Syftet med vårt arbete är att undersöka hur judendomen gestaltas i den svenska skolan genom tre olika läromedel. Av egna erfarenheter är läroböcker oftast inte uppdaterade, vilket är problematiskt. Uppfattningar om religioner är något som hela tiden förändras. Religioner som kan ha varit främmande för 25 år sedan anses idag vara vanligt. Intryck om religioner speglar det som sedan författarna väljer att ha med i sina böcker. Vi kommer därför att göra är en läromedelsanalys av tre böcker som skolor använt sig av eller använder sig fortfarande av. Undersökningar på hur lärare förhåller sig till att undervisa om judendom är något vi kommer att titta närmare på. Något som vi kommer att fokusera på när det gäller lärarens profession är om lärare gör speciella åtgärder när de undervisar om judendom. De speciella åtgärderna kan vara lektionsupplägg eller användning av läroböcker.Vi kommer att använda oss av två teorier. Den ena är typologi där vi genom olika framställningsformer tittar närmare på läromedlen, för att förklara hur judendomen gestaltas. Vi kommer även att använda oss av en teori som innefattar bildanalys för att se om bilder stödjer texters beskrivningar och hur gestaltningen av religionen ser ut. Genom dessa två teorier anser vi få en klar bild av hur judendomen gestaltas i svenska läromedel. För att få en helhetsbild av hur judendom gestaltas i läromedel så har vi valt att använda oss av läroböcker som används eller har använts i skolan. Vi vill även få ett tidsperspektiv genom att undersöka läromedel äldre än 2011 eftersom Lgr 11 kom ut 2011. Vi kommer även att använda oss av böcker skrivna efter Lgr 11. För att kunna besvara på våra frågeställningar så har vi valt att använda oss av skolböcker, intervjuer, teorier och annan litteratur som forskat inom detta ämne. Resultatet som vi tagit del av är uppdelade utifrån våra frågeställningar. En del av resultaten hjälper oss att ta reda på hur judendomen gestaltas och en annan del hjälper oss att förstå hur man analyserar läromedel. När vi analyserar läromedel gör vi det utifrån de valda teorierna. Undersökningen visar att innehållet i ett läromedel skiljer sig ifrån varandra beroende på böckerna. Även hur gamla böcker speglar innehållet i läromedlen.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning. I denna kontext menar jag att visualisera handlar om att synliggöra något som ännu enbart existerar som en idé. Utvecklingsmetoden är grundad på en kvalitativ metod med ett produktorienterat perspektiv. Urval av begrepp och källor är förankrade i den kurslitteratur som behandlats under utbildningens gång. Jag har kommit fram till att de centrala begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser ska prägla innehållet. Visuell kultur är den röda tråd som omsluter skolämnet bild och utgör tema för bokens innehåll. Bildanalys är det centrala begrepp och redskap som behövs för att orientera, tolka, kommunicera och uttrycka sig i visuell kultur. Den pedagogiska grundsyn som förmedlas i innehållet är estetiska lärprocesser. Boken bygger på en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen bygger på fördjupningsdelar av begreppen visuell kultur, bildanalys och estetiska lärprocesser. Den praktiska delen presenterar olika arbetsområden hämtade ur kursplanen för bild. Dessa presenteras utifrån samma grundmall med avsikten att vara användarvänlig och anpassningsbar till olika resurser hos elever, lärare och skola. Ämnet bild är ett etablerat forskningsområde som understödjs av bildteorier som ger avtryck i exempelvis kursplaner och jag menar att dessa bildteorier bör framgå tydligt via litteratur för bildlärare som arbetar i grundskolans senare år. Läroböcker kan betraktas som representanter som bekräftar ämnets kunskapsregim genom att upprepa och utveckla de sanningar som agerar utsagor i olika varianter av tryckta läromedel. Målsättningen med detta examensarbete är att inspirera och bidra till utveckling av mer litteratur för bildlärare.

Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden.Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild. Samtidigt betonas behovet av ett bildspråk och bilder som bär på symboler som unga kan relatera till.

Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser. I slutsatsen följer en genomgång av vad vi kom fram till och vilka skillnader och avvikelser vi upptäckte utifrån våra studier. Studien visar bland annat att människor försvinner, antalet vapen ökar och kompositionen i bilden förändras. Resultatet vi kommit fram till pekar på att dessa förändringar kan ha påverkats av två faktorer. Dels att man med tiden får ny kunskap och information kring en bild, och dels att illustratören selektivt tar bort information i en bild eventuellt kan leda läsaren till ”fel” tolkning för sammanhanget. / The aim of this work is to look at the discrepancies and differences about a special event depicted in the Swedish study materials in the subject of history. Through a qualitative image analytical method we have analyzed the illustrations of the famous meeting between Dr Livingstone and Henry Morton Stanley in 1871. It is a frequent illustration and in this work we have analyzed the illustration of the meeting from different eras. We have studied the research on teaching pictures to get an overview about the artwork and illustrationers purpose and role in teaching. From historical research, we used the concepts of Eurocentrism and global perspective also to highlight any discrepancies. In conclusion follows a review of what we came up with and what differences and anomalies we discovered from our studies. The study shows that people disappear, the number of arms increases and the composition of the picture is changing. The results we have come to suggest that these changes may have been influenced by two factors. First, that with time, gain new knowledge and information about an image, and the fact that the illustrator selectively delete information in an image may lead the reader to the "wrong" interpretation of the context.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv.Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev. Barnen upplever verksamheten som ett mellanland där de tränas inför den riktiga skolan. Vissa symboler som läromedel, miljö och pedagogernas beteende lyfts fram som viktiga av barnen i elevskapandeprocessen.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare. Spelet har även en stark postkolonial syn.Europa Universalis III befäster stereotyper. De män som framställs har typiska manliga roller och den vita mannen hamnar högst upp i hierarkin. Kvinnan synliggörs endast en gång i spelet och då i form av drottning Elisabeth I. Vi tror, eftersom kvinnan inte finns representerad på fler ställen i spelet, att detta grundar sig i att hennes plats ansågs vara i hemmet och inte i det offentliga rummet förr. Dessutom så tror vi att Europa Universalis III: s målgrupp riktar sig till manliga spelare, som bär på en västerländsk historiekultur.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen.

Syftet med det här arbetet har varit att granska hur Afrika framställs i tre svenska läroböcker avseende ämnet geografi, utifrån de strävansmål som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jämte ambitionen att försöka få syn på de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrån ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har använts semiotiska verktyg för att granska läroböckernas bilder. Utifrån ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som läroböckerna tycks förmedla, är en europeisk syn på kontinenten. Naturtillgångar, det afrikanska djurlivet, äventyrsturism samt Egyptens forna historia är återkommande inslag i de granskade läroböckerna, koncentrerade på ett fåtal av Afrikas länder. Slutsatsen av studien är att det finns en klar tendens att framställa Afrika som en resurs för Europas behov av råvaror, rekreation och behov av äventyr. Slutsatsen blir vidare att böckernas perspektiv inte sällan är eurocentriskt och på vissa sätt inte stämmer överens med strävansmålen i geografi.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år. För att kunna urskilja den övergripande framställningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys använts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av våra iakttagelser.Som stöd för vår analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hämtat stöd från tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. Vår undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester från den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem. Vi ser också en framställ-ning av afrikaner och Afrika där anonymitet och generaliseringar förekommer men alla bilder förmedlar inte alltid negativt budskap utan tvärtom oftast positivt. Framför allt när det handlar om bilder som skildrar vardagshändelser. Läromedelsförlagen har i de flesta fall lyckats att förmedla samma budskap i bild och kontext vilket är viktigt för en god inlärningsprocess. Vi har i vår semiotiska bildanalys gett exempel på både när läro-medelsförlagen har lyckats och misslyckats med att förmedla samma budskap i både bild och kontext.