Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Artiklarnas kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Resultatet visade att dåligt bemötande och kommunikation förekom från sjuksköterskor till patienter med demenssjukdom. Sjuksköterskor tilltalade patienter med demenssjukdom på ett infantilt språk och andra ignorerade dem. Metoder och råd kring hur sjuksköterskor kan bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom fanns. Bland annat framkom att när sjuksköterskor använde sig utav personcentrerad vård ökade både positiv verbal och icke-verbal kommunikation hos patienterna med demenssjukdom. Kommunikationen ökade även när sjuksköterskorna använde sig utav metoden Snozelen, lika så genom att använda sig utav en 12- sidig minnesbok som stöd vid samtal. Stöd och hjälp från sjuksköterskan, främjar kommunikationen för patienter med demenssjukdom.

<p>Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.</p>

<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna.   Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården. Metod: Som metod valdes att göra en litteraturstudie av skönlitterära verk. Analysen gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans analysmodell. Resultat: Resultatet visade att kvinnor med anorexia i huvudsak hade negativa upplevelser av vården. De upplevde brist på empati och förståelse från personalen. Kvinnorna beskrev känslor av tvång, maktlöshet och kontroll i behandlingen. Diskussion: I diskussionen kom författarna till denna studie fram till att vidare forskning bör fokusera på Anorexia nervosa för att öka kunskapen och förståelsen för sjukdomen. Speciellt med tanke på att det är ett växande problem både nationellt och internationellt.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada. Ett förtroende dem emellan är en väsentlig del i mötet då personen med anorexia inte har någon insikt om sin sjukdom. Teoretisk referensram: Karin Dahlbergs modell för beskrivning av patientens livsvärld har använts. Metod: Utfördes som en innehållsanalys av tre självbiografiska böcker. Resultat: Visar att kvinnorna har ett stort behov av vårdpersonalens bemötande och deras handlingar påverkar hur kvinnorna mår. Konklusion: Upplevelsen hos kvinnorna är att det måste finnas trygghet och förtroende mellan vårdpersonal och patient.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta stycken granskade artiklar. Resultat: På sjukhuset finns det brister i kunskapen om personer med demenssjukdom och detta resulterar många gånger i dåligt bemötande. Vårdpersonalen på sjukhuset anser ofta att det inte finns tillräckligt med tid för att ta hand om personer med demenssjukdom. På gruppboenden har vårdpersonalen kunskaper som är inriktade på personer med demenssjukdom och detta gör att vårdpersonalen har lättare för att hantera olika beteenden hos dessa personer. Slutsats: Sjukhusmiljön är inte lämplig för att kunna möta behoven hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalen på sjukhuset har inte alltid kunskap och positiv inställning till att vårda personer med demenssjukdom. Däremot har vårdpersonalen på gruppboende för personer med demenssjukdom oftast fått specialutbildning inom området. Miljön på ett gruppboende är bättre anpassad för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Bröstcancer är idag en av de vanligaste cancersjukdomarna och som har ökat konstant de senaste två decennierna. Årligen insjuknar cirka 7000 kvinnor i bröstcancer vilket motsvarar ungefär 15-20 fall per dag. Lidande, välbefinnande, att ingå i en vårdrelation, kommunikation och information är begrepp som ingår i en människas livsvärld. Begreppen beskriver hur en människa upplever sin egen värld och på så sätt även hur unik den kan vara. Med livsvärld menas den värld vi lever i och ständigt är omgivna av. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos medelålders kvinnor med bröstcancer, från diagnos till operation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som analyserade tre skönlitterära självbiografier. De analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultatet visade att insjukna i bröstcancer förknippades med ett långvarigt lidande. Det visade även att lidande uppkom i samband med mötet med sjukvårdspersonalen och det på grund av att kvinnorna varken kände sig sedda, informerade eller bemötta utifrån ett mänskligt helhetsperspektiv. Slutsats: Sjukvårdspersonalens brister utgjorde det största hotet mot kvinnan i hennes kamp mot tillfrisknandet av sin bröstcancersjukdom. Vi anser att det behövs mer kompetens inom bemötandet av kvinnor som drabbats av bröstcancer gällande förståelse, lyhördhet, respekt, följsamhet, öppenhet etc., för att kvinnorna ska känna sig så väl omhändertagna som möjligt.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good. Thereis also, by looking at previous research and literature, how and whatconditions are considered to bring good reason and placed into a good schooland schooling for students with the situation. Many important abilities with us as humans are added during the earlyyears of the parents and other adults who seem to be around us. Parents,educators, teachers and other adults in a working secure global society putmany bases and conditions for children and students to be successful, which Idescribe in this work. According to the quantitative testing I have done in theform of questionnaires answered and the parents that they are satisfied withtheir child's school situation, but several report that it is desirable toschool more goes back to the "old" school, where the teacher had moreauthority and students only had one teacher for all subjects in order to havemore structure and order in school and in the classroom. And that the schoolwas more adapted to each child's different needs. My conclusion of the work isthat the school despite the vision of a school for all is the school a rigidinstitution with constantly emerging dilemmas. A prerequisite for creating aschool of all is that the school should be changed to suit all students. Ademocratic society presupposes a democratic school.