The purpose of this study, was to create a joint understanding of the research about problematic absenteeism in Swedish primary school. Through a system theoretic perspective see to the reasons, risks and the social worker's role. 14 articles were selected after a database search to fulfill the aim of the study. We opted for a scooping review as we considered it appropriate as a method for student- essays. We found that a system theory was suitable as we could identify four systems to describe how our found science described causes and risks concerning a problematic school absenteeism. These systems was the individual, the family, the school and the social worker ́s role. From the results we could read how research explains the causes of the problematic absenteeism, as both internal and external. Neuropsychiatric, mental disabilities and a sense of coherence were some of the internal factors stated, while teacher- student relations and relationships with friends were external factors that proved to affect students in to a problematic absence. It also emerged that the problematic absenteeism results in many risks for continued life. Everything from crime and addiction to poor mental health and keeping safe relationships. Social work was also considered to have a strong link with the problematic absenteeism, both in the current school situation, but also to a large extent after leaving school. The problems are complex and concern individuals as well as society, and in view of this, it is important to lift the problem and to continue to develop in the work with problematic absenteeism.

Studien syftade till att belysa gymnasieelevers upplevda bakomliggande orsaker till sin problematiska skolfrånvaro samt att med avstamp i upplevelserna undersöka hur gymnasieskolor kan arbeta främjande och förebyggande mot problematisk skolfrånvaro. I studien användes metoden livshistorieintervjuer, där tre respondenter skildrade sin skolfrånvaro och hur de upplevde skolans agerande i samband med denna. Berättelserna genomsyrades av upplevelser av att skolan höll dem innanför ramar som de inte förmådde befinna sig inom. Av resultatet framgick hur skolrelaterade faktorer såsom brister i lärmiljön, bristande trygghet i skolan och bristande bemötande från skolans personal ansågs vara avgörande för den problematiska frånvaron. Med utgångspunkt i respondenternas upplevelser blev en av studiens viktigaste slutsatser att varje enskilt fall måste betraktas såväl utifrån elevens unika behov som med hänsyn till specifik, omgivande kontext. Vidare underströks vikten av skolans beaktande av det kompensatoriska uppdraget inom likvärdighetsbegreppet, så att den frånvarande eleven kan ges tillräckligt med stöd för att kunna fullfölja närvarokravet och utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Den svenska lagstiftningen säger att alla barn och ungdomar har rätt till utbildning. Trots den svenska lagstiftningen är det många som inte kommer till skolan och därför hamnar i en långvarig skolfrånvaroproblematik. Detta kan ses som ett samhällsproblem men också som ett individproblem då barn och ungdomar inte tar del av undervisning och därmed rättigheten till utbildning. Studie- och yrkesvägledaren är en av professionerna i skolan som många gånger ingår i elevhälsoteamet och som arbetar med elevproblematik kring skolfrånvaro. Många gånger blir studie- och yrkesvägledaren en sista utväg i arbete med skolfrånvaron. Syftet med denna studie var att belysa vägledningen med elever med långvarig skolfrånvaro utifrån studie- och yrkesvägledarnas synvinkel. Detta genomfördes genom att utforska på vilket sätt studie- och yrkesvägledarna erfor samtalsprocessen med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats. Den fenomenologiska ansatsen användes för att få en djupare förståelse för vägledarnas sammanhang och hur de gav mening åt samtalsprocessen. Insamlandet av data gjordes genom att använda den kvalitativa forskningsintervjun. Därefter bearbetades och analyserades materialet utifrån en modifiering av interpretativ fenomenologisk analys. Utifrån gjorda intervjuer visade det sig att studie- och yrkesvägledarna drevs av altruistiska motiv att hjälpa eleverna dock upplevde de svårigheter i att nå eleverna samt att de upplevde att deras roll kopplas in sent i processen. Den beskrivna problematiken tolkades i studien som upplevelser av motstånd och spänningsfält i samtalsprocessen mellan inblandade aktörer. / According to Swedish legislation, children and youths all have the right to education. Even though it is decided by law, many pupils are absent from their schools. The consequences of this lead to long-term school absence for pupils. This can be seen as a problem both on a social level, but also on an individual level due to the refusal of their rights to education. Career counselling is one of the professions that are occasionally involved in the health aspects of the pupils. The role of the career counselor is sometimes used as a last resort to the problematics of long-term absence among pupils. The purpose of this study was to shed a light on the counselling process with pupils with long-term absence from the point of view of the career counselors’ experiences. This was approached through a phenomenological theory and through qualitative interviews with career counselors. The phenomenological approach was used to gain a deeper understanding of the contexts of the counselors’ and how they made sense of the conversation process. Data collection was done using the qualitative research interview. Subsequently, the material was processed and analyzed based on a modification of interpretative phenomenological analysis. The interviews showed that the career counselors were driven by altruistic motives to help, however, experienced difficulties in reaching the pupils and that their role was usually involved late within the process of counseling the pupils. The problematic of this aspect of career counselling was interpreted in this study as resistance and tension within the conversation process between the parties involved.

Denna studie undersöker orsaker till problematisk skolfrånvaro, hur språk och kommunikation kan ha betydelse för problematisk skolfrånvaro, samt hur mönstret kan brytas och frånvaro vändas till närvaro. I studien avgränsas undersökningen till problematisk skolfrånvaro kopplad till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Undersökningen vill ta reda på hur några skolor i en kommun arbetar kring elever i problematisk skolfrånvaro, om det finns en särskild handlingsplan för detta och huruvida man agerar utifrån den. Teoretisk ram för studien utgörs av relationellt specialpedagogiskt perspektiv, samt relationell pedagogik. Studiens data samlades in genom tre formella, semistrukturerade och djupgående intervjuer med vårdnadshavare, samt två surveyundersökningar online i form av enkäter, en till rektorer och en till specialpedagoger och lärare som arbetar med problematisk skolfrånvaro. Konklusionen i studien synliggör betydelsen av tidiga insatser, genuina relationer, samt individanpassade åtgärder. Resultaten visade att många orsaker till problematisk frånvaro samverkar, att språk och kommunikation är en central del i denna problematik, att skolor har goda rutiner och handlingsplaner vid problematisk frånvaro, samt att vikten av personliga relationer och specialpedagogisk kompetens i mötet med dessa barn behöver utvecklas. / This study investigates the causes of problematic school absence, how language and communication can be important for problematic school absence, as well as how the pattern can be broken and turn absence to attendance. In the investigation, the study is delimited to problematic school absence linked to students with neuropsychiatric disabilities (NPF). The survey wants to find out how some schools in a municipality are working on students with problematic school absence if there is a specific action plan for this and whether they act on the basis of it. Theoretical framework for the study consists of a relational special pedagogical perspective, as well as relational pedagogy. The study data was collected through three formal, semi-structured and in-depth interviews with custodians, as well as two surveys online, one to the rectors and one to special educators and teachers who work with problematic school absence. The study concludes the importance of early efforts, genuine relationships, as well as individualized measures. The results showed that many causes of problematic absence co-operate, that language and communication are key parts of this problem, that schools have good practices and action plans in case of problematic absence, and that the importance of personal relationships and special educational skills in meeting with these children needs to be developed.