Samhället vi lever i byggs mer och mer upp av bilder som bidrar till enklare och snabbarekommunikation. Barnen växer upp i denna bildvärld, både i samhället och i den elektroniska världen. Därför är det viktigt att förskolan bidrar till att barnen ska få möjlighet att utvecklas i samma takt som samhället. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning förskollärarna arbetar med bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel. Syftet är även att undersöka när, hur och varför bilder används som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolan. Metod Metoden som används i denna studie är en kvantitativ webbenkät. Enkäten skickades ut till 132 förskollärare i Sverige. Resultat I resultatet redovisas olika stapeldiagram från webbenkätresultatet. Några av de viktigaste resultaten är att förskollärarna använder bilder som ett språkutvecklande hjälpmedel i förskolorna olika mycket och på lika sätt, även att förskollärarna anser att bilder är ett stimulerande hjälpmedel för barns språkutveckling. Resultatet visar även att kunskapsnivåerna och om det finns barn i behov av bildstöd i verksamheten påverkar hur mycket och med vilka barn förskollärarna använder bilder i förskolan.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare? Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan.

Ett av skolans uppdrag är att aktivt motverka traditionella könsmönster, där varje lärare är ansvarig för sin undervisning och att den präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Till sin hjälp använder sig lärare ofta av olika typer av läromedel, vilket ställer höga krav på att dessa inte reproducerar traditionella föreställningar om manligt och kvinnligt. Därmed behövs en kartläggning av läromedlens framställning av män och kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka i hur stor utsträckning män och kvinnor representeras på bild, samt i vilka sammanhang som de representeras. Detta gjordes genom en kvalitativ samt polariserande bildanalys. Undersökningen utgick från ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval av sex stycken svenska läromedel i psykologi för gymnasienivå. Resultaten visade att det finns stora skillnader i manlig och kvinnlig representation inom, samt mellan läromedel, men att kvinnor generellt sett representeras lite mer än män i de undersökta läromedlen. Däremot framställs ofta män och kvinnor utifrån sina könskodade attribut, även om det är vanligare att kvinnor framställs i enlighet med de manliga attributen – än tvärtom. Dock var skillnaderna i många fall, små.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka faktorer som påverkar sjundeklassares motivation gällande läsning. Detta görs genom att få en uppfattning om elevers resonemang kring läsning och en inblick i hur de hanterar svårigheter och motgångar relaterade till läsning. Det genomfördes sex individuella intervjuer med sjundeklassare och intervjuerna var utformade som samtal. Eleverna som intervjuades delades in i två grupper, pojkar och flickor för att sedan delas upp i tre undergrupper: svaga läsare, starka läsare och elever som varken utmärker sig som svaga eller som starka läsare. Eleverna lämnades stort utrymme att tala fritt om sina relationer till läsning. Materialet som samlades in sammanställdes sedan, analyserades och diskuterades i förhållande till teorier om läsning och motivation. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har skilda uppfattningar om böcker och läsning. Det blir också tydligt att eleverna har olika sätt att hantera svårigheter och motgångar på och olika strategier för att undvika dessa. Det framkommer att elevernas motivation påverkas av olika faktorer så som personliga erfarenheter vid läsning, inre bilder i förhållande till bilder i böcker och bilden av sig själva som läsare.

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skärmbredder, utan att specifika designer måste skapas för att få en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste åren har användandet av mobila enheter för surf på webben ökat och kraven som ställs på det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstår med mobila enheter är att de trots sina små skärmar, använder samma högupplösta bilder som skapats för större skärmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, så laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a. dålig uppkopplings-hastighet skapa en långsam nedladdning som i sin tur ger användaren en långsam surfupplevelse. Detta kan också innebära att det stjäls onödigt mycket trafik. I denna uppsats undersöks och utvärderas olika ramverk och lösningar för responsiv hantering av bilder för att ta reda på vad en bästa lösning är på detta problem. Vad en bästa lösning är visade sig bero mycket på vilka grundförutsättningar som råder och vilka krav som från början ställs på den applikation lösningen ska implementeras i. / With responsive web design, a design is created that dynamically adapts to various devices with different screen widths, without the need to create a custom layout for each specific device. In recent years the use of mobile devices to surf the Web has increased and the demands made on the mobile surfing is growing with it. A problem that arises with mobile devices is that despite their small screens, they’re using the same high-resolution images created for larger screens. This means that, despite resizing images to responsively adjust the image to the device, an unnecessarily large image is downloaded to the device. Due to poor connection speeds, this may create a slow download, which in turn provides the user with a slow browsing experience. This could also mean that an excessive amount of bandwidth is being used. This paper investigates and evaluates different frameworks and solutions for responsive handling of images to find out what the best solution is to this problem. What a best solution is, is shown to depend a lot on what basic conditions that prevail and what requirements are initially placed on the application the solution should be implemented in.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar för att utveckla elevernas kommunikation med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien genomfördes på en grundsärskola med inriktning träningsskola samt på en gymnasiesärskola med inriktning individuellt program. En jämförelse mellan dessa skolformer gjordes gällande likheter och skillnader i hur lärare arbetade med alternativa kompensatoriska kommunikationshjälpmedel för elever i olika åldrar. För att genomföra studien användes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare, som intervjuades vid två tillfällen vardera. Som metod användes även observationer, med hjälp av observationsschema, i klassrumsmiljö. Studiens insamlade material har analyserats genom att kategorisera materialet i olika teman utifrån dess syfte. Följande tre teman framkom under analysen: AKK och hjälpmedel i undervisningen, hinder i kommunikation samt pedagogens kunskaper inom AKK. Denna fallstudie visade att samtliga lärare arbetar med någon form av AKK i klassrummet för att öka elevernas möjligheter till att kommunicera. Några av de metoder som används är bilder, pekprat samt tecken som stöd. Samtliga lärare uppger dock att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd för att öka kommunikationen och att det krävs tålamod och tid. Lärarna poängterade vikten av kollegialt samarbete genom att arbeta tillsammans och utbyta erfarenheter. De menade också att det är viktigt att ta tillvara på elevernas intresse och sedan skapa individuellt stöd för dem. Ingen pågående utbildning inom AKK genomförs på de skolor som lärarna arbetar på, något som lärarna på grundsärskolans träningsskola efterfrågade. Ett annat behov som framkom från samtliga lärare var att ha tätare kontakt med habilitering och då främst logopeder. Det visade sig även att det var svårt att hitta lämpligt undervisningsmaterial. Mycket får lärarna skapa själva, vilket är tidskrävande.

