Tidigare forskning inom missbruksområdet visar på en del skillnader gällande synen på missbrukande män och kvinnor. Skillnader i missbrukets uttryck benämns, liksom lämplig missbruksbehandling och påverkansfaktorer i strävan att bli drogfri. Tidigare forskning på området visar även på hur viktigt det är med kunskap om de bakomliggande strukturer som skapar skilda förväntningar och därmed olika förutsättningar mellan män och kvinnor som har ett missbruk. Om denna kunskap och förståelse saknas finns risken att socionomer i mötet på grund av stereotypa föreställningar förbiser individer som avviker från dessa föreställningar. Studiens syfte är att undersöka socionomers upplevelser av sitt bemötande av unga kvinnor och män som använder droger för att se om det praktiska sociala arbetet återspeglar de uppfattningar som existerar i samhället gällande konstruerade förväntningar på män och kvinnor. Bemötandet av ungdomar som använder droger och konstruktioner av kön är i fokus då det idag saknas forskning som undersöker det. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ett genusperspektiv och konstruktioner av kön är centralt. Detta är en kvalitativ intervjustudie och författarna har genomfört intervjuer med tio socionomer verksamma inom olika delar av det sociala arbetets fält. Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Studiens resultat visar att socionomerna har olika tillvägagångssätt för att bemöta ungdomar lika oavsett kön men efterfrågar mer kunskap om genus då en genusmedvetenhet beskrivs som viktig. Det behövs konkreta strategier som kan appliceras i mötet med den unga samt att kunskap om genus påverkan behöver uppmärksammas i såväl socionomutbildningen som på arbetsplatser i det sociala arbetet.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor har kring stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa, hur de bemöter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksköterskor kan arbeta för att motverka stigmatisering. Metod: Undersökande design med kvalitativ innehållsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fördelade på två fokusgrupper. Resultat: Resultaten visade att negativa attityder mot psykisk ohälsa förekom inom vården och att detta bidrar till stigmatisering. Patienter med psykisk ohälsa bidrar till stigmatiseringen själva genom att leva upp till den bild stigmat kräver. Kunskap, hur man bemöter patienter med psykisk ohälsa, samt nya strategier för att integrera psykiatrisk och somatisk vård var åtgärder som respondenterna såg som viktiga för att motverka stigmatisering. Slutsats: Negativa attityder finns inom vården vilket skapar lidande för patienten med psykisk ohälsa och bryter mot de riktlinjer och den vårdvetenskapliga grund som sjuksköterskan ska arbeta utifrån. Bemötande och kunskap om psykiatrisk omvårdnad är viktiga steg för att förstå hur sjuksköterskor kan motverka stigmatisering. Problematiken kring detta ämne behöver uppmärksammas och vidare forskning behövs som hjälp att belysa och motverka stigmatiseringen.

Bakgrund: De senaste årtionde har antalet ansökningar gällande könsbyte ökat i Sverige. Personer som identifierar sig som det motsatta könet, transpersoner, kan oftast ses som en utsatt patientgrupp. De personer som vill förändra sin kropp till det könet de vill efterlikna, finns det åtgärder och behandlingar som gör detta möjligt. Vilket sätter stora krav på sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser i mötet med sjukvården. Metod: En litteraturstudie har genomförts genom att ha analyserat och sammanställt sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Detta resulterade i tre kategorier. Resultat: Det visade sig att transpersoner möttes av vårdpersonal med bristande kunskap, då vårdpersonal inte visste hur de skulle vårda patientgruppen. Transpersoner kände sig även förbisedda, eftersom det fanns vårdpersonal som ignorerade och nonchalerade patientgruppen. När patientgruppen sökte vård blev de diskriminerade, vilket resulterande till att patientgruppen fick finna andra transvänliga vårdgivare. Slutsats: För att undvika att transpersoner upplever sig diskriminerade samt förbisedda krävs det som vårdpersonal att vara professionell i sin yrkesroll, behandla alla sina patienter jämlikt samt ha ett holistiskt synsätt. Eftersom det finns brister inom vårdandet av transpersoner kan det behövas ytterligare forskning inom området, för att vidga kunskapen kring vårdandet och mötet med patientgruppen. För att inte möta transpersoner med okunskap är det därför viktigt att vårdpersonal ständigt håller sig uppdaterade med ny forskning.

Bakgrund Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs. Syfte Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande. Metod Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts. Resultat Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses. Slutsats För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till vårdtagaren.

Background: HIV is one of the biggest global epidemics. Historically the HIV-infected persons have faced a discriminative and stigmatizing attitude inside the health care-sector. That form of negative reception has been seen as one of the biggest obstacles to decrease the spread of HIV and to create an equal healthcare sector. Aim: The aim is to highlight how HIV-infected persons experience the reception from health care professionals in countries with low prevalence of HIV. Method: A literature review with nine scientific articles, seven articles were qualitative, one was quantitative and one with mixed method. Results: Two main topics arised: The negative reception and The positive reception. The HIV-infected are still experiencing situations where they are treated with a stigmatized and discriminative attitude from the health care-professionals. The result, however, indicates that the reception has improved. The HIV-infected experienced that the positive interactions widely exceeded the negative. Conclusion: HIV-stigmatization is still a major issue within the health care sector. The HIV- infected, however, experience the stigmatizing reception in more isolated cases today and the positive reception widely exceeded the negative stigmatizing reception. The HIV-infected experienced health care professionals with high knowledge to give a better reception. / Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor. Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod. Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa. Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar en likvärdig förskola för alla barn. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer. Sex förskollärare från tre olika förskolor inom samma verksamhetsområde har intervjuats med syftet att undersöka deras uppfattningar om en likvärdig utbildning, samt hur de beskriver att de arbetar med likvärdighet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån Aspelin och Perssons (2011) fyra nivåer av relationell pedagogik. Utefter vårt resultat gavs vi uppfattningen om att likvärdigheten snarare sätts i ett omsorgsperspektiv än i utbildningsyfte.

