Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.

Nätdejting är inte längre något nytt fenomen, utan ett vanligt förekommande sätt att dejta och träffa sin framtida partner på, både bland unga, gamla och alla där emellan. Det spelar heller ingen roll om du bor i storstaden eller på landet, det finns män och kvinnor från alla håll och kanter som använder sig av nätdejting. Även om nätdejting nu för tiden inte är något nytt fenomen finns det fortfarande frågor att försöka finna svar på. En av dessa är föremål för den här undersökningen, nämligen vilken typ av profil- och tilläggsbilder män och kvinnor i olika åldersgrupper använder sig av på dejtingsajten Mötesplatsen. Några frågor att besvara var om det gick att se skillnader mellan män och kvinnors val av profil- och tilläggsbilder och om de typiska könsstereotyperna användes. Dessutom vilka associationer kvinnor och män spelar på i förhållande till de normer och ideal som finns gällande respektive kön. Jag har använt mig av semiotisk bildanalys för att analysera profil- och tilläggsbilderna. Detta har jag gjort ur ett genusperspektiv som har varit den teoretiska ramen för min undersökning. Förutom det har jag även vägt in teorier kring konsumtion och kopplingen till nätdejting. Undersökningen visar att män och kvinnor till viss mån försöker leva upp till samhällets och medias normer och ideal för vad som anses manligt respektive kvinnligt. Detta syns tydligast bland de yngre användarna i åldrarna 20-35 år och det gäller både kvinnor och män. Det finns alltså skillnader i hur användarna framställer sig på bilderna beroende på deras kön men framför allt kopplat till deras ålder. Det har även gått att göra kopplingar till teorierna kring konsumtion. Det går att jämföra nätdejting med en slags marknad där användarna tar sig an olika strategier för att ha större chans på marknaden, en av dem är väl valda bilder. Olika frågor och funderingar har dykt upp under arbetets gång. Det skulle vara intressant att i vidare forskning kunna ta undersökningen steget längre och se vad användarna själva tänker kring valet av bilder. Det skulle också vara intressant att göra en jämförande analys mellan förslagsvis tre olika dejtingsajter, i syfte att se om användarna profilerar sig på olika sätt beroende på förslagsvis ålder. Det skulle även vara intressant att jämföra dejtingsajter med betalande användare och de dejtingsajter där alla funktioner är kostnadsfria. Om det då exempelvis finns skillnader i hur seriösa användarna är med sitt nätdejtande.

No description available.

<p>I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare?</p><p>Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan. </p>

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckerna i religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks och analyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanen gällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras med böckernas innehåll. Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, Kristina Boréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserar maktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga och hierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ett regelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på. Det betyder att könen ingår i detta regelsystem och gör att mannen agerar på ett sätt, medan kvinnan förväntas agera på ett annat sätt. Foucault säger i sin teori att religionen bestämmer över vilket kön som har makten och att religion alltid har bestämt det. Ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt ska användas som metod och dessutom textanalys. Den kvantitativa metoden ska kombineras med en bildanalys eftersom bilderna står i centrum av varje bok som skall analyseras. Böckerna innehåller flera bilder av män och texterna gäller män. Kvinnorna är nästan osynliga. Resultatet stämmer med teorierna som presenterar männen som överordnade och i störst fokus.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9–14 år. Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia – och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000–2010. Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet. Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran. Det går också att se att målgruppsrepresentationen har minskat samt att idealbilden i Julia har förändrats genom åren.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                    Annie Karlsson   Genuskonstruktioner i Bilder      Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet.   Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks. Antal sidor: 28                                                                                                                                                                  Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden. Om läsaren väljer att fokusera på rubriken och bilden istället för att läsa texten till bilden, kan det leda till många betydelser som inte egentligen är relevanta  för just denna bild.     Sökord: genus, läroböcker, bilder, könsroller, bilddidaktik, stereotyp                                                                                                                                                                  Postadress Linnéuniversitetet  351 95 VÄXJÖ     Gatuadress Universitetsplatsen   Telefon 0470-8000   www.lnu.se

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn. Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas. Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys. I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring. Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen? I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen. Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien. Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.