Background: The digitalization is increasing in healthcare and also in physiotherapy, making it possible to meet patients through digital healthcare visits in an accessible and efficient way. More research is needed about physiotherapeutic digital care visits and  physiotherapists’ thoughts about conducting the first visit over a digital platform as their insights can contribute to future development. Aim: The aim of the study was to explore physiotherapists’ thoughts about conducting the first visit over a digital platform within the primary health care. Method: A qualitative descriptive study was conducted with semi-structured interviews. Six physiotherapistst working in primary care participated in individual interviews and were recruited through purposive and snowball sampling. The interview material was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The data analysis resulted in ten subcategories sorted into four categories: The digital format, The influence of factors related to the patient, Areas of use and development and The physiotherapeutic work.  Conclusion: The physiotherapists had a positive attitude towards digital first visits, however they felt that it was not suitable for all patients and therefore a combination of digital and physical visits were preferred. They also believed that more education and guidelines are required to implement digital new visits to a greater extent. / Bakgrund: Digitaliseringen inom vården ökar och även så inom fysioterapin, där man genom digitala vårdbesök kan träffa patienter på ett lättillgängligt och effektivt sätt. Det behövs dock mer forskning kring digitala vårdbesök inom fysioterapi och fysioterapeuters tankar kring ämnet då deras insikter kan bidra till framtida utveckling.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters tankar om digitala nybesök inom primärvården. Metod: En kvalitativ beskrivande studie genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sex fysioterapeuter som arbetar inom primärvården deltog i enskilda intervjuer och rekryterades genom ändamålsenligt-och snöbollsurval. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i tio underkategorier sorterade i fyra kategorier: Det digitala formatet, Patientrelaterade faktorer påverkar, Användnings-och utvecklingsområden och Det fysioterapeutiska arbetet. Slutsats: Fysioterapeuterna hade en positiv inställning till att använda sig av digitala nybesök, men ansåg att det inte lämpade sig för alla patienter och att möjligheten till både digitala och fysiska besök var att föredra. De menade även att det krävs mer utbildning och tydligare riktlinjer för att implementera digitala nybesök i större utsträckning.

No description available.

Långvarig ländryggssmärta är ett vanligt hälsoproblem som innebär omfattande negativa konsekvenser för den som drabbas. Faktorer som tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) och copingstrategier anses ha en väsentlig betydelse vid hantering av långvarig smärta. Syfte: Att undersöka sambandet mellan skattad smärta, self-efficacy och copingstrategier hos en grupp patienter med långvarig ländryggssmärta. Metod : 53 patienter i åldern 18-65 år med ländryggssmärta mer än 3 månader besvarade frågeformulär gällande bakgrundsdata, self-efficacy (Self-Efficacy Scale), copingstrategier (Coping Strategies Questionnaire) och smärtintensitet (VAS-skalan). Samband beräknades med Pearsons produktmoment korrelationsmetod. Envägs variansanalys Anova användes för beräkning av skillnader mellan åldersgrupperna. Resultat: Ett negativt samband visades mellan self-efficacy och copingstrategierna avleda  r = -0.36 (p = 0.025), öka beteendeaktiviteter  r = -0.43 (p = 0.006) och smärtbeteende  r = -0.47 (p = 0.003) och ett positivt samband mellan katastroftankar och skattad smärta r = 0.37 (p = 0.022). Hos män sågs ett negativt samband  mellan self-efficacy och  copingstrategierna katastroftankar  r = -0.63 ( p = 0.003), avleda uppmärksamhet  r = -0.55 (p = 0.001), ökande aktivitet  r = -0.58 ( p = 0.007) och smärtbeteende  r = -0.50 ( p = 0.025) samt ett positivt samband mellan self-efficacy och copingstrategin ignorera smärtupplevelser  r = 0.51 (p =0.021). Ålderskillnader framkom där åldersgruppen 18-30 år i högre grad använde copingstrategin be och hoppas (p = 0.049). Konklusion: Det förelåg samband mellan skattad smärta, self-efficacy och copingstrategier hos denna grupp av patienter med långvarig ländryggssmärta . Även könsskillnader samt skillnader mellan åldersgrupperna visades. Resultatet stöder vikten av kunskap om hur smärta, self-efficacy och copingstrategier samvarierar, och vikten av att tidigt identifiera låg grad av self-efficacy och katastroftankar hos patienter med ländryggssmärta.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer. Fynd: Under-sköterskorna har förmåga att identifiera och verkställa egna behov. De gör anpassningar, framför allt i privatlivet, och når välbefinnande genom meningsfull tillvaro. Deras beteende kan kopplas till känsla av sammanhang, empowerment och intern känsla av kontroll. Nio kategorier identifierades: Hälsa och fysisk aktivitet, Fysisk arbetsmiljö, Organisation, Samverkan och kommunikation, Medveten anpassning, Arbetstillfredsställelse, Meningsfull tillvaro, Inställning och attityd samt Samhällsnivå. Konklusion: Det är huvudsakligen aspekter av psykosocial karaktär, med inslag av fysisk aktivitet, som upplevs främja arbets-förmåga hos de kvinnliga undersköterskorna. Fynden kan skapa underlag för hälsostödjande arbete där ett beteendemedicinskt synsätt kan vara av värde för förståelsen av hur biopsyko-sociala faktorer samverkar för bibehållen arbetsförmåga. / Background: Women have higher sickness absence rates than men especially within the female dominated profession of assistant nurses. Hence, there is reason to draw attention to and identify what is perceived to promote women’s work attendance and work ability within this profession. Aim: The aim of the study was to explore older female assistant nurses’ experiences of importance for the maintenance of work ability in municipal elderly care. Methods: A descriptive qualitative interview study was conducted and analysed with qualitative manifest content analysis. Six healthy assistant nurses between 55-58 years in municipal elderly care were selected through purposive sampling for semi-structured in-depth interviews. Findings: The assistant nurses are able to identify and implement needs of their own. They adapt, mainly in the private life, and achieve well-being through a meaningful existence. Their behavior can be linked to sence of coherence, empowerment and internal locus of control. Nine categories were identified: Health and physical activity, Physical work environment, Organisation, Collaboration and communication, Intentional adaptions, Work satisfaction, Meaningful existence, Preference and attitude and Societal level. Conclusion: Mainly aspects of psychosocial nature, with elements of physical activity, are perceived to promote work ability by the female assistant nurses. The findings can contribute to form a basis for promotional work where a behavioral medicine approach can be of value in the understanding of how biopsychosocial factors interact for the maintenance of work ability.

