This essay is a case study of how pictures published in media can effect public opinion based on two theories about Media’s effects and power over the public. The essay analyses three famous images: “Napalm girl”, “Famine in Sudan” and the picture of Aylan Kurdi from the refugee situation that are currently taking place in Europe. Throughout this essay I have found that pictures do not act exactly in the way that the theories expect them to. The results showed that the theories could be used to explain aspects of the pictures effect on the public. But the chosen theories are not on their own enough to explain the complex effects that the images produced. Furthermore, are the pictures themselves analysed through semiotic and visual text analysis. My results showed that there were many similarities manly their focus on a child in need but also in how the pictures were constructed.

Arbetets museum, the Museum of Work, is in the process of developing a newexhibition. The work presented in this degree project is meant as a prospectiveexhibition component; an interactive station where the visitors can click and scrolltheir way through a picture story. With only a limited amount of text the usershould still be able to understand the content of the picture story and the interactivepart of the station because how the visual components of the picture are designed.The work is based of cognitive theories, like pop out effect, “just in time”strategies, gestalt laws and colour coding. Different ways to work with linethickness to help the user understand the visual components are also included.The visualisation is based mostly on theory and the results from different types ofanalysis. The target demographic is people age 11-12 and the work presented isabout making the comprehension of interactive pictures easier for said demographic. Arbetets museum i Norrköping är i förstadiet till att ta fram en utställning. Mittexamensarbete bidrar till en tilltänkt utställningsdel; en interaktiv station därbesökarna kan ta sig igenom en bildberättelse. Examensarbetet handlar om hur deinteraktiva bildelementet bör utformas för att ge användaren en förståelse förbildberättelsen och interaktionen, med endast knapphändig förklarande text.Teorierna som används i detta arbete är kognitiva teorier som pop-outeffekt,”steget före”-strategi, gestaltlagar och färgkodning. Olika sätt att användasig av linjetjocklekar för att hjälpa användaren att förstå bilder presenteras också.Gestaltningen baseras huvudsakligen på teori, samt resultatet av målgrupps- ochbildanalys. Målgruppen i detta examensarbete är 11-12 år gamla ochexamensarbetet handlar om att underlätta förståelsen för just denna målgrupp.

Bakgrund Forskning om samtal kring bilder i undervisningen visar att detta kan användas för träning av olika förmågor och språkligt stärka elever i deras verbala- såväl som skriftliga språkutveckling. Genom "sokratiska samtal" kring samhällsaktuella problem skapas möjlighet för eleverna att utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare. Syfte Syftet med denna studie är att skapa kunskap om i vilka sammanhang pedagogerna upplever att det samtalas kring bilder i undervisningen med fokus på "när" och "hur" samt huruvida pedagoger upplever att de ser individuella språkutvecklingsskillnader mellan elever när det samtalas kring bilder. Metod Metoden för studien är av kvalitativ art med intervju som redskap för datainsamling. Studien omfattar intervjuer av sex pedagoger på tre olika skolor i årskurserna 1-3. Resultat I studien framkommer att pedagoger i skolan idag upplever att de använder samtal kring bilder som förtydligande av ämnesinnehållet, som en intresseväckare och som underlag för diskussioner för ett nytt ämnesområde. Pedagogerna upplever också att samtal kring bilder främjar elevernas utveckling av förmågor och samtalen fungerar stödjande för elevernas enskilda skrivande. Pedagogerna upplever också att de använder samtal kring bilder med hjälp av IT, böcker och elevernas egenproducerade bilder. Vidare anser pedagogerna att de upplever skillnad på språkligt svagare och språkligt starkare elever när det kommer till hur de samtalar kring bilder. En tydlig önskan om vidareutbildning inom området hur man väljer bilder och samtalar kring dessa finns hos de flesta av pedagogerna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets inblandade: en bildpedagog, en kemist, en intendent och en lärare. Resultatet av intervjuerna visade att bakgrunden till samarbetet var slumpmässig, att en del samarbetsproblem förekommit men att samtliga informanter var nöjda med samarbetet. Bildvisningen och workshopen på BildMuseet hade som mål att vara lustfylld för att eleverna skulle få en positiv uppfattning om kemi. Samtliga informanter motiverade att innehållet hade många förutsättningar att leda till detta. / The purpose of the paper was to examine what the image and the image creation work has implications for literacy in collaboration between museums, universities and schools. I have carried out observations of students ' visits to a picture exhibition in chemistry, BildMuseet Umeå University. The visit included the image viewing and subsequent workshop with an art educator and a chemist. The result of observations showed that the image, the visual, was used in the knowledge order mainly applicable chemistry. It was considered as a way to reach students differently than text and numbers that we learn differently and requires different ways of learning. Qualitative interviews were carried out with the project involved: an art educator, a chemist, a curator and a teacher. The result of the interviews showed that the background to cooperation was truly random, that some collaboration problems occurred but that they all were satisfied with the cooperation. The image is displayed and the workshop on BildMuseet that aimed to be pleasurable to the students would have a positive perception of chemistry. They all motivated that the content had many conditions that lead to this.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav. Slutsatsen av studien är att arbetet med bilder iläsutvecklingen är komplext och bör planeras noga men att det finns potentiella fördelar.Vi rekommenderar fortsatt forskning inom området med fokus på tillvägagångssätt gällandedet praktiska arbetet med bilder i undervisningen och vilka effekter arbetssättet får.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap. I vårt resultat kan vi se att de flesta tillfrågade förskollärare värdesätter bilden i barnboken då de berättat om hur de brukar ha samtal med barnen kring detaljerade bilder. Resultatets sammanfattningar har analyserats på metanivå med ett genusperspektiv. Vi har även diskuterat vårt insamlade material i relation till läroplanen och till vår framtida yrkesroll.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 7 uppsatser.

