Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien. På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet. På den avdelningen fick pojkarna fler förklaringar och även fler tillsägelser än vad flickorna fick. I den barngruppen var det även pojkarna som var mr framåt och som tog mer plats. På den andra förskolan var skillnaden i bemötandet mot barnen inte lika stor. I den barngruppen fanns det både pojkar och flickor som tog plats och pedagogerna förhåll sig på samma sätt till de båda könen. Resultatet visar att det fanns en medvetenhet hos pedagogerna hur de bemöter pojkar och flickor. Det har även framkommit att det inte är så stor skillnad vid bemötandet mot pojkar respektive flickor. Pojkarna fick vid några enstaka tillfällen tillsägelser av pedagogerna då pedagogerna använde sig av ett irriterat röstläge. En annan skillnad var att vid vissa situationer fick pojkarna fler förklaringar än vad flickorna fick.

Bakgrund: För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött av sin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med en kommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerar ett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten en känsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa och själslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt att sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och ser patienten för den han är. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olika databaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ett gott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sin kommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som en unik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdande behandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gott bemötande är av stor betydelse i en vårdsituation. Att de ska ses som unika och bli behandlande utifrån sina personliga behov och önskemål. Ett gott bemötande skapar delaktighet, trygghet och stärker då patientens självförtroende.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder. Slutsatsen av undersökningen var att kunskapen hos pedagoger om ADHD hade stor betydelse för bemötandet av elever med ADHD. Stora elevgrupper, dåligt anpassad miljö, och brist på smårum var faktorer som pedagogerna inte kunde påverka men som hade stor påverkan på elever med ADHD. Frågan är om det är pedagogernas brist på kunskap eller miljön som gör att många av eleverna med ADHD lämnar skolan utan att ha nått målen i LGR 11?

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk? Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning. Bemötande definieras bland annat som något som sker i en relation och i mötet mellan människor. Det empiriska materialet består av fem intervjuer med undersköterskor som arbetar inom hemtjänst. Bearbetningen av datamaterialet gjordes genom kategorisering, kodning och tematisering som sedan analyserades. Slutsatserna är att vårdtagarna har bra möjligheter till att vara delaktiga med vissa begränsningar beroende av alkoholmissbruk. Alla informanter vill att alla vårdtagare ska behandlas lika, trots detta framkommer skillnader i både arbetet med delaktighet och bemötande till vårdtagare utan alkoholmissbruks fördel. En annan slutsats är att hemtjänstpersonal saknar kunskap för att på ett professionellt sätt arbeta med vårdtagare med alkoholmissbruk.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

Homosexuella familjer eller det som också kallasregnbågsfamiljer är en idag växande familjeform. Det är homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket är avrelevans för det sociala arbetet då olika familjeformer idag är framträdandeoch viktigt. Kännedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar våra möjligheter att undersöka vilken värld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvården. Syftet meduppsatsen är att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta när de bildar familj. Det undersöks också om några andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren när de tänker kring familjebildning ochbehandling. Den metod som används är kvalitativ. Intervjuer valdes för attkunna ställa frågor om individernas olika erfarenheter men även om motstånd ochhinder, vid deras resa mot föräldraskap. De slutsatser som dragits är att allarespondenter upplever olika motgångar och besvikelser. Några har enbart möttbra bemötande av vårdpersonal medans andra mött oförståelse. Gemensamt för allaär att väntan och längtan har varit lång. Oavsett var respondenterna harmottagit sin behandling har alla fått stå i kö en lång tid och alla har möttbesvikelser. Det har också visat sig att alla kvinnor är positiva över hurderas familjer ser ut, men flera av dem önskar att familjen ska växa och bliännu större.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat : I studiens resultat framkommer det att personer med schizofreni upplever både positiva och negativa upplevelser av bemötandet inom den psykiatriska vården. De positiva upplevelser som beskrivs är när vårdpersonalen är engagerad, bekräftar sin patient och ger patienten trygghet. Det negativa bemötandet som personerna upplever beskrivs som att vårdpersonalen inte ger av sin tid, de är arroganta och inte bryr sig. De ger inte det stöd som dessa patienter har behov av. Vidare beskrivs att patienterna upplever vårdpersonal som missbrukar sin makt och är hotfulla. Slutsats : Personer med schizofreni har behov av stöd från vårdpersonalen, att bli sedda som människor. Dock förekommer det fortfarande diskriminering mot denna patientgrupp som leder till vårdlidande, vilket kan leda till svårigheter att acceptera diagnosen.

No description available.

No description available.

No description available.