Bakgrund: Basal Kroppskännedom (BK) är en rörelsebaserad behandlingsmetod som praktiseras av specialiserade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Metoden har visat sig vara verksam på ett flertal patientgrupper, men metoden har till största delen använts och forskats på inom psykiatrin. Det har däremot inte studerats hur erfarenheten ser ut för fysioterapeuter i olika verksamheter och som arbetar med olika patientgrupper gällande hur BK kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av hur behandling med Basal Kroppskännedom kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Metod: Studien är en kvalitativ explorativstudie. Sex informanter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen gjordes med induktiv ansats och manifest fokus. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier och 22 underkategorier. De 7 kategorierna benämndes: ökad självkännedom, självkänsla, kommunikation, makt över sitt liv, hälsorelaterade beteendeförändringar, kroppsligt och bättre förutsättningar i livet. Slutsats: Studien visar att de intervjuade fysioterapeuternas erfarenhet är att behandling med Basal Kroppskännedom, oavsett patientgrupp eller verksamhet, på många sätt har en positiv inverkan på patienterna i deras vardagliga liv. Informanternas erfarenhet var att patienterna ändrade såväl inre som yttre beteenden. Till dessa räknas tankar, känslor och fysiologiska reaktioner respektive aktivitet, levnadsvanor, rörelsemönster och social interaktion. Sju kategorier och tjugotvå underkategorier identifierades vilka täcker in ovan nämnda beteenden. Författarnas uppfattning är att det verkar finnas en bred tillämpbarhet av BK inom fysioterapin. / Background: Basic Body Awareness Therapy (BBAT) is a movement-based treatment method practised by specialized physiotherapists. The method has proven to be efficient on multiple patient groups, but the method has mostly been used and researched on within the psychiatric area. However, the experiences of physiotherapists in different areas and who work with different patient groups regarding how BBAT may affect patients in their everyday life, have not been studied. Aim: To examine physiotherapists’ experiences of how treatment with basic body awareness therapy can impact patients in their everyday life. Method: The study is a qualitative explorative study. Six informants were interviewed based on a semistructured interview guide. Analysis of data was made with inductive approach and manifest focus. Result: The analysis of data resulted in 7 categories and 22 subcategories. The 7 categories were named: increased self-awareness, self-esteem, communication, power over one’s life, health related behavioral changes, bodily and better conditions in life. Conclusion: This study shows that the experiences of the physiotherapists who were interviewed are that treatment with Basic Body Awareness Therapy, regardless of patient group or area of treatment, in many ways has a positive impact on the patients in their everyday life. The experiences of the informants were that the patients changed covert as well as overt behaviors. These include thoughts, emotions, and physiological reactions respectively activities, living habits, patterns of movement and social interaction. Seven categories and twenty-two subcategories were identified which covers the mentioned behaviors. The authors view is that BBAT within physiotherapy seems to be broadly applicable.

