Our society is based on a heterosexual norm. This may lead to the fact that LGBT-persons have a poorer health status than the heterosexual population. The nurse education lacks information and courses that highlights sexual identity. This is defective since healthcare staff needs knowledge on the subject to be able to treat patients in a professional and respectful manner. The purpose of this study was to illustrate how heteronormativity influences the treatment of patients within a healthcare context. This paper is a survey of literature based on 12 articles and one dissertation. The results showed that the healthcare staff and the healthcare students had both positive and negative attitudes towards non heterosexual patients. The majority had positive attitudes. It is thus important to highlight the negative attitudes and derive them to heteronormative ways in a healthcare context. The non heterosexual patients experienced problems dealing with homophobia, the issue of coming out or not and poor heteronormative communication. The healthcare staff needs to get accurate education regarding heteronormativity and sexual identities. The negative attitudes towards non heterosexual patients would thus lessen and the treatment towards these persons would improve. More research on the subject of nursing and heteronormativity is needed. Research focusing only on the nurse’s work and how it is influenced by heteronormativity is wanted. / Vårt samhälle är heteronormativt och detta kan vara en orsak till att HBT-personer har sämre hälsa än den övriga heterosexuella befolkningen. Sjuksköterskeutbildningar runt om i Sverige saknar till stor del kurser som belyser sexuell identitet. Detta är bristfälligt då vårdpersonal behöver kunskap kring ämnet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt och respektfullt sätt. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra hur heteronormativiteten påverkar bemötandet av patienter inom vården. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på 12 artiklar samt en avhandling.Resultaten visade att det fanns både positiva och negativa attityder hos vårdpersonal och vårdstudenter gentemot icke heterosexuella patienter. Majoriteten hade positiva attityder. Det är dock viktigt att belysa de negativa attityderna och härleda dessa till heteronormativa förhållningssätt inom vården. Icke heterosexuella patienterna upplevde problematik kring homofobi, att komma ut eller inte, samt bristfällig och heteronormativ kommunikation. Vårdpersonal behöver få aktuell utbildning angående heteronormativitet och sexuella identiteter. De negativa attityderna gentemot icke heterosexuella patienter skulle på så sätt minskas och bemötandet gentemot dessa förbättras.Det behövs vidare forskning inom området omvårdnad och heteronormativitet. Forskning som enbart fokuserar på sjuksköterskans arbete och hur det präglas av heteronormativitet efterlyses.

Denna studies syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänstens bemötande och insatser utifrån Goffmans dramaturgiska rollteori samt maktperspektivet. I denna studie används en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor som har varit i kontakt med socialtjänsten. De studier som berör våldsutsatta kvinnors förväntningar på och upplevelser av socialtjänsten är väldigt begränsade. Med detta i åtanke bör ytterligare forskning inom detta ämne eftersträvas. Föreliggande studies resultat har varit att de våldsutsatta kvinnornas förväntningar inte överensstämde med upplevelserna som de hade av socialtjänstens bemötande och insatser. Upplevelserna har generellt varit sämre än de förväntningar kvinnorna hade innan kontakten med socialtjänsten. Efter analysen av resultaten såg vi tydligt att de kvinnor som inte hade haft några förväntningar på socialtjänstens bemötande och insatser fick en bättre upplevelse av dem. De kvinnor som däremot hade förväntningar på socialtjänstens bemötande och insatser fick en sämre upplevelse.

Studien syftade till att belysa gymnasieelevers upplevda bakomliggande orsaker till sin problematiska skolfrånvaro samt att med avstamp i upplevelserna undersöka hur gymnasieskolor kan arbeta främjande och förebyggande mot problematisk skolfrånvaro. I studien användes metoden livshistorieintervjuer, där tre respondenter skildrade sin skolfrånvaro och hur de upplevde skolans agerande i samband med denna. Berättelserna genomsyrades av upplevelser av att skolan höll dem innanför ramar som de inte förmådde befinna sig inom. Av resultatet framgick hur skolrelaterade faktorer såsom brister i lärmiljön, bristande trygghet i skolan och bristande bemötande från skolans personal ansågs vara avgörande för den problematiska frånvaron. Med utgångspunkt i respondenternas upplevelser blev en av studiens viktigaste slutsatser att varje enskilt fall måste betraktas såväl utifrån elevens unika behov som med hänsyn till specifik, omgivande kontext. Vidare underströks vikten av skolans beaktande av det kompensatoriska uppdraget inom likvärdighetsbegreppet, så att den frånvarande eleven kan ges tillräckligt med stöd för att kunna fullfölja närvarokravet och utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Det sker en mängd olika möten inom slutenvården och hur mötet utformar sig mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del av patienters upplevelser av vård och omvårdnad. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta patienter på ett gott sätt, både för att minimera risker i patientsäkerheten och för att optimera patienters chanser till återhämtning och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration från Whittemore och Knafl. Analysen baserades på 29 vetenskapliga artiklar som identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och data tematiserades med stöd av Excel. Analysen resulterade i fem teman: Sjuksköterskors karaktärsdrag, Respekt och integritet, Tid och närvaro, Kommunikation och Ömsesidigt samspel. Litteraturstudien bidrar med förbättrade kunskaper om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Ett gott bemötande är en kombination av flera dimensioner och när sjuksköterskor använder kunskapen och kombinerar olika dimensioner skapas förutsättningar för en god omvårdnad i mötet med patienter.