Against the background of previous research regarding the interplay between pictures and text in teaching materials and picturebooks which shown an ambivalent approach to the use of pictures in narrative texts (Carney & Levin 2002) (Jonsson 2006) I set off to investigate the interplay between pictures and text in childrens litterature with the aim to illuminate how different interplays could be used in teaching. The study proceeded from the following questions: In which ways do pictures and texts interplay in some newly published reading textbooks? In which ways do pictures and texts interplay in some commonly read picturebooks for 8 year-old children? Which didactic consequenses could derive from this? Through a multimodal literacy-theory I analyzed three commonly read picturebooks for eight year-olds and three newly published reading textbooks in which I labeled the pictures using an analyzing-tool created by Joel R Levin, professor of Educational Psychology vid Department of Educational Psychology, University of Arizona where the relation between text and picture can be representative, decorative, organizing or informative, or interpretive as Levin puts it (Levin 1981). The total result showed that most text-picture-interplays are representative och informative, two interplays in which the reader is invited to interpret, make predictions, and make connections to own experiences or other stories. The organizing interplays create preconceptions and invites the reader to summarize the content and retell sequences or the whole story. The decorative interplays could through a multmodal literacy-theory rise questions about genres and social codes. The interplays between pictures and text are found being a great resource rather than an obstacle.

The aim of this study is to examine young pre-school children´s literacy with a focus on their communication about pictures.  Based on the ethnographic method and video-recorded observations, this study demonstrates how young children communicate about pictures in various media. The results show that the body language used by young children in combination with various media pictures has a complex structure involving facial expressions, physical gestures and postures, which all contribute to making meaning.  The study also focuses on pictures common in the pre-school environment. The results in this area show that the majority of such pictures feature animals, a circumstance that restricts the children’s meaning-making potential.  Furthermore, the study pays attention to the variations in the balance of power among the children when they communicate about pictures in a book placed on the floor. The study concludes with a pedagogical discussion of teachers’ use of various media and language stimulation methods to promote literacy in the light of the finding that children use a more bodily-based method of communication.

Studien syftar till att undersöka på vilka sätt verksamma lärare i samhällsorienterande ämnen använder sig av bilder i Powerpoint-presentationer: hur bilderna framhävs och om de används tillsammans med eller i förhållande till skrift och tal. Vidare granskas skillnader och likheter som uppmärksammats bland deltagande lärarna. Intervjuerna ägde rum i Kronobergs län på två olika högstadieskolor. Lärarna observerades under ett undervisningstillfälle var där de använde sig av Powerpoint- presentationer. Efter avslutad lektion intervjuades respektive lärare om synen på att ha Powerpoint-presentationer som en del av undervisningen. Det framgick att båda lärarna anser att bilder bidrar och gör att alla elever kan gynnas i lärandet. Framförallt är bilder gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska eller för de elever med andra svårigheter i undervisningen. Trots deras gemensamma syn på användandet av bilder i Powerpoint-presentationer så gick det att urskilja vissa skillnader; hur bilderna användes, antalet bilder och vilka typer av bilder som förekom.

Denna uppsats söker svara på vad det kan finnas för olika kristna teologiska bilder som en kvinna som genomgått missfall kan relatera till och hur dessa bilder relaterar till en relationell gudsuppfattning. I uppsatsen analyseras, diskuteras och jämförs tre bilder hämtade från texter skrivna av teologen Lynda Serene Jones, teologen Susan Bigelow Reynolds och antropologen Linda Layne. Detta görs med hjälp av en innehållslig idéanalys utifrån feministteologiska utgångspunkter och en relationell förståelse av Gud hämtade från Elizabeth Johnson.  Resultaten visar att det finns åtminstone tre kristna teologiska bilder som relaterar till missfall och att de relaterar till en relationell gudsuppfattning på olika sätt. Den första är bilden av att den treenige Gud tar in döden i sig själv, vilket utgår från en relationell förståelse av treenighetsdoktrinen. Den andra är bilden av Maria Magdalena vid den tomma graven efter Kristi uppståndelse, vilket relaterar till vänskapsdimensionen av en relationell gudsuppfattning. Den tredje är analogin med Kristi lidande och tanken på barnet som offergåva till Gud, vilket bekräftar tanken på att de som lider är kopplade till det gudomliga livet genom Guds inkarnerande på korset.