• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 228
  • 48
  • 9
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 293
  • 54
  • 49
  • 38
  • 37
  • 29
  • 28
  • 27
  • 26
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • 23
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Högläsning – en dörr till sagan : En fenomenografisk studie med fokus på lärares uppfattningar om högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor / Reading aloud – A door to the fairy tales : A phenomenographic study with focus on primary school teacher’s reflections on reading aloud in teaching with focus on fairy tales.

Lorentsson, Ida January 2020 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 uppfattar högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor. Studien är kvalitativ med inspiration från en fenomenografisk forskningsansats och grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av lärares uppfattningar kring högläsning av sagor i undervisningen. Materialet har analyserats efter likheter och skillnader samt tolkats i relation till studiens forskningsfrågor. Urvalet i studien omfattar sex verksamma lärare i förskoleklass och i grundskolan årskurs 1–3. Resultatet visar lärares uppfattningar kring högläsningens funktion i undervisningen, lärares arbetssätt vid högläsning av sagor i undervisningen och lärares val av sagor vid högläsning. Lärare ser högläsning som en viktig del i undervisningen för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper och för att skapa en mysig och avkopplad stund under skoldagen. Enligt lärare ska högläsning av sagor ske med inlevelse och det är viktigt att anpassa valet av saga efter den elevgrupp man ska läsa för. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about primary school teachers’ perceptions about the read aloud in the classroom with focus on fairy tales. It is a qualitative study with inspiration from a phenomenographic approach with a foundation in the sociocultural perspective. The material has been collected through semi structured interviews with the intention of getting a deep understanding of elementary school teachers’ perceptions about reading fairy tales aloud in the classroom. The material has been analyzed based on differences and similarities and interpreted in relation to the study’s research questions. The sample in the study comprises six primary school teachers from kindergarten and grade 1-3. The result shows teacher’s perceptions about the function of reading aloud in the classroom, teachers’ ways of working regarding read aloud of fairy tales in the classroom and the teacher’s perceptions about choosing fairy tales for the classroom. Teachers views reading aloud as an important part of teaching to help children develop their language skills and to create a cozy and relaxing moment during the school day. Reading fairy tales aloud should be done with commitment according to the teachers and it is important to adapt the choice of fairy tale to the group that you intend to read to.
92

"Hennes mun är inte sur. Men ögonen är lite sura". En studie av gester och bilder som uttryck för känslor i två åldersgrupper av svenska barn

Osathanonda, Soraya, Åkerberg, Mia January 2008 (has links)
Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna. Vi fokuserade på följande frågeställningar:-Hur skiljer sig de yngre och de äldre barnen i sin produktion och tolkning av gester som uttryck för känslor?-Hur skiljer sig produktionerna och tolkningarna av målade bilder som uttryck för känslor hos de två grupperna?-Hur skiljer sig gruppernas språkliga beskrivningar av gesterna och bilderna?På en mer allmän nivå var vi intresserade vad sådana eventuella skillnader implicerar om den möjliga relationen mellan de tre semiotiska resurserna (språk, gester och bilder) i barnens utveckling. Resultaten visade att de yngre barnen använde sig i högre grad av ges-ter och imitation än de äldre barnen för att förstå innehållet i bilderboken. De hade dock svårare än skolbarnen att tolka fotografier av gester/miner för känslor. De äldre barnen producerade mer realistiska målningar, där form och färg avbildade personer (med miner) eller händelser som lättare kunde kopplas till en viss känsla. De klaraste skillnaderna i de språkliga beskrivningarna var att de yngre barnen inte skilde mellan språkliga uttryck för känslor (t ex glad) respektive för incitament till känslor (t ex rolig), medan de äldre gjorde det, och på det hela taget hade ett mer utvecklat och differentierat språk (för känslor). Våra preliminära slutsatser är att av de tre semiotiska resurserna som användes av barnen för att representera känslor var gester den mest tillgängliga för förskolebarnen, medan språk och särskilt bilder var betydligt svårare. Den äldre gruppen hade gått vidare till ett stadium med mer utvecklat språk- och även bildskaparförmåga, som även reflekterades i deras mer sta-bila tolkningar av fotograferade gester och målade bilder.
93

Det Krävs Lite Kreativitet för att Överleva - en studie om instrumentala bilder som inlärningsstödd vid textbaserat lärande för dyslektiker