Bakgrund: KOL är en progressiv inflammatorisk sjukdom som påverkar lungvävnaden och luftvägarna. Ett karakteristiskt symtom är dyspné som kan leda till rädsla för ansträngning. De flesta uppnår inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Under 2020 ökade trycket på hälso-och sjukvården, insatser minskade och hos riskgrupper har fysisk och psykisk ohälsa ökat. Fysioterapeuter har en viktig roll att hitta strategier för att vidmakthålla fysisk aktivitet, vilket kan försvåras under en pandemi.  Syfte: Att undersöka hur personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom upplever sina möjligheter till fysisk aktivitet under covid-19 pandemin och hur de upplever att detta påverkar deras livskvalité. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer hos deltagare med KOL genomfördes som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Dataanalysen gav tre kategorier. Resultatet visade upplevelser av minskad fysisk aktivitet, försämrat psykiskt välmående och minskat socialt stöd. Slutsats: Studien gav en möjlig förklaring till vad som påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet under covid-19. Minskat socialt stöd och ökad oro/rädsla i relation till fysisk aktivitet påverkade vidmakthållandet av fysisk aktivitet och deltagarnas upplevda livskvalité. / Background: COPD is a progressive inflammatory disease that affects lung tissue and airways. A characteristic symptom is dyspnea that can lead to fear of effort. Most people do not meet the recommendations of physical activity. During 2020 the pressure on health careincreased, interventions reduced and amongst groups at most risk physical and mental illness has increased. Physiotherapist has an important part in finding strategies in maintaining physical activity, which can obstruct during a pandemic.  Aim: To examine how people with chronic obstructive pulmonary disease experience their opportunities to physical activity during the covid-19 pandemic and how they experience that affects their quality of life. Methods: Six semi-structured interviews with participants with COPD implemented which has been analyzed through a qualitative content analysis. Results: The analysis gave three categories. The results showed decreased levels of physical activity, deteriorating well-being and reduced social support. Conclusion: This study gave a possible explanation to what affects the opportunities to physical activity during covid-19. Reduced social support and increased anxiety/fear inrelation to physical activity was affected at the participants to maintain physical activity and experience of quality of life.

Bakgrund: Kontorsarbetare är arbetare som tillbringar delar eller större delar av arbetstiden stillasittandes framför en dator. Stillasittandet har negativa effekter fysiskt, psykiskt och socialt. Dem här delarna innefattas även i begreppet ergonomi där man ska anpassa arbete och miljö efter människans förutsättningar. Fysioterapi och fysioterapeuter ser till människans förutsättningar för att underlätta hälsa och minska lidande. För att främja hälsa behöver man se ergonomi som fysiologiskt fenomen och beteende, vilket görs i beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Detta för att kunna påverka den fysiska, psykiska och sociala kontexten. Syfte: Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet.   Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval på sex informanter. Data analyserades genom manifest analys. Resultat: Informanterna upplevde att inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar, och emotioner påverkade ergonomin. Slutsats: Av resultatet framgick att ergonomin påverkas av biopsykosociala faktorer, vilket styrs av beteende, individ och omgivning. / Background: Office workers are workers who spend part or most of their time sitting in front of a computer. A sedentary behavior has negative effects physically, mentally and socially. These parts are also included in the concept of ergonomics, where work and the environment must be adapted to human conditions. Physiotherapy and physiotherapists look at the human conditions to facilitate health and reduce suffering. To promote health, you need to see ergonomics as a physiological phenomenon and a behavior. You do this in behavioral medicine – oriented physiotherapy, where you are able to influence the physical, mental and social context. Aim: The aim of the study was to study office workers’ experiences of obstacles and opportunities for good ergonomics in daily work. Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a purposive sampling with six informants. Data were analyzed by manifest analysis.  Results: The informants experienced that interior design, interaction between employer and individual, the influence of others, behavior in workplace, physical limitations, thoughts and ideas, and emotions affected ergonomics.  Conclusion: The results showed that ergonomics is affected by biopsychosocial factors, which are governed by behavior, individual and environment.

