Syftet med studien var att synliggöra och fördjupa kunskapen kring hur bildstöd kan användas för att främja den tidiga läs- och skrivinlärningen. En väsentlig del av studien är att den fokuserar på lärares uppfattningar kring bildstödets funktion för samtliga elevers lärande i den ordinarie undervisningen. De teoretiska utgångspunkter som studien grundas på är perceptionsteorin, inlärningsteorin samt den sociokulturella lärandeteorin. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar samlades det empiriska materialet in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare. Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till bildstödsanvändning och de menar att alla elever kan gynnas av detta stöd. Bilder kan enligt dem stödja elevernas kunskapsutveckling genom att exempelvis utgöra ett komplement till skriven text och de menar att bildstödet dessutom kan gynna elevernas läsförståelse, bokstavskunskap, ordförråd samt utveckla elevernas språkliga medvetenhet och avkodningsförmåga. Resultatet visar dock att lärarna även anser att bildstöd kan hindra elevernas läs- och skrivutveckling genom att exempelvis hämma elevernas fantasi vid läsning och skrivning. Vidare framkom att lärarna använder bildstöd på skiftande arbetssätt eftersom bilderna kan motivera och inspirera eleverna. En övergripande slutsats av studien är att bilder både har stödjande och hindrande funktioner samt att bildstöd kan inkluderas i undervisningen på ett flertal olika arbetssätt.

No description available.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

: Denna studie har som syfte att öka kunskapen om läromedel i svenska som andraspråk i årskurs 3 och undersöker vilka möjligheter andraspråkslever erbjuds för att utveckla sin läsförståelse. Läsförståelsen påverkas av olika faktorer såsom ordförråd, läsförståelsestrategier, kunskap om olika textgenrer, bilder som illustrerar texterna samt huruvida texterna är autentiska eller icke autentiska. Schemateorin belyser även förkunskapernas roll för att få en god läsförståelse. I studien används en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vilka textgenrer och arbetsuppgifter eleverna möter i två läromedel i svenska som andra språk, nämligen Briljant Svenska 3 och Språkis-svenska för nyfikna B. Resultatet visar att eleverna för det mesta möter berättande, icke autentiska texter som är illustrerade med bilder som stämmer med textens innehåll. Läsförståelseuppgifterna som eleverna möter består framförallt av direkta frågor.

The aim of this Master’s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians. The other five are written by American authors and portrays American librarians. The books were published between 1995 and 2007. Discourse analysis is used as theory and method. Quotes that describe librarians are used to illustrate images and reveal stereotypes. The analysis generates seven discourses, in which the quotes are embedded. The image that appears from the material is mainly negative. It doesn’t seem to have changed much and predominantly agrees with the image revealed in earlier research. It is possible to detect differences in the ways librarians are described in the Swedish literature and the American, but the stereotype is basically the same. The librarians in the material are primarily described as insignificant females with a drab way of dressing. The librarians lack the ability to attract the opposite sex and have little, if any, sexual experience. In lack of social life, they take refuge in reading. Some of the characters consider their job as their calling. A theme that only occurs in the American fiction is the transformation of drab and sexually inexperienced librarians into stylish and sexually active women with power to attract men. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to examine how the Swedish daily press portraits librarians and the profession. I have used a discourse analytic study in my purpose to examine the image of librarians and the profession. I have analysed 34 articles between January 1, 2009 until January 1, 2010 from Aftonbladet and Dagens Nyheter, which are the two daily newspapers with the largest circulation in Sweden. I have used three major questions to answer the aim of my study: In what context do librarians and the profession appear in the daily press?What qualities are librarians assigned in the daily press?What views and attitudes about librarians and the profession appear in the articles?My analysis resulted in three discourses; discourse about librarians’ relation to literature, discourse about librarians and the labour market and discourse about librarians and information. My study concludes that the image of librarians and the profession in the daily press are versatile and mostly positive. Librarians are described as reading loving persons with a great knowledge in literature and information in their professional work. Another image of librarians is that they are useful as a resource to help and guide children and youngsters with social problems. The negative images in the daily press are for the most part about the future trends of the labour market.

Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavarnas syn på dokumentation i form av bilder som produceras och exponeras inom förskolans verksamhet, såväl i den fysiska miljön och på digitala plattformar. Studien belyser även aspekter om barns integritet i dokumentation i form av bilder. Studien har utförts genom en kvalitativ enkätundersökning som har delats på sociala medier. Det teoretiska perspektiv från vilket denna studie har sin utgångspunkt är Michel Foucaults teori om makt och maktrelationer (Foucault, 2003). Det resultat som i studien presenteras som mest framträdande är att vårdnadshavare upplever att de ges möjlighet till insyn i verksamheten genom den dokumentation i form av bilder som de delges med, men att de relationella banden mellan vårdnadshavare och förskolepersonal ofta är av en svagare karaktär. Studiens slutsatsen är att barns delaktighet i dokumentationsarbetet och samverkan mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för alla berörda parter, och att en flexibel lyhördhet krävs från förskolepersonalens sida.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka bilder av det nutida Kina, och vilket historiebruk som förmedlas i sju svenska läroböcker för gymnasieskolans historieämne. Detta görs genom en kvalitativ text- och bildanalys som delas in i två delar; en orientalistisk diskursanalys om skapandet av “den andre” utifrån Hägerdals två teoretiska begrepp Exotism, i denna undersökning kallad “Den andre”, och Positionell överlägsenhet, samt Klas-Göran Karlssons historiebrukstypologi. Urvalet av böcker sker genom att de sju vanligast förekommande läroböckerna i kursen historia 1b valts ut. Resultatet visar att traditionella bilder av Kina lever kvar i form av synen på Kina som ett hot, ett land med starka kontraster, tudelad fascination och fruktan, att man bedöms efter den västerländska världens utveckling, och som beroende av stimulans från västvärlden för att kunna utvecklas som land. Undersökningen visar att det moraliska och ideologiska, tillsammans med det existentiella, historiebruket dominerar i läroböckerna.

<p>Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ’denormaliseringsperspektiv’. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ”naturgivna” som vi ibland upplever dem. Detta för att möjliggöra för barnen att vara och göra ”rätt” på många olika sätt. Vi skriver också fram hur pedagogers (våra egna) föreställningar kring vad som är ”normalt” kan få betydelse för barns subjektsskapande. Vår undersökning består av ett utforskande projekt med tre femåriga förskolebarn, vilket vi själva ledde. Detta för att utprova möjliga arbetsformer för att barn och pedagoger tillsammans ska kunna ompröva och utvidga sina föreställningar kring normalitet. Vi har arbetat med bilderna i en bok. Barnen har läst den, tillsammans, utifrån bilderna. Därefter gjorde vi dramaövningar, för att pröva olika subjektspositioner. Barnen fick också laborera med kopierade och utklippta delar av bilderna, för att se hur de kunde användas i en annan kontext än bokens. Allt dokumenterades med videokamera (vid ett par tillfällen av barnen själva). Sedan har vi analyserat materialet genom att försöka utläsa så många olika betydelser av det barnen och vi själva gör och säger, som möjligt. Detta för att komma bort från föreställningen om att det bara skulle kunna finnas en enda sanning om vad som utspelade sig i varje situation. Vi har istället försökt dekonstruera vad som vid en ytlig läsning skulle kunna tyckas entydigt och självklart, för att synliggöra att människors agerande är och tolkas kontextuellt och diskursivt. På så sätt vill vi också visa hur våra och barnens handlingar styrdes av hur vi, såväl som barnen, (diskursivt) uppfattade situationen. De referenser vi främst lutar oss mot är Hillevi Lenz Taguchi som skrivit om feministisk poststrukturalistisk teori, och Elisabeth Nordin Hultman som skrivit om barns subjektsskapande i relation till de material och den miljö som omger dem. Vad som främst blir synligt i vår analys, är hur aktivt barnen använde sig av bokens bilder i sitt subjektsskapande. De uttryckte tydligt vilka personer de ville vara och vilka de inte ville vara. Vi blev också smärtsamt medvetna om hur normerande våra egna föreställningar var och hur det påverkade vårt förhållningssätt till barnen. Samt vilket värdefullt redskap pedagogisk dokumentation är för att kunna fördjupa det utforskande arbetet, och ompröva sitt eget agerande i förhållande till barnens. Vi utarbetade även strategier som vi tycker är användbara i ett denormaliseringsarbete.</p>

<p>I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor.</p>