Detta examensarbete är baserat på forskning kring bildernas betydelse i matematikböcker.  De analyser som genomförts visar bildernas funktion. De läromedel som analyserats är Eldorado, Favorit matematik, Koll på matematik och Prima Formula. Vi har valt att fokusera på böckernas geometriavsnitt eftersom bilder förkommer ofta inom detta arbetsområde. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra bilder som finns i populära matematikböcker. Det arbetsområde som analyseras i samtliga läroböcker är geometri. Metod: Den analysmodell som används vid bildanalyserna hämtar inspiration från Pettersson (2008). Vid den första analysen fördelades bilderna efter vilken funktion de har i matematikböckerna. Den andra analysen syftar att visa antal uppgifter som har eller inte har någon bildkoppling. Genom bildanalyserna framkommer även bilder som fyller sin funktion att kommunicera sitt innehåll positivt eller negativt. Resultat: Resultatet av bildanalyserna visar att den funktion som förekommer mest bland bilderna i läroböckerna är den kompletterande. Det finns bilder inom samtliga funktionskategorier som kan påverka elevernas uppfattning av uppgifterna, både positivt och negativt. En stor del av uppgifterna som finns i matematikböckernas geometriavsnitt är kopplade till bilder.

Denna undersökning berör normbrytande kulturuttryck och etnicitet samt icketypiska spelomslag och har undersökt huruvida dessa tas emot positivt eller negativt. I bakgrundskapitlet har tidigare arbeten kring normbrytande ansträngningar presenterats, främst angående könsroller. Stereotyper, ideal och deras funktioner tas upp som ett underlag till utformningen av artefakterna. Slutligen presenteras de bildtekniska metoder som kommer användas för att skapa icketypiska spelomslag. Fyra stycken artefakter skapades, två av typisk bildtyp och två av icketypisk.Dessa visades för tolv spelvana eller spelintresserade deltagare i åldern 21-26 som intervjuades via textchat. Demografisk data, deras åsikter om omslagen samt spelmarknaden, samhället och politisk färg togs också upp. Resultaten visar att attityden mot icketypiska bilder och normbrytande kulturuttryck var mycket positiv. Det mest populära omslaget var en icketypisk bild och den näst mest populära innehöll en normbrytande karaktären. Då provgruppen var politiskt mycket homogen skulle vidare undersökningar behöva göras för att fastställa om denna positiva attityd är gemensam för flera politiska läggningar.

Som förskollärare gäller det att vara öppen och se vad olika saker kan få för konsekvenser. I denna studie har det studerats hur vit hudfärg respektive mörkare hudfärg bland karaktärerna i barnböckerna fördelar sig mellan böckerna som finns på två förskolor i två olika kommuner i Sverige. Syftet är att kartlägga karaktärer i barnböcker med hudfärg som identitetsmarkör och utifrån resultat dra slutsatser om barns möjligheter till igenkänning och identitetsskapande. För att nå syftet har två forskningsfrågor använts 1. Hur fördelar sig karaktärer med vit respektive mörkare hudfärg i förskolornas barnböcker? och 2. Vilka konsekvenser för barns igenkänning och identitetsskapande kan uppdelningen mellan vit och mörkare hudfärg få?   Sammanlagt studerades 938 böcker på dessa två förskolor. För att nå ett resultat har ett noga genomtänkt kategorischema använts. Uppdelningen har skett genom att granska böckerna med variablerna endast vit hudfärg, en eller flera av huvudkaraktärerna har mörkare hudfärg, en eller flera av birollerna eller statisterna har mörkare hudfärg samt om boken endast innehåller djur eller materiella artefakter. Detta har gjort det möjligt att kunna få syn på hur fördelningen ser ut i böckerna som finns ute i förskolorna.   Studien har utgått från en kvantitativ ansats, där resultatet utgörs av siffror som sammanställts i olika diagram. Resultatet visar att endast vit hudfärg med 39 procent förekommer i betydligt högre omfattning än mörkare hudfärg som endast förekom 14 procent, 11 procent av dessa utgör statister eller biroller med mörkare hudfärg vilket lämnar 3 procent till huvudkaraktärer med mörkare hudfärg. Det visar på en stor skillnad och olika slutsatser har dragits om resultatets utfall, bland annat att de flesta barnboksförfattarna kanske själva har vit hudfärg och aldrig reflekterat över sitt budskap av vad som anses normalt. Vit hudfärg blir norm medan mörkare hudfärg blir det avvikande. För att få en förändring kan hudfärgerna på karaktärerna i barnböckerna vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle med start i tidig ålder.

Denna studie undersöker hur Åhléns klädkampanj bryter mot könsnormer genom att driva normbrytande reklaminnehåll. Åhléns kampanj Bryt klädmaktsordningen står i fokus i denna studie då den varit omtalad bland Sveriges nyhetsmedier och sociala medier. Undersökningen har gjorts genom en semiotisk bildanalys för att se hur representationer av kön kommer till uttryck i kampanjen. För att synliggöra ett mottagarperspektiv, tillämpar undersökningen även en receptionsanalys i form av fokusgrupper. Då Åhléns kampanj tar ställning i frågan om könsnormer, genomsyras studien av ett genusperspektiv för att identifiera könskildringar och könsföreställningar som bilderna uttrycker. Resultaten visar att utvalda kampanjbilder ger uttryck för brytande könsnormer och att fokusgrupperna uppfattar både skillnader och likheter i sina tolkningar till kampanjens visuella uttryck och Åhléns reklamstrategi.

Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet.

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, vars syfte är att fjärrstyra en flygplats. Fjärrstyrning innebär övervakning och styrning av flygplatsen från en annan plats än flygledningstornet. På den flygplats som ska övervakas har kameror monterats på ett sätt så att en 360-graders vy ges och bilden från dessa skickas till den plats varifrån man styr flygplatsen. När en ominstallation av en eller flera kameror görs så behövs det i dagsläget två installatörer. Dessa kan behöva arbeta på olika orter då serverdatorn inte behöver vara placerad i närheten av flygplatsen i sig. Detta är både tidskrävande och kostsamt, vilket har medfört att ett behov av en smidigare installation av kamerorna har identifierats. En servertjänst har utvecklats vilken kan kommunicera med kamerorna och styra deras funktioner såsom zoom, fokus och iris, men även utföra beräkningar baserat på en bildjämförelse. För att använda serverns funktioner så har även en androidapplikation arbetats fram. Det är denna som installatören kommer att använda när denna är uppe i kameramasten och justerar kamerorna. Genom denna applikation fås tillgång till nuvarande vy, kamerans alla funktioner samt möjlighet att köra guider som skapats för att underlätta kalibreringen. / Saab has developed a product, Remote Tower, which is designed to remotely control an airport that is monitored and controlled from a location other than the air traffic control tower. At the airport you want to control the cameras mounted in a manner such that a 360 degree view is given and the image of those sent to the place from which to control the airport. When a re-installation of one or many cameras is needed there is today required two people. These may have to work in different places because the server does not need to be located in the vicinity of the airport itself. This is both time consuming and costly, which has led to a need for a versatile installation of the cameras. A server application has been developed which can communicate with the cameras and control their functions such as zoom, focus and iris, but also make image comparison calculations. An Android application was also developed to access the server. It is this that the installer will use when he is up in the camera tower and adjusts the cameras. This application has access to the current view, the camera's features and also the possibility to run guides created to facilitate calibration.

We encounter images and visual expressions on a daily basis. An image says more than a thousand words... but maybe the images can say too much? The school plays an important role in the development of democracy, gender equality, tolerance and respect of human rights. It is therefore important to have a discussion about the content of the textbooks and reflecting upon how these support the school's duty. I intend to investigate how images are produced in teaching materials for religious education, focusing on Christianity and Islam. The method of the essay is a semiotic content analysis. To reach the purpose, to investigate how and what images depicted in the teaching materials for religious education, four questions have been compiled: How does the image material look? What relationship does image and text have with each other, and how do they communicate? What is the balance between men and women? Are these different depending on the subject area? Do the textbooks show stereotypes or generalizing views through pictures? The result of the study shows that the analyzed textbooks have a relatively rich image content. Both books have religious phenomena as the main motive of the pictures. One of my most important issues in this analysis was whether the images had a reasonable caption or text link in the current text. Only 8% of the analyzed material had no caption or text attachment. The result also shows that both textbooks reinforce stereotypes. In Christianity, it became clear that 55% of the imagery shows stereotypical patterns, and in the texts about Islam, 60% show stereotypical patterns. A general view is that images contribute to learning and can help explain and illustrate a difficult subject. In particular, images are good for creating variation from the text, but using images must be done with care and caution, as images can easily contribute and reinforce stereotypic perceptions and prejudices.

Uppsatsens syfte är att undersöka den visuella gestaltningen av depression i tre bilderböcker för att ta reda på hur depression framställs för barn. Metoderna som används är en semiotisk analys och en diskursanalys och genomförs med stöd av teorier om semiotik, representation, stereotyper och färg. Uppsatsen är avgränsad till att analysera färg, miljö, karaktärer och föremål. Resultatet visar att även om böckerna är ett sätt att öppet prata om psykisk ohälsa bryter de inte detta tabu utan reproduceras istället genom karaktärernas tystnad i böckerna. Böckerna framställer och reproducerar även många stereotyper och diskurser gällande psykisk ohälsa och depression, då karaktärerna hindras av sitt mående att utföra vardagliga sysslor, som att städa och ta hand om sina barn. De framställs utan personlighet och ett större inre känsloliv och karaktärerna blir alla en stereotyp bild av ”den deprimerade karaktären”. Den visuella framställningen förstärker dessa diskurser genom användandet av färg och miljö för att utrycka stämningsläget i boken.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet

This essay aims to investigate the extent to which a book’s peritext can be used to determine which age-group a book is best suited for. This in the hopes of finding a useful complement to the bibliographic information that is usually used for information retrieval, a complement that can simplify the process by adding more subject signifiers to an information retrieval system’s repertoire. The material being used is a selection of books that were published or republished between the years 2014-2020 and catalogued by the National Bibliography as belonging to the fantasy fiction genre.  The study is grounded in Gérard Genette’s concept of peritext, defined as the information surrounding a written text with the purpose of introducing the text before the actual reading commences. A number of these peritextual elements are studied to see how frequently they appear in the present study’s selection of books, after which the books’ cover designs and titles are studied in more detail. The results of this study show that there are differences in how the peritext of children’s and adults’ books are formatted, especially when it comes to how the front covers are designed. It is not, however, possible to draw any definite conclusions regarding how the peritext might be used to facilitate the process of information retrieval. To achieve this there is need for further research on the subject.