigated how the organization has changed through the implementation of a multi-command system. We have tried to identify the driving forces behind the changes and understand the decisions made. Our primary sources have been people in the organization; personnel with different roles, at different levels and with different backgrounds. Our secondary sources have mainly consisted of official documents that the organization used during the implementation.We have analysed the collected data against several different organizational theories and concluded that the long sequential implementation had different focuses in different sequences. The challenge for the Armed Forces has been to create a balance between the organizations structural and the individual's human needs, and to communicate reasons and incentives for organizational change. People with power in the organization have continuously influenced the process, and the system design has self-mutated from the initial configuration to the description that exists today.The Armed Forces' structural finalization of the multi-command system has caused sub-optimization of the implementation in its final sequence, and thwarted the opportunities for mainly the specialist officer corps to develop towards a profession of its own; the category is still treated step motherly by the organization, and there is a risk of a development towards segregation and unwanted cultures. Ultimately, this has had a negative effect on The Armed Forces operational capability.The Chief of Defence decision on final implementation was necessary to shape the structure that should have been in place many years ago. However, the needs of the organization would have been better served if also the needs of the individual had been met.The Armed Forces today have a single system including all commanders on all levels, but the work is not complete. There are still some problem areas to tackle, but there are also excellent opportunities to continue the development of the system to reach an even greater effect than it has today.