Andersson, Ikka Lotus January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentala bilder som pedagogiskt stöd framställs, och hur instrumentala bilder fungerar, för dyslektiker vid textbaserat lärande i litteraturen och i fallstudien. Därför ställs frågan: Hur framställs för och nackdelar med att ha bilder som stöd för dyslektiker vid textbaserat lärande? Metoden som har använts är en kombination av litteraturstudie och en fallstudie. Studien visar att det både finns svårigheter och fördelar med att använda bilder som stöd. Den främsta svårigheten är att bilder tolkas utifrån personliga erfarenheter och förkunskaper samt att om bilden inte stämmer överens med textens innehåll kan bilden förvirra samt försämra koncentrationsförmågan ytterligare. Om bilden stämmer överens med textens innehåll kan bilden hjälpa personer med dyslexi att få överblick över innehållet. Bilder kan då även hjälpa personer med dyslexi att minnas innehållet i texten eftersom dyslektiker minns bilder lättare än ord. Slutsatsen i studien är att bilder kan vara till stöd för personer med dyslexi, men att det då är extra viktigt att få pedagogiskt stöd i hur bilder läses och tolkas. Därför kan det vara bra med en pedagog med bildkompetens för att utveckla lässvaga personers kompetens i att ta tillvara på bildens innehåll. Förutom att en bildpedagog kan ge stöd i elevers bildtolkningsförmånga och kompetens i att använda sig av bilder kan de ge stöd till andra lärare i hur de kan använda sig av bilder, färger och former för att underlätta för vissa elever med en nedsättning i läs- och hörförståelse.
94

Kan illustrationer i läroböcker i matematik skapa svårigheter för elever?

Schwarz, Lina, Stamå, Louise January 2007 (has links)
Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever. Vidare visade resultatet från elevundersökningen att bilders utformning spelar roll för elevers förmåga att lösa uppgiften. / Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever. Vidare visade resultatet från elevundersökningen att bilders utformning spelar roll för elevers förmåga att lösa uppgiften.
95

NO-böckers språkliga hinder för andraspråkselever

Albayati, Taha January 2017 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om vilka olika hinder andraspråkselever kan upplever i NO-böckers texter och bilder. Jag har i samband med min studie kommit fram till att språket inom de naturorienterande ämnena är väldigt komplext och abstrakt i jämförelse med andra ämnen i skolan. Teorin bakom studien vilar på det sociokulturella perspektivets medierade redskap som även innefattar läroböcker. För att ta reda på information kring problemområdet jag har valt att undersöka, använde jag mig utav intervjumetoden. Jag intervjuade elever i årkurs 5 för att kunna ta reda på deras svårigheter i skolans NO-böcker. Jag medtog eget material i form av utdrag ur en NO-bok för årkurs 5, där jag hittade en bra bild med tillhörande text jag kunde använda mig utav. Att spela in mina intervjuer gav mig möjlighet att säkerställa validiteten av mitt arbete, eftersom jag vid senare sammanställning av resultatet, hade möjlighet att lyssna ett flertal gånger på elevernas svar på mina frågor. Resultatet av min undersökning visade stor variation på elevernas språkliga svårigheter, både när det gällde texterna i NO-böcker samt bilderna. Vissa upplevde problematik med ämnesspecifika ord, medan vissa elever upplevde svårigheter med både ämnesspecifika samt vardagliga ord. För vissa elever var bilder ett måste och önskade att NO-böckerna innehöll flera bilder. Sedan fanns det de som kände att bilderna inte var nödvändiga för deras förståelse av texterna. När det gäller problematik med bilder i NO-böckerna var det även varierande upplevelser kring detta. Vissa elever ansåg att det fanns bilder som var abstrakta och svåra att tolka, därmed önskade de att bilderna innehöll en hjälpande text för att få förklarat vad som hände i bilden. Sedan fanns det de elever som kände att bilder på föremål, som de inte kände igen sedan tidigare, inte var så lätta att tolka informationen ur. Dessa resultat diskuterade jag sedan med hjälp av tidigare forskning kring problemområdet och upptäckte att det var för det mesta samma typ av resultat jag fick, som många andra forskare. Jag observerade även de bitar som jag fick annorlunda resultat på, vilket gjorde att jag slutligen kunde tolka resultatet ur andra perspektiv än tidigare forskning jag läst om.
96

