AbstractLygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola – styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School – controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. ProblemområdeElever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera. Med stöd av grafiska kommunikationsredskap får eleverna större möjlighet att kommunicera med omgivningen. Jag har arbetat flertalet år i träningsskolan och grafisk kommunikation har då varit en självklar del i arbetet. Erfarenheten av träningsskolan har gjort att jag funderat över den grafiska kommunikationens verkliga syfte. Syfte och specificerade frågeställningarMitt syfte är att synliggöra hur det pedagogiska arbetet, med fokus på grafisk kommunikation, sker i tre grupper inom träningsskolan. De specificerade frågeställningarna är:•Vad är syftet med den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vilken funktion fyller den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vem tar initiativet till användningen av grafiska kommunikationsmedel? •På vilka sätt och i vilka sammanhang används grafiska kommunikationsmedel i de studerade verksamheterna?Teoretisk inramningDe teoretiska synsätten som används som analysredskap i denna studie är det sociokulturella och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det innebär att samspel och kommunikation med grafiska artefakter blir centralt i denna studie.MetodDenna studie bygger på ett kvalitativt synsätt där jag har använt mig av så kallad metodtriangulering. Med hjälp av observationer, både strukturerade och ostrukturerade, och intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, har studien genomförts i tre träningsskolegrupper. Både pedagoger och assistenter intervjuades. De metodologiska ansatser som jag har inspirerats av är den fenomenografiska, som innebär beskrivning om människors uppfattningar av ett visst fenomen, men också av den etnografiska ansatsen som handlar om att beskriva individer och grupper och förståelsen för deras beteende och kultur. Resultat och analysResultatet visar att grupperna använder flertalet grafiska kommunikationsredskap i det didaktiska arbetet. Initiativet till kommunikationen varierar beroende på kontext. Tre teman har utkristalliserats ur resultatet; att grafisk kommunikation ger eleverna ett språk, att grafisk kommunikation utvecklar elevernas självständighet och att den grafiska kommunikationen ger trygghet. KunskapsbidragBetydelsen av samspelet mellan elever, personal och de grafiska artefakterna synliggörs i denna studie. Det sociokulturella perspektivets synsätt kring artefakter är överförbart till denna studie genom att applicera teorier kring samspel och grafiska kommunikationsredskap till studiens undersökning. Genom att studera grupperna i förhållande till styrdokument, relationer och kommunikation får också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet mening. Specialpedagogiska implikationerMin förhoppning är att denna studie ska inspirera och ge ny kunskap kring det didaktiska arbetet i träningsskolan samt att väcka ett intresse för begreppet grafisk kommunikation.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen. / The role of pictures in conceptual understanding of chemistry was studied among high school students by evaluating the understanding of two concepts with and without pictures . The results suggest that pictures help the students to explain the concepts. The mechanism is probably that the pictures help to build cognitive connections between words and pictures. The results also show that students prefer simple pictures in colour, visualising a reaction in many steps.

No description available.

<p>An image that has been subject to the out-of-focus phenomenon has reducedsharpness, contrast and level of detail depending on the amount of defocus. Torestore out-of-focused images is a complex task due to the information loss thatoccurs. However there exist many restoration algorithms that attempt to revertthis defocus by estimating a noise model and utilizing the point spread function.The purpose of this thesis, proposed by FLIR Systems, was to find a robustalgorithm that can restore focus and from the customer’s perspective be userfriendly. The thesis includes three implemented algorithms that have been com-pared to MATLABs built-in. Three image series were used to evaluate the limitsand performance of each algorithm, based on deblurring quality, implementationcomplexity, computation time and usability.Results show that the Alternating Direction Method for total variation de-convolution proposed by Tao et al. [29] together with its the modified discretecosines transform version restores the defocused images with the highest qual-ity. These two algorithms include features such as, fast computational time, fewparameters to tune and a powerful noise reduction.</p>

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

I projektet detekteras och följs granplantor i spatiospektrala bilder för att därefter skapa en hyperspektral datakub för av varje gran. För att detektera granarna prövas fyra metoder: manuell detektion, detektion med segmentering, detektion med SVM och detektion med neuralt nätverk. Minnesanvändning och körningstid jämförs mellan två implementationer, där hyperspektral rekonstruktion görs med olika metoder.

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning. Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.

An image that has been subject to the out-of-focus phenomenon has reducedsharpness, contrast and level of detail depending on the amount of defocus. Torestore out-of-focused images is a complex task due to the information loss thatoccurs. However there exist many restoration algorithms that attempt to revertthis defocus by estimating a noise model and utilizing the point spread function.The purpose of this thesis, proposed by FLIR Systems, was to find a robustalgorithm that can restore focus and from the customer’s perspective be userfriendly. The thesis includes three implemented algorithms that have been com-pared to MATLABs built-in. Three image series were used to evaluate the limitsand performance of each algorithm, based on deblurring quality, implementationcomplexity, computation time and usability.Results show that the Alternating Direction Method for total variation de-convolution proposed by Tao et al. [29] together with its the modified discretecosines transform version restores the defocused images with the highest qual-ity. These two algorithms include features such as, fast computational time, fewparameters to tune and a powerful noise reduction.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena. Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck. I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder. Det finns olika skäl till varför man använder bilder, ur lärarnas tal om detta utläser jag ett flertal diskurser, exempelvis: bilder för att beskriva/förklara/illustrera, bilder för att underhålla, bilder för att inspirera, bilder för bedömning, bilder som källa, bilder för att skapa diskussion/samtal och bilder som tar fokus från läraren. En intressant iakttagelse som ligger något utanför undersökningen är att lärarna inte säger sig ha fått så mycket utbildning kring visuell kompetens under sin lärarutbildning. Man använder bilder som man har sett andra göra och efter eget intresse och kunskaper man har skaffat sig på egen hand. Utöver detta framkommer det att lärarna inte anser sig vara duktiga på källkritiskt tänkande kring bilder. Jag tolkar deras utsagor som att de har ett källkritiskt tänkande, men slarvar med referenshanteringen.