Denna uppsats grundar sig i tesen om att arbetsgivare inte tar tillvara på hemsidan som en kommunikationskanal för att locka till sig potentiella medarbetare och att budskapet som förmedlas inte alltid är genomarbetat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare forskning har undersökt jobbannonsens utformning och budskapet som förmedlas via denna medan hemsidan, som är en etablerad informationskälla, i mindre utsträckning berörts av forskningen.Denna studie utforskar hur företag använder sin hemsidas möjligheter att locka jobbsökande i marknadsföring- och rekryteringssyfte. En risk finns att arbetsgivare, omedvetet eller medvetet,förmedlar budskap i marknadsföringen som är mer riktat mot ena könet, därför undersöks även detta. Genom innehållsanalys visade resultatet, som utgör 70 undersökta hemsidor, på storvariation avseende hur hemsidan utnyttjas gällande informationsmängd, antal attribut,könskodade ord och bilder. Förmedlade attribut och budskap analyserades och dess möjliga konsekvenser diskuteras i uppsatsens analys- och diskussionsdel. Analysen visar att arbetsgivare bör använda hemsidan till att marknadsföra attribut tillsammans med ett jämställt språkbruk och på så sätt skapa förutsättning att locka både kvinnliga och manliga jobbsökande vilket skapar konkurrenskraft.

Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.

Bilder har sedan en lång tid tillbaka använts i syfte att underlätta elevers inlärning. Redan under 1850-talet diskuterades vikten av bildanvändning, och om läroböcker skulle jämföras över tid skulle en ökning av antal bilder vara markant. Innebär det att nyare läromedel, med fler bilder, fungerar bättre för elevers inlärning? För att ta reda på detta har vi i denna studie därför valt att undersöka bildens roll i fyra läromedel, för att ta reda på hur bilden förhåller sig till elevers inlärning. För att uppnå syftet undersöks läroplaner och en läromedelsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa delar, genomförs.   Undersökningens resultat, som analyserats utifrån tidigare forskning, visade att det har skett en förändring, både i läroplanerna och i läromedlen. Det har gått från att den egna historien har legat i fokus, till att perspektivet lyfts och istället visar en större bild av vad som hänt samt hur de olika händelserna påverkar varandra. Detta speglas i bilderna. Resultatet visade också att de flesta bilder i läromedlen är bra, eftersom de ofta har en koppling till texten. Däremot är de nyare läromedlen mer effektiva när det kommer till inlärning, då tillhörande bildtexter är kortare och inte behandlar ny information.

The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums’ main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections. In securing long-term preservation and access, the need for well educated staff members tends to be great, but it is not always prioritized in all of the professions in the museums. Policies are needed to ensure both digital preservation and access but also selection for digitization and discarding of materials. The institutions are well aware of the problems and the need for policies and strategies, but not all of them have yet begun to develop a policy. / Uppsatsnivå: D

<p><p>Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som är</p><p>beläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckande</p><p>bildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rum</p><p>i bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information om</p><p>rummet och dess rymd?</p><p>Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökning</p><p>och utprovningar. Litteraturstudier utfördes för att få en god grund till ämnet samt till</p><p>utformningen av bildmaterialet. Med utgångspunkt från litteraturstudier och</p><p>undersökningsresultatet tog vi fram ett antal förslag på bildmanér som efter utprovningar</p><p>resulterade i två bildmanér. Resultatet bestod av en rendering och en konturskiss.</p><p>I rapporten ger vi även förslag på praktiska tillämpningar som på olika sätt kan</p><p>förtydliga rumsligheten i en bild.</p></p>

<p>Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.</p><p>Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?</p><p>Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.</p><p>Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.</p>

<p>During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. </p><p>This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. </p><p>Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. </p><p>The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. </p><p>An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.</p>

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör. Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder. Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel? Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel. Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen. Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna. Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som är beläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckande bildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rum i bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information om rummet och dess rymd? Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökning och utprovningar. Litteraturstudier utfördes för att få en god grund till ämnet samt till utformningen av bildmaterialet. Med utgångspunkt från litteraturstudier och undersökningsresultatet tog vi fram ett antal förslag på bildmanér som efter utprovningar resulterade i två bildmanér. Resultatet bestod av en rendering och en konturskiss. I rapporten ger vi även förslag på praktiska tillämpningar som på olika sätt kan förtydliga rumsligheten i en bild.