Syftet med studien är att öka kunskapen om matematikens eget språk. Forskning har visat att bland annat flertydiga ord och bilder skapa svårigheter för elevers självständiga arbete i matematikläromedel. Studien utgår från att matematiken har ett språk och att detta språk innehåller olika semiotiska resurser. Detta innebär att elever behöver undervisas inte bara om matematikens innehåll men även om det matematiska språket. Därför är syftet att ta reda på i vilken utsträckning de olika orden och bilderna förekommer i 3 matematikläromedel för årskurs 4. Genom en kvantitativ innehållsanalys visade det sig att cirka 30% av alla orden är flertydiga. Av dessa har cirka 16% både ämnesspecifika och vardagliga betydelser. Dessa ord behöver därför synliggöras i undervisningen. Bildanalysen visade att mellan 66% och 83% av bilderna behöver kunna avläsas för att elever ska kunna lösa uppgiften. Detta innebär att man som lärare inte kan lämna elever ensamma i sin tolkning av bilderna. Eftersom både bilder och ord ingår i det matematiska språket bör en språkinriktad undervisning tillämpas.

När elever möter matematik i svenska klassrum är det ofta i form av enskilt arbete. Det enskilda arbetet sker i läroböcker och eleverna läser, avkodar, tolkar och räknar till stor del på egen hand. Matematiska läroböcker innehåller bilder av olika slag som medföljer flera uppgifter i böckerna. Bilder verkar därmed utgöra en stor del av elevers matematiska upplevelser och ansågs därför vara intressant att undersöka djupare. Studiens syfte var att utveckla en djupare kunskap om bildens betydelse för elever i matematik. Detta för att bringa uppmärksamhet till bilder inom matematik för lärare att ta del av. Datamaterialet samlades in med hjälp av två test bestående av nio textuppgifter, ett med medföljande bilder till uppgifterna och ett utan bilder, som genomfördes på totalt 30 elever. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra elever från vardera test. Data analyserades med hjälp av Leshs teoretiska modell av representationsformer med fokus på elevernas förmåga att lösa uppgifter där text och bild kombineras. Resultatet från studien visade att bilden verkade kunna fungera som ett stöd vid lösning av textuppgifter. Däremot verkade vissa bilder fungera bättre än andra. Det visade sig även att elever som saknade bilder till uppgifterna i större utsträckning använde sig av egenkonstruerade bilder i sina lösningar. Eleverna delgav en positiv syn om bilder kombinerat med textuppgifter men beskrev användandet som situationsberoende. Eleverna beskrev sig använda bilderna om de hade ett tydligt matematiskt syfte annars ansågs de onödiga. Bilden verkar vara viktig för eleverna oavsett om den ges till dem eller om eleverna själva skapar dem, dock med reservation att bilden ska presentera ett matematiskt innehåll för att undvika vilseledning.