Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

<p>Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. <strong>Metod: </strong>För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. <strong>Slutsats:</strong> Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.    </p>

<p>I och med Internets framväxt de senaste tio åren har en ny underhållningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nätspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt ämne i media den senaste tiden. Det finns därmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framväxt. Vårt syfte har varit att undersöka hur denna typ av kommunikation påverkar det sociala livet och hur deras spelande kan ses som ett beroende. Vi har sökt svar på detta genom kvalitativa intervjuer med nio aktiva spelare. Slutsatsen vi kom fram till är att problematiken varierar beroende på individens personlighet och förutsättningar och har inte så mycket med spelet i sig att göra även om dataspelets utformning är en faktor.</p>

<p>This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems.</p><p>The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol.</p><p>The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence.</p><p>The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing.</p> / <p>Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende.</p><p>Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri.</p><p>Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra.</p><p>Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.</p>

Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.

This essay is about the consequences of alcohol and driving. The topic was chosen because of all the accidents that have taken place during the last couple of years, where the drivers have been under the influence of alcohol. A number of these accidents have had severe consequences, and in some cases the outcome has been deadly. The author has interviewed members of Länkarna; a non-profit organisation that helps people with alcohol related problems. The purpose of writing this essay was to find a reason why alcoholics drive while being intoxicated. Is there really a reason? It is important to look at this because a drunk driver is hazardous to himself and to other drivers. It is also very important to look at how the drunk drivers feel after driving under the influence of alcohol. This research is meant to give a picture of the drunken drivers´ own views on driving under the influence of alcohol. The respondents of this research say that the phenomenon drunk driving is largely about the fact that driving is now such an integrated part of our society that you just don’t think about it when you drive while being drunk. They say that driving is part of their everyday life. The respondents also say that you get desensitised of the alcohol and that you don’t reflect about what you are doing. They also say that some of the reasons for continuing to drive under the influence could largely be contributed to not being stopped by the police. The respondents felt almost invincible, as if accidents could not happen to them and about being angry with the police for hindering them in their driving. Finally they talked about feeling as if the punishments for driving drunk are not severe enough. They sought confrontations with what they had done to get them to see the risks of driving under the influence. The result of this essay is that alcoholics largely drink and drive because they don’t reflect over the fact that they have been drinking, and that the risk of getting caught is minimal. According to the alcoholics themselves there is nothing that justifies the action. As a drunk driver you just don’t think about what you are doing. / Denna D-uppsats handlar om alkohol och dess följder i trafiken. Ämnet har valts på grund av alla de olyckor som har skett under de senaste åren, där det har kommit fram att förarna har varit alkoholpåverkade. Vid många av dessa olyckor har skadorna varit stora och i värsta fall med dödlig utgång. Författaren har intervjuat medlemmar inom Sällskapet Länkarna, vilken är en ideell organisation som ägnar sig åt att hjälpa människor att komma ur sitt alkoholberoende. Syftet med att skriva denna uppsats var att få reda på varför en del alkoholister kör bil när de har druckit alkohol. Finns det ett skäl till att man kör påverkad? Detta är viktigt att ta reda på, eftersom en alkoholpåverkad bilförare är livsfarlig för sig själv och sina medtrafikanter. Det är även viktigt att ta fram hur rattfylleristerna mår efter att de har kört påverkade. Undersökningen är gjord för att ge en bild av alkoholisternas egen syn på rattfylleri. Respondenterna i undersökningen som är nyktra alkoholister menar att beteendet rattfylleri till stor del handlar om att bilkörning blivit en så integrerad del i samhället att det inte finns några spärrar som hindrar körning när man är alkoholpåverkad. Respondenterna sade att bilkörningen var en del av deras vardag. Respondenterna berättar även om en avtrubbning av omdömet vilket gör att de inte reflekterar över det egna beteendet. De menade även att skälet till att de fortsatte att köra bil påverkade av alkohol handlade om att de inte åkte fast i ett tidigt skede. Vidare berättade respondenterna att det man såg som det största problemet med möjligheten att åka fast var ovissheten om vad som skulle hända sedan. De hade en känsla av att olyckor inte kunde hända dem och att de blev nästan arga på polisen som hindrade dem från att köra. Slutligen menar respondenterna att de påföljder som finns i dag rörande rattfylleri är alldeles för milda. De ville ha en möjlighet till en kraftig konfrontation med det de har gjort. Detta krävs för att få rattfyllerister att inse riskerna för sig själva och andra. Slutsatsen man kan dra med hjälp av denna undersökning är att den största delen av rattfulla alkoholister kör bil för att de inte reflekterar över att de är alkoholpåverkade, och att de inte riskerar att åka fast i tillräckligt hög grad. Det finns inget överliggande resonemang som rättfärdigar denna handling. Som alkoholpåverkad förare tänker man helt enkelt inte.

I och med Internets framväxt de senaste tio åren har en ny underhållningsmarknad öppnat sig. En ny form av kommunikation och interaktion har möjliggjorts. I denna uppsats behandlar vi nätspelsfenomenet World of Warcraft. Dataspel och beroende har blivit ett vanligt ämne i media den senaste tiden. Det finns därmed misstanke om att detta ökat den senaste tiden i och med Internets framväxt. Vårt syfte har varit att undersöka hur denna typ av kommunikation påverkar det sociala livet och hur deras spelande kan ses som ett beroende. Vi har sökt svar på detta genom kvalitativa intervjuer med nio aktiva spelare. Slutsatsen vi kom fram till är att problematiken varierar beroende på individens personlighet och förutsättningar och har inte så mycket med spelet i sig att göra även om dataspelets utformning är en faktor.

The internet has become an increasingly part of everyday life with digital artefacts like smartphones and tablets. We’re looking at the usage of social networks and how the usage relates to traditional addiction. We conducted a quantitative research where 84 poeple finished our web survey. Our research focused on addiction, time spent on social networks, normal and non-normal usage and general user patterns. The result we gathered shows that there have been a standard displacement in how we use social networks online, as well as the view of what is acceptable when it comes to internet use with the increase of social networks. One indication of a standard displacement is that non-dependents spend more than double of the time on social networks now than they did in earlier studies of internet use. We think that the definition of addiction on internet needs to be revised with a better understanding of what can be seen as normal internet usage.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk. Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt, dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre. Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress. / Abstract The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their  fifties. Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards social networks was also registred. The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research show indications of comformity in both type of the groups.