Bakgrund: Smärta i bäcken och ländrygg är något som drabbar många kvinnor under graviditeten. Kvarvarande graviditetsrelaterad smärta kan påverka kvinnornas fysiska aktivitet och delaktighet i vardagen. Det finns evidens för att fysisk aktivitet hjälper vid smärtproblematik och även återhämtning efter förlossning men kvinnorna kan behöva socialt stöd för att den fysiska aktiviteten ska bli av. Fysioterapeuter kan arbeta genom att främja fysisk aktivitet och genom ett beteendemedicinskt arbetssätt ta hänsyn till biologiska, sociala och psykologiska hälsofaktorer med fokus på beteende. Syfte: Att undersöka hur kvinnor med graviditetsrelaterade bäcken- och/eller ländryggssmärtor postpartum upplever att möten med fysioterapeuter i rehabiliterande syfte stödjer återgång till viktiga vardagliga aktiviteter. Metod: Sex informanter med graviditetsrelaterad bäcken- och/eller ryggsmärta och som har träffat fysioterapeut minst en gång efter graviditeten rekryterades och intervjuades efter en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav tre kategorierna: ”Att hitta rätt hjälp var svårt”, ”Bemötandet spelar en viktig roll” och ”Åtgärderna som hjälper”. Slutsats: När informanterna mötte fysioterapeuter med rätt kompetens inom området resulterade det i åtgärder som hjälpte dem att hantera sin smärta och återgå till viktiga vardagliga aktiviteter. Kompetens inom bemötande och att se hela människan såväl biologiska som psykologiska och sociala faktorer gav resultat för en lyckad rehabilitering och beteendeförändring.

Bakgrund: I Sverige uppkommer varje år runt 100 000 idrottsskador som kräver vård. Idrottsskador förekommer i stor utsträckning inom truppgymnastik, den största disciplinen inom svensk gymnastik. Fysioterapeutens roll i rehabilitering av idrottsskador syftar till att stödja läkningsprocessen men också till att försöka minimera de negativa följderna som en eventuell skadefrånvaro kan innebära, ur ett såväl fysiologiskt som psykosocialt perspektiv. Det finns i studieförfattarnas vetskap inga studier om truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen trots att detta är en idrott med helt unika krav. Syfte: Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sex tidigare skadade truppgymnaster som var aktiva på SM-nivå inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i arton underkategorier indelade i fem kategorier: Tankar och känslor under rehabiliteringstiden, Utmanande faktorer vid genomförandet av rehabiliteringen, Omständigheter som påverkade genomförandet av rehabiliteringen positivt, Fysioterapeutens förmågor och insatser och Stödet från den sociala omgivningen. Slutsats: Resultatet i den här studien pekar på att såväl fysiska, psykologiska som sociala faktorer kan påverka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen hos skadade truppgymnaster. / Background: Approximately 100 000 sport injuries that require medical care, occur in Sweden every year. Sport injuries are common in teamgym, the gymnastics discipline with the largest number of members in Sweden. In rehabilitation the physiotherapist´s role is to support the healing process and minimize negative consequences following injury absence, considering both physical and psychosocial aspects. According to the authors knowledge no study exists that examine teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process, even though the sport has unique demands.  Aim: To explore teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process in returning to sport after injury. Method: Qualitative descriptive design. Semistructured interviews were conducted. Six previously injured teamgymnasts competing at national level were included. Qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in 18 subcategories devided into five categories: Cognitions and emotions during rehabilitation, Challenging factors during the performance of rehabilitation, Circumstances that positively influenced the performance of rehabilitation, Abilities and contributions of the physiotherapist, Support from the social environment.  Conclusion: The results of this study indicate that both physical and psychosocial factors may influence the experience of the rehabilitation process among injured teamgymnasts.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i samhället ökar samtidigt som depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Nuvarande evidens visar på att fysisk aktivitet har en lika stor positiv påverkan på mild till måttlig grad depression som antidepressiva läkemedel. Syfte: Syftet med studien är att utforska fysioterapeuters beskrivning av hur de stöttar patienter med depression till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med sju fysioterapeuter som har rekryterats genom bekvämlighets- och ändamålsenligt urval. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och dataanalysen genom manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Resultatet visar på att fysioterapeuter använder sig av både fysisk aktivitet och träning, såväl som mental träning vid behandling. Informanterna beskriver att patientgruppen behöver en längre behandlingsperiod med mer närvaro, stöttning och uppföljning jämfört med andra patientgrupper.  Slutsats: Stöttning av en fysioterapeut vid depression kan leda till att patienten blir fysiskt aktiv och vidmakthåller den. För att lyckas med stöttningen beskrivs beteendemedicinska strategier som en viktig del. Även bemötande av patienten beskrivs som en nyckelfaktor. Med sin kunskap om fysisk aktivitet och hur det påverkar personer har fysioterapeuter en viktig roll vid behandling av depression.