Bakgrund Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem, det skapar lidande och försämrar livskvalitén. Sjuksköterskan har därför ett stort ansvar att vårda dessa patienter. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd då smärtan ofta saknar uppenbara fysiologiska tecken. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har nödvändiga kunskaper i att bemöta patienter med långvarig smärta. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans bemötande av patienten men även hennes kunskap om smärta och smärtbehandling så att hälsa kan främjas hos personer med långvarig smärta. Metod Arbetet utformades som en litteraturöversikt. Detta för att sammanställa den forskning som fanns inom ämnet, göra den mer överskådlig samt att belysa de områden där ytterligare forskning efterfrågas. Resultat Resultatet sammanställdes i två teman med underteman. Dessa teman var “Kunskap” och “Mötet med patienten”. I resultatet framkom att kunskaperna om långvarig smärta hos sjuksköterskor, men även hos patienter, var låg. Sjuksköterskans bemötande är en central del och samtidigt en avgörande faktor för hur patienten upplever vården. Det framkom även hur hon påverkas av att vårda patienter med långvarig smärta och att hon behöver verktyg och strategier för att kunna hantera de svårigheter som kan uppkomma vid bemötande och behandling. Slutsats Det råder okunskap kring långvarig smärta och dess konsekvenser för patienten och vidare forskning behövs. Det är även viktigt att ytterligare utbilda sjuksköterskor i smärta för att på så vis optimera vården av dessa patienter och därmed främja deras hälsa.

Body Dysmorphic Disorder, BDD, is a psychiatric diagnosis that is characterized by self- perceived ugliness. The knowledge about BDD is low and people experience that they have the diagnosis, but haven’t been diagnosed with BDD due to the lack of knowledge among professionals. Previous research has mostly consisted of quantitative studies regarding the prevalence of BDD. The purpose of this study is to describe and analyze how people, who feel that they have BDD, describe living with it in their everyday life. The study is based on four narrative interviews, and the analysis of the results is based on a narrative approach. The results show that many areas in life are negatively affected by BDD, such as, school or work, relationship with others and quality of life. There is also a lack of knowledge regarding BDD among professionals which affects the treatment of people with BDD. In conclusion, BDD is a complex diagnosis to live with and many aspects in life are limited because of the diagnosis. Therefor the knowledge of BDD must increase in order for people to be able to get the right treatment.

Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av bemötande på barnvårdhälsocentral/sjukhus efter genomförd omskärelse av deras son/söner. Metod: Studien hade en kvalitativ och induktiv ansats och genomfördes på en öppen förskola i en förort i Stockholm, hösten 2013 och våren 2014. Urvalet skedde genom att författaren valde föräldrar till barn som hade blivit omskuren och som kunde ge informationsrika beskrivningar av fenomenet. Totalt sju föräldrapar medverkade i studien. Samtliga föräldrar hade omskurit sin son/söner i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrars upplevelse av bemötande efter genomförd omskärelse av sin son/söner sammanfattades i tre teman. I upplevelse av ett tillfredställande och professionellt bemötande beskrev föräldrarna de faktorer som bidrar till ett bra bemötande, där det bland annat framkom att respekt och förståelse för föräldrarnas värderingar är av betydelse för att skapa en trygghet och förtroende för vårdpersonalen. Föräldrarna beskrev sina upplevelser av ett bristande bemötande genom att uttrycka att vårdpersonal brast i sitt engagemang, var stressade, svåra att få tag på och brast i att ge information och rådgivning. Dessa upplevelser lämnade föräldrar att önska mer av vårdpersonalens bemötande i temat ett önskat bemötande, där föräldrarna uttryckte önskemål om en engagerad vårdpersonal som kommunicerar, ger adekvat information och rådgivning samt har goda kunskaper och utbildning om andra kulturer. Slutsats: Föräldrarna upplevde både positiva och negativa upplevelser med bemötandet hos vårdpersonalen, där bristande transkulturell kunskap hos vårdpersonalen var ett av de största problemen. Kontinuerlig utbildning om transkulturell omvårdnad kan underlätta för vårdpersonalen i deras möte med människor från andra kulturer. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to describe parents' experiences of treatment at child health care/hospital after circumcision of their son/sons. Method: The study had a qualitative and inductive approach and was conducted at a open pre-school in a suburb in Stockholm, in fall 2013 and spring 2014. The author chose the parents of children who had been circumcised and who could provide good information descriptions of the phenomenon. A total of seven pair of parents participated in the study, all whom circumcised their son/sons in Sweden. The data collection was carried out through semi structured interviews which was analyzed with the help of a qualitative content analysis. Result: Parents’ experience of treatment after the circumcision of their son/sons was summarized in three themes. The experience of a satisfactory and professional treatment, parents described the factors that contribute to a good treatment, which among other things, showed that respect and understanding of parents' values are important to create a sense of security and confidence for caregivers. The parents described their experiences of a lack of treatment by expressing that the nursing staff lacked in commitment, was stressed, difficult to reach and lacked in giving information and advice. These experiences left parents wishing for more of the care attitude of the nursing staff in the theme a required treatment, in which the parents wished for a dedicated nursing staff who communicate, provide approriate information and advice and has good knowledge and education about other cultures. Conclusion: Parents experienced both positive and negative experiences with the treatment of nursing staff, where the nursing staffs lack of transcultural knowledge was one of the biggest problems. Continuous education of transcultural care can help nursing staff in their meeting with people from other cultures.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på. / Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.