Bilder inom de tre systerreligionerna

Selava, Emina January 2013 (has links)
I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del. På så sätt ville jag ta reda på vad elever tänker egentligen när de ser bilderna. Under arbetets gång har inte bara elever hjälpt mig med undersökningen utan även personal på partnerskolan. Med dessa ord vill jag börja med att tacka alla elever som ställde upp på de enskilda intervjuerna och under pilotstudien. Jag vill även tacka all personal på skolan som har hjälpt mig att kunna genomföra detta examinationsarbete. Jag vill även säga tack till mina kära klasskamrater och handledare som har läst och gett mig feedback på de utkast jag har skickat till dem under arbetets gång. Ett stort tack även till min sambo som har stått ut med mig samt kört mig till och från min partnerskola under detta examinationsarbete. Vill avsluta med att säga att jag med stora förväntningar och glädje ser fram emot att bli grundskolelärare och får chansen att undervisa. Tack vare de elever som har ställt upp och hjälpt mig med denna undersökning så har min lärarvilja expanderat till en mycket högre nivå än tidigare.TACK
97

Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation som ett verktyg för lärande

Fransson, Carina, Ottosson, Helene January 2009 (has links)
I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande.Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning. / In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent.
98

Bildens betydelse i matematikboken

Carlsson, Emil, Svensson, Filip January 2011 (has links)
Under vår verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte användes i särskilt stor utsträckning i undervisningen. Därför valde vi att göra en läromedelsgranskning i tre matematikböcker för årskurs åtta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var på ämnet eller på mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som är möjliga att använda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas läsbarhet genom att använda en metod som heter BLIX. Denna metod var lämplig eftersom den gav ett värde som kan ses som en kvalitetsbedömning på bilden. Resultaten visade att många bilder främst har en dekorativ funktion och att de främst spelar på mottagarens konnotativa funktioner.
99

Elevers och pedagogers upplevelser och tankar kring läsutveckling ur ett genusperspektiv

Sundqvist, Hanna January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas. Pedagogerna har påvisat i undersökningen vikten av ett stöd från föräldrar och vuxna i deras närhet och att en god kontakt med många interaktioner skapar ett försprång i elevers läsutveckling till skillnad från andra elever utan stöd.Högläsning och annan läsning främjar till ett läsintresse som stimulerar läsutvecklingen och en stunds läsning skapar goda förutsättningar till en god läsare. Undersökningen har visat en viss skillnad i pojkars och flickors läsutveckling men till skillnad från tidigare forskning där skillnaderna har berott på mognad av hjärnan visar denna undersökning att anledningen är brist på litteratur som lockar pojkar. Sammanfattningsvis av undersökningen är att pedagogen måste se sig som ett stöd och en hjälp i elevers läsutveckling, får elever inte stöd hemifrån måste de få stöd från skolan. Slutligen att föra en varierad undervisning och arbeta individuellt i klassrummet främjar en god läsutveckling oavsett om du är en pojke eller flicka. Undersökningen har även visat att pojkar behöver mer litteratur som lockar i den tidigare läsutvecklingen.Metoden som undersökningen är baserad på är intervjuer från 2 skolor (i olika kommuner) med sammanlagt 2 pedagoger och 16 elever. Eleverna har varit indelade i homogena grupper med 4 i varje grupp och det har resulterat i en flickgrupp och en pojkgrupp från varje skola. Pedagogerna har intervjuats enskilt då de varit från olika skolor. Resultatet av denna undersökning är att föräldrakontakten är viktig och en individanpassad undervisning är nödvändig för en god läsutveckling, undersökningen belyser även en brist på litteratur som lockar pojkar till läsning. Eleverna påpekar en vikt av högläsning och att skapa inre bilder vid läsning.
100

En bild ska inte gå snabbt förbi - En studie om hur historielärare använder sig av bilder i sin undervisning

Sigurdh, Angelica January 2015 (has links)
Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa?I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från.En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning. Denna metod blev semistrukturerade intervjuer med tre grundskolelärare som undervisar i ämnet historia. Resultaten visar bland annat att dessa lärare arbetar aktivt med bilder i sin undervisning. Bilden höjer undervisningen och underlättar förståelsen för det texten ville berätta. Eleverna får en lättare anknytning till historian om det finns bilder. Dock ger inte alltid bilder en positiv effekt vid inlärning, utan det finns tillfällen där bilden även kan ge en negativ effekt vid inlärningen för eleverna. Slutsatserna är att det är viktigt att använda rätt bilder vid rätt tillfälle i undervisningen för att inte förvirra eleverna. Man ska heller inte ta bort bilder ut ur undervisningen då detta eventuellt kan drabba de elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Page generated in 0